Styr- och resursutredningen – utredaren besöker UHR

Idag hälsade jag Pam Fredman, regeringens särskilda utredare för styr- och resursfrågor i högskolan välkommen till UHR.

Betänkandet presenterades för statsrådet Matilda Ernkrans den 1 februari men det var Helene Hellmark-Knutsson som under förra mandatperioden tillsatte utredningen.

Utgångspunkten för utredaren är att högskolans styrning ska vara långsiktig, samordnad och dialogbaserad. Det är ett ramverk för den framtida styrningen som mycket vällovligt presenteras i betänkandet och av Pam Fredman idag. Det jag särskilt fäster avseende vid är att utredningen är angelägen om att forskning och utbildning tätare kopplas samman. Enligt högskolelagen ska högskoleutbildning vila på vetenskaplig eller konstnärlig grund, då behövs också en styrning som ger incitament i den riktningen. I Sverige har dessa två kärnverksamheter tillåtits glida isär vilket inte gagnat kvaliteten för utbildningen och sannolikt inte heller för forskningen. Utredningen föreslår flera saker inom det här området som till exempel ett samlat anslag som är värda att tas vidare.

Utredaren föreslår ett särskilt uppdrag till UHR kring vissa riktade utbildningssatsningar inom högskoleområdet. Utredaren menar att UHR redan idag hanterar viss bidrag inom det här området och att UHR därför borde vara förstahandsalternativet för detta uppdrag. Samtidigt konstaterar utredningen att detta uppdrag inte får komma i konflikt med UHR:s serviceuppdrag till lärosätena.

Det blir intressant att följa förslagens fortsatta beredning där en remissrunda först måste komma till stånd. Efter två tidigare utredningar med förslag på annan styrning av högskolan än 1993 års reform men som inte resulterat i några egentliga förändringar hoppas jag att Pam Fredmans förslag blir tredje gången gillt.

UHR informerar Utbildningsutskottet

Idag har jag och två medarbetare, Tuula Kuosmanen och Susanne Wadsborn-Taube, varit i riksdagens Utbildningsutskott för att informera om antagning till högre utbildning i allmänhet och till lärarutbildningarna i synnerhet.

Vi redogjorde för antagningssystemets tre bärande komponenter: grundläggande behörighet, särskild behörighet och urval som måste göras om det finns fler sökande än det finns studieplatser till den sökta utbildningen. Urvalsinstrumenten är betyg, resultat på högskoleprovet eller av lärosätet lokalt beslutade urvalsgrunder till exempel test eller intervjuer.

Vi redogjorde också vilken roll UHR har som ansvarig för den samordnande antagningen i relation till lärosätenas roll som antagningsmyndigheter. Vidare regleras många tillträdesfrågor i författningarna och UHR har dessutom att fatta beslut om vissa föreskrifter avseende särskild behörighet. