Arbetsgivardagen 2019

Idag arrangerade Arbetsgivarverket den årliga arbetsgivardagen dit alla myndighetschefer bjuds in. Dagen inleddes med att civilminister Lena Micko gav sin syn på statlig förvaltning och myndigheternas roll. Statsrådet underströk i sin presentation förvaltningens betydelse för demokratin och vikten av statlig närvaro i hela landet. Mindre reglering och ökad tillit lever vidare i regeringens förvaltningspolitik – oklart för mig hur det tar sig i uttryck.

Därefter vidtog det årliga årsmötet för alla myndighetschefer det så kallade arbetsgivarkollegiet som jag hade fått i uppdrag att leda. Förutom val till olika positioner inklusive Arbetsgivarverkets styrelse diskuterades olika strategiska frågor.

Den tredje delen av dagen fokuserade på Arbetsgivarverkets kommande strategi. Den bygger vidare på innevarande strategi som fastställdes när jag satt i Arbetsgivarverkets styrelse med fokus på attraktiv arbetsgivare, utveckling och innovation samt ledarskap. UHR:s ledningsgrupp har redan för ett år sedan föreslagit att ledarskap bör bytas ut och ersättas med chefskap. Det är helt i enlighet med de diskussionerna som myndigheten har haft och där vi identifierat tre roller och vad dessa betyder: medarbetarskap, ledarskap och chefskap.

Sist på programmet före avslutningen stod statsministern. Det är första gången på de sju gånger jag deltagit i kollegiet som statsministern adresserar alla myndigheter och dess chefer. Statsministern inledde med att tacka alla statstjänstemän som upprätt höll statens viktiga funktioner under den relativt långa perioden med en övergångsregering. Vidare att alla anställda i staten har arbeten som är helt avgörande för den offentliga sektorns förtroende hos medborgarna.

Statsministern betonade vikten av Sveriges lönebildningsprocess som är unik i världen och inom EU. Den måste värnas. Sveriges regering vill också flytta fram positionerna inom EU-systemet och här har UHR ett viktigt uppdrag att attrahera fler svenskar till EU-institutionerna. Statsministern adresserade också den organiserade kriminaliteten, integration och klimatomställningen vilket jag twittrat om. Statsministerns sista ord till oss myndighetschefer var: Klimatomställningen måste ses som en möjlighet inte som ett ok.

Nye generaldirektören för Arbetsgivarverket Gunnar Holmgren avrundade en givande dag med följande ord: Attraktivitet i och för staten bygger på tillit, delaktighet, en sundhetsbaserad och utvecklingsbaserad arbetsmiljö.

En bra dag i Arbetsgivarverkets regi!

Internationella dagarna i Göteborg

I år har UHR genomfört de årliga IDA-dagarna tillsammans med Chalmers och Göteborgs universitet. Temat i år var Hållbar internationalisering som många lyfte som ett tänkbart tema vid förra årets konferens. Det var ett tema som lockade det största deltagandet någonsin.

Fokus låg på hur internationalisering kan bidra till att skapa hållbar utveckling och därmed bidra till Agenda 2030 och till en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar värld. Professor Pam Fredman tillika ordförande i International Association of Universities (IAU) inledde de bägge dagarna. Även om det finns orosmoln runt om i världen underströk Pam Fredman i slutet på sin presentation vilken betydelse akademin och studenterna har för att bidra till Agenda 2030:s övergripande mål: bekämpa extrem fattigdom, minska orättvisor, främja fred och lösa klimatkrisen.

Många fina och intressanta bidrag fick vi lyssna till under de två dagarna och avslutningsvis fick vi lyssna till Sveriges förenade studenters ordförande Matilda Strömberg som också underströk internationaliserings betydelse för Sverige och världen.

I går fick jag också äran att dela ut utmärkelsen Årets Erasmus+ aktör – i år till ett lärosäte. UHR:s externa jury hade bland annat bedöma aktivt och innovativt arbeta med att öka antal studentutbyten, ledningarnas engagemang och ett inkluderande förhållningssätt. Juryns beslut blev Uppsala universitet som bäst mötte de uppsatta kriterierna. Ett stort grattis till alla på Uppsala universitet som bidragit till detta fina resultat!

Nästa år i november ses vi på KTH!

SUHF:s förbundsförsamling och UHR:s rektorsråd

I går var jag inbjuden till Sveriges universitets- och högskoleförbunds (SUHF) förbundsförsamling som i år hade sitt möte på Karolinska institutet. SUHF är en frivillig medlemsorganisation bestående av 37 universitet och högskolor. Förbundsförsamlingen är SUHF:s högsta beslutande organ och består av rektor och förvaltningschef från varje lärosäte som är medlemmar i förbundet. Förbundsförsamlingen möts två gånger per år. Skälet till att jag var inbjuden står att finna i att jag i början av året träffade SUHF:s presidium (ordförande, vice ordförande och generalsekreterare) för att berätta om UHR:s verksamhet. Presidiet insåg då att det borde vara av intresse för förbundsförsamlingen att få en samlad bild av myndighetens verksamhet. Presentationen mottogs väl och jag tror att många fler nu har kunskap om de fem huvudsakliga ansvarsområden som UHR ansvarar för och att vi dessutom har vissa kärnuppdrag som vårt namn till trots omfattar hela utbildningssektorn.

Senare på dagen möttes UHR:s rektorsråd för tredje gången och på dagordningen stod framför allt tre presentationer. Carina Hellgren informerade om trendrapporten kring antagning till högre utbildning höstterminen 2019. Det blev många bra diskussioner och kommentarer från de rektorer som deltog i rådets möte. På motsvarande sätt fick Kerstin Alverholt ta emot intressanta reflektioner från gruppen avseende det regeringsuppdrag som UHR rapporterade i somras kring högre särskilda behörighetskrav till de tio största utbildningarna som leder till yrkesexamina. UHR utredde fyra modeller och gjorde simuleringar med utgångspunkt från dessa modeller. Resultaten av simuleringarna visade generellt att både antalet behöriga sökande och antalet antagna skulle minska kraftigt vid höjda behörighetskrav samtidigt skulle antalet avhopp minska. Dock inte i samma omfattning som minskningen av antalet antagna.

Rådet avslutade sitt mötet med att Petra Nord presenterade bedömningstjänsten i skarpt läge. Det är ett imponerande arbete bakom tjänsten som går att hitta på UHR.se; idag är det 36 länders kvalifikationer som jämförs med de svenska examina och ytterligare 15 länders kvalifikationer kommer att finnas tillgängliga senast i början på nästa år. När sedan tjänsten översätts till engelska blir det ett viktigt instrument också för alla i vår omvärld. Petras presentation renderade i en applåd från UHR:s rektorsråd!

Det är angeläget att UHR berättar och på olika sätt informerar om våra rapporter och tjänster så att de som är i behov av dessa faktiskt både vet att de finns och var de finns. Nu har vi ytterligare ambassadörer för myndighetens verksamhet.

Högskoleprovet genomfördes på 120 provorter

Igår klockan 16.30 avslutades höstens högskoleprov utan några större rapporterade incidenter. UHR har publicerat frågorna på Studera.nu idag, på onsdag 23 oktober publiceras facit.

Hur många av de nära 52 000 anmälda som verkligen skrev provet står klart den 26 november när provresultaten publiceras. Bortfallet brukar vara tio procent så prognosen är att cirka 47 000 skrev provet under söndagen.

Det är en omfattande insats som görs runt om i landet när provet genomförs. Jag vill tacka alla som har bidragit till att genomföra provet inte minst alla de personer som de 21 lärosätena har på plats i de många lokalerna där provet skrivs. Provet genomförs också på fem orter utomlands.

I dag läggs provfrågorna ut och på onsdag kommer svaren att publiceras. Den 26 november kommer UHR att fatta beslut om de slutliga provresultaten.

Kontinuerligt görs förändringar allt i syfte att förhindra fusk. Till gårdagens prov hade UHR tagit fram två versioner av det första provpasset, med olika frågor. Avsikten var att försvåra och avslöja eventuellt fortsatt brottslig verksamhet där ligor skickar svar på frågorna via mobil till provfuskare.

Sedan tidigare har det varit känt att det så kallade kontrollpappret tagits bort. Det fyller inte längre någon funktion eftersom provdeltagarna numera kan se sina svar den 26 november. Dessutom kan provledarna fokusera på svarshäftet och får mer tid att övervaka provet.  

I dagarna skickar UHR in sitt remissvar på utredningen Kontroller vid högskoleprovet (SOU 2019:37). Myndigheten kommer bland annat att stödja det nya förslaget med att använda radiovågsdetektor.

Att värna högskoleprovets genomförande är att skydda ett av många viktiga välfärdssystem i landet. Det avser UHR att fortsätta att göra tillsammans med andra myndigheter. I gårdagens Rapport sa en av de som skrev provet i en intervju att han absolut inte ville fuska – ”Dessutom verkar de ha bra koll”. Det är den ambitionen vi har.

Se inslaget i Rapport (inslaget börjar cirka 10 min 18 sek in i sändningen).

Ökade resurser för att motverka fusk på högskoleprovet

Regeringen konstaterar i budgetpropositionen att det krävs ökade resurser till Universitets- och högskolerådet, UHR, för att förstärka arbetet med att upptäcka, utreda och förebygga fusk på högskoleprovet. UHR får en årlig resursförstärkning på 15 miljoner kronor för 2020-2022.

Jag har under min tid på UHR tagit upp med Utbildningsdepartementet underfinansieringen av högskoleprovet. Provet är avgiftsfinansierat och avgiften regleras i förordning. Vid eventuella underskott ska UHR finansiera det med myndighetens förvaltningsanslag. Myndighetens anslag är inte stort eftersom mer än 50 procent av myndighetens omslutning finansieras av avgifter för tjänster som erbjuds eller genom bidrag. De insatser som myndigheten har gjort för att stävja fusket har kostat mer än vad som täcks av den 180 kronor som UHR får av den avgift på 450 kronor som de skrivande betalar. I juni skrev jag till regeringen om läget och igår kom det glädjande beskedet att regeringen tillskjuter 15 miljoner kronor som en årlig resursförstärkning 2020-2022.

Högskoleprovet är sedan 1977 en del av antagningssystemet till högre utbildning. Högre utbildning är också en del av landets välfärdssystem eftersom högre utbildning är kostnadsfri för de flesta i Sverige och berättigar till studiemedel. Regeringen skriver vidare i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20: 1): att högskoleprovet ”fyller i dag en viktig funktion som en väg in till högskolan. Det har under senare år uppdagats att det förekommer organiserat fusk vid högskoleprovet. Det är angeläget att fusk på högskoleprovet stoppas och att ingen som fuskat sig till ett resultat på provet kommer in på bekostnad av en sökande vars resultat baseras på faktiska kunskaper och förmågor. Fler åtgärder för att förhindra fusk är därför nödvändiga.”

Den som antas genom att ha fuskat på högskoleprovet kommer i åtnjutande av det generalla välfärdssystemet skrev jag till regeringen. Att stävja fusket är därför en fråga om rättvis antagning och att ingen på felaktiga grunder ska ta en utbildningsplats från någon annan. Denna satsning från regeringen och ansvarigt statsråd Matilda Ernkrans ger UHR än större möjligheter att arbeta med att förebygga, upptäcka och utreda fusket på högskoleprovet.

 

Lärosätena bör ta vetenskapligt stöd mot sexuella trakasserier

Universitets- och högskolerådet (UHR) har på regeringens uppdrag undersökt hur universitet och högskolor förebygger sexuella trakasserier och vilka åtgärder som vidtas vid misstänkta fall. Idag presenterades rapporten på ett välbesökt seminarium i Stockholm.

Bakgrunden till uppdraget var #akademiuppropet som aktualiserade frågan om sexuella trakasserier i högskolan. Dåvarande regering med statsrådet Helene Hellmark Knutsson i spetsen bjöd in olika delar av akademin till möten hösten 2017 och samtidigt gavs uppdraget till UHR.

Lärosätena anser själva att den akademiska strukturen och kulturen är det största hindret. Trots det saknas åtgärder inom ramen för det förebyggande arbetet som tar sig an strukturen och kulturen. Andra iakttagelser är att det förebyggande arbetet huvudsakligen är en juridisk process; denna juridifiering leder enligt forskningen inte till förändring även om det också behövs regler och riktlinjer. Vidare konstateras i rapporten att den vanligaste insatsen riktar sig mot anställda, medan få insatser riktar sig mot studenter och doktorander, trots att den sistnämnda gruppen av lärosätena själva identifierats som särskilt utsatt.

I rapporten finns beskrivet olika insatsers betydelse så som utbildning, styrdokument och stödstrukturer. Forskningen ger stöd för att ledarskapet är en nyckelfaktor och att ett rättvist och aktivt ledarskap har betydelse för minskning av könsdiskriminering, det främjar jämlikhet mellan kvinnor och män och det visar samtidigt att sexuella trakasserier inte tolereras.

Förutom UHR:s arbete med att ta fram en rapport baserat på enkäter och olika workshops har också Maja Lundqvist och Fredrik Bondestam, Nationella sekretariatet för genusforskning tagit fram en forskningsöversikt. Lisa Salmonsson, Örebro universitet, har bidragit med studien ”Hans liv fortsätter som vanligt” som återfinns som en bilaga till UHR:s rapport ”Universitets och högskolors arbete mot sexuella trakasserier”. Materialet återfinns på UHR.se

UHR:s studie visar att varje lärosäte bör utgå från den egna organisationen och med stöd tillgänglig forskning när problemen ska tacklas. Det är min förhoppning att UHR:s kunskapsinhämtning kan bidra i detta viktiga arbete.

Invigning av kontoret i Visby

I fredags var det dags att officiellt inviga UHR:s nya kontor i Visby. Redan i maj flyttade de båda enheterna in på Artillerigatan 33 i nya gemensamma lokaler. Den nya enheten, Enheten för analys och uppföljning av internationella frågor, etablerades 1 september 2018 och flyttade då in i tillfälliga lokaler på Artillerigatan medan Globala enheten inom Internationella avdelningen blev kvar på Hamnplan. Den enheten har varit etablerad i Visby sedan 2008 och då som en del av Internationella programkontoret. Den etableringen var också resultatet av ett regeringsbeslut precis som etableringen av den nya enheten. Det beslutet togs i augusti 2017.

Nu när båda verksamheterna är i full verksamhet var det alltså dags för den officiella invigningen. Jag var glad att både ansvarigt statsråd Matilda Ernkrans och landshövding Anders Flanking hade accepterat min inbjudan att förrätta invigningen i närvaro av medarbetare och viktiga samverkansparter. Efter min välkomsthälsning fick statsrådet ordet och hon betonade vikten av statliga närvaro i hela landet och då inte minst på Gotland som har en relativt låg andel statligt anställda. Statsrådet avslutade med att lyckönska UHR till de nya fina lokalerna med förhoppning om att arbetsglädjen ska spira så att den viktiga verksamhet som UHR bedriver kan fortsätta att utvecklas. Landshövdingen betonade också vikten av den statliga närvaron som en förutsättning för bland annat ökat företagande på ön.

Därefter blev det dags att klippa det lila invigningsbandet som de båda enhetscheferna Victoria Palmgren och Sanna Palomaa symboliskt höll fram, följd av en fin fanfar framförd av lärare vid Kulturskolan.

Jag avslutade med mina förhoppningar om konsolidering och fortsatt utveckling av verksamheten i Visby och i en anda av stark samverkan mellan de båda enheterna. Sedan minglade inbjudna gäster med medarbetare från UHR med möjlighet att lära mer om vår verksamhet – för alla som vill vidare!

UHR-dagen

Varje år i augusti samlas alla medarbetare på Universitets- och högskolerådet (UHR) för en gemensam dag – så även i år! Den röda eller snarare lila tråden för årets konferens var UHR:s vision: Utbildning, utbyte, utveckling – för alla som vill vidare. Alla externa talare fick i uppdrag att reflektera över vilket av de tre orden som de särskilt ville lyfta fram.

Dagen inleddes med att jag gjorde en snabb överflygning kring myndighetens fem verksamhetsområden och vilken utveckling som varit kring dessa under det gångna året. Och det är mycket! Jag fick också frågan av våra två duktiga interna moderatorer Fanny Labory och Sophia Hansson Ridman vilket ord jag tycker är viktigast och trots att jag tycker att orden i visionen ger uttryck för en helhet anser jag att utbildning är det viktigaste. Jag ser det som basen för allt.

Efter en genomgång av den genomlysning av UHR:s verksamhet som Robert Hemmingsson och kollega gjort på mitt uppdrag var expeditionschefen på Utbildningsdepartemtentet, Katarina Back, nästa talare. Katarina talade kring myndighetsstyrning i vida termer och hon betonade såväl regeringens, Regeringskansliets och myndighetsledningens olika roller och ansvar. En bra genomgång och påminnelse om hur landet styrs. Katarina betonade i slutet på sin presentation UHR:s betydelse för Sveriges utveckling. ”Känn stolthet över ert viktiga arbete!”, uppmanade Katarina oss.

Nästa programpunkt handlade om digitalisering och hur det påverkat och kommer att påverka våra liv såväl professionellt som privat. Punkten inleddes med avdelningsspecifika och avdelningsövergripande presentationer – av högsta klass – kring de utvecklingsprojekt som UHR redan genomfört och de projekt som identifierats och som sinom tid kommer att genomföras. Åsa Zetterberg, nu VD för IT&Telekomföretagen och tidigare regeringens första Chief Digital Officer, var nästa talare. Åsa visade att Sverige ligger väl till avseende digitalisering men vi kan inte luta oss tillbaka. Utvecklingen går fort oavsett vi vill det eller ej. Åsa underströk vikten med ett tydligt verksamhetsperspektiv när nya tjänster utvecklas. Åsa var också imponerad över de tjänster som UHR utvecklat. Hon avslutade med att uppmana oss och de medarbetare som deltar i myndighetssamverkan kring digitalisering att berätta om våra framsteg eftersom vi ligger långt framme i den statliga sfären. Inte oväntat var Åsas viktigaste ord i visionen – utveckling.

UHR:s ansvariga statsråd Matilda Ernkrans och hennes presentation fokuserade på regeringens utbildningspolitiska prioriteringar: kompetensförsörjning, investering i kunskap och trygga högskolor för ett starkt samhälle. Statsrådet tog också många frågor från våra medarbetare, men på frågan vad som händer och när det händer med Agneta Bladhs Internationaliseringsutredning fick vi inget svar. Den utredningen påverkar självklart UHR:s verksamhet om förslagen genomförs. Båda våra talare från Utbildningsdepartementet lyfte ordet utbildning som viktigaste ordet i visionen.

Sista talare för dagen var UHR:s nya ordförande Catharina Elmsäter Svärd, till vardags VD för Sveriges byggindustrier och tidigare bland annat statsråd. Catharina valde att elaborera kring ordet Utbyte, vilket var kul eftersom det betydde att de tre U-orden fanns med som viktiga ord under dagen. Catharina talade sedan om hur hon ser på sitt och styrelsens uppdrag och relationen till mig som generaldirektör och mitt uppdrag. Catharina betonade också UHR:s roll att bidra till det övergripande målet att Sverige ska vara en ledande kunskapsnation. Jag ser framemot ett gott samarbete med vår nya ordförande.

Ett stort tack till alla som bidrog till en lyckosam UHR-dag. Dagen levde väl upp till visionen med utbildnings- och utvecklingsinslag och med stora möjligheter till utbyten av tankar med kollegor och externa presentatörer – för alla som vill vidare!

Höstliga tecken!

Sommaren börjar gå mot sitt slut även om förstås augusti också är en sommarmånad. De årligt återkommande tecknen på att hösten närmar sig återfinns i Universitets- och högskolerådets (UHR) nyhetsflöde, i korthet sammanfattat nedan.

I början på augusti publicerades på Antagning.se resultatet av det andra urvalet för antagning till höstens högskoleutbildningar. Totalt är 246 665 personer antagna till minst en utbildning. Jämfört med förra året är det en ökning med tre procent eller 7 280 personer – antalet antagna vid det andra urvalet höstterminen 2018 var 239 385. Det finns fortfarande möjlighet att efteranmäla sig till vissa program och kurser. På Antagning.se visas de utbildningsplatser som är öppna för sen anmälan.

Den 15 augusti öppnade anmälan till högskoleprovet. Anmälan stänger den 2 september. Högskoleprovet ger en ytterligare möjlighet utöver betygen att bli antagen till en högskoleutbildning under förutsättning att den sökande uppfyller kraven på behörighet. UHR genomför provet tillsammans med 21 universitet och högskolor på cirka 120 orter runt om i landet. Högskoleprovet äger rum söndagen den 20 oktober.

I dagarna kom också ansökningsstatistiken till vårens internationella utbildningar vid landets lärosäten. Glädjande nog ökar antalet sökande med fem procent till internationella kurser och program på grundnivå och med 34 procent till masterprogrammen. Totalt har åtta lärosäten fler sökande i första hand jämfört med vårterminen 2019.

Fyra av de nio lärosäten som erbjuder internationella kurser och program på grundnivå vårterminen 2020 har fått fler sökande i första hand jämfört med i våras: Högskolan Väst, Stockholms universitet, Linköpings universitet och Högskolan i Halmstad.

Fyra av åtta lärosäten som erbjuder masterprogram i vår har fått fler sökande i första hand jämfört med vårterminen 2019: Högskolan Kristianstad, Umeå universitet, Högskolan Dalarna och Högskolan i Gävle.

Efter en som jag hoppas skön och avkopplande sommar börjar nu olika höstliga tecken i det svenska utbildningslandskapet att skönjas. Snart dags att köra igång höstterminen 2019 inte bara på landets skolor utan också på landets universitet och högskolor.

Almedalen 2019

Efter några som alltid intensiva dagar under Almedalsveckan är det dags att summera intrycken sett ur ett UHR-perspektiv. I år deltog jag i tre panelsamtal med olika perspektiv och som speglar UHR:s bredd.

Det första seminariet berörde förutsättningarna för studenter med funktionsnedsättning att klara sina studier. Det var Myndigheten för delaktighet som stod som värd. Jag inledde med att referera till UHR:s rapport Eurostudent VI som visar att studenter med funktionsnedsättning är mindre nöjda med sin utbildning och känner sig mindre hemma i högskolemiljön jämfört med studenter utan funktionsnedsättning. De upplever också större problem med ekonomin och de har svårt att förstå informationen från CSN. Tack vare rapporten har CSN lyft information om möjlighet till extra stöd på sin webbplats och panelens deltagare var överens om att myndigheter överlag behöver bli bättre på att informera om det stöd som studenter med funktionsnedsättning har rätt till.

Jag tog också tillfället iakt att slå ett slag för internationella utbyten även för denna studentgrupp. Det går att söka extra stöd för att möjliggöra ett studentutbyte. Alla ska ha samma möjligheter och det extra stödet behöver därför bli mer känt.

Region Örebro län, Örebro kommuns och Örebro universitet var arrangörer för mitt andra seminarium. Det handlade om bristen på lärare och behovet av att fler att söker till lärarutbildningen, slutför sin utbildning och sedan börjar arbeta i skolan. Regeringen föreslår tillsammans med Liberalerna och Centerpartiet att höjda behörighetskrav och färre utbildningsplatser ska leda till att de bästa studenterna antas till lärarutbildningen. Jag redogjorde helt kort för UHR:s regeringsuppdrag kring höjda särskilda behörighetskrav och de simuleringar som myndigheten gjort. Ett resultat skulle enligt UHR:s simuleringar bli mer homogena studentgrupper, även för lärarstudenter, det vill säga färre män, färre personer med utländsk bakgrund och fler från samma socioekonomiska bakgrund. 

Simuleringarna visar att högre krav vid antagningen leder till en förbättrad genomströmning och färre avhopp men få sökande blir behöriga. De positiva resultaten uppväger inte det stora bortfallet som skulle bli resultatet av höjda behörighetskrav.

Flera av paneldeltagarna tog upp bristen på yrkesstolthet och sammanhållning som en orsak till avhoppen från lärarutbildningen. I en annan rapport från UHR framgår det att ämneslärarutbildningen skulle behöva en bättre koppling till läraryrket under utbildningen. Den frågan menar jag att lärosätena själva kan ta itu med. I rapporten ges olika förslag till insatser.

Valideringsdelegationen stod bakom mitt tredje seminarium om valideringens betydelse för att täcka Sveriges behov av kompetensförsörjning. Susanne Ackum, filosofie doktor och ordförande för Forum för omställning, menade att validering är grunden för behovet av kompetensutveckling. Hon ville se ett väl fungerande system för kontinuerligt lärande från vaggan till graven genom påbyggnadsutbildningar, yrkesväxling och försörjning från arbetsgivaren vid omställning. Hon tog också upp den låga utbildningsnivån hos utrikesfödda som en av de stora utmaningarna. Jag fick frågan om hur stödstrukturer för validering på nationell nivå inom högskolan kan genomföras och jag tog upp UHR:s reell kompetens-projekt (REKO) där några framgångsfaktorer blir tydliga: engagemang hos lärosätesledningar, akademins kompetens måste in i arbetet och en väg in för den som behöver få sin kompetens validerad. Vissa gör det bra, Malmö universitet är ett exempel. Incitamenten för lärosätena är få så länge tillströmningen av studenter är stor och resursallokeringen ser ut som den gör.
I min avslutande replik kommenterade jag Susanne Ackums bild av problemen med utrikesfödda som jag tyckte gav en alltför svart bild. UHR har de senaste fyra-fem åren bedömt omkring 100 000 utländska utbildningar och med det hjälpt många utrikesfödda att komma vidare till nya studier eller ut i arbetslivet. Det är en viktig integrationsinsats som UHR arbetar med varje dag.

Utöver de debatter jag själv deltog i hade jag förmånen att lyssna till många andra seminarier. På ett övergripande plan konstaterar jag efter snart tio år i Almedalen att det i år märktes att det är början på en mandatperiod. Många politiker har nyligen fått nya ansvarsområden och debatterna blir därmed lite trevande. Som vanligt ger ändå mötena med studenterna allra mest för mig. Särskilt kul är att SFS nya ordförande Matilda Strömberg är ledamot i UHR:s styrelse.

Tack SFS, LUS och Lärarförbundet Student.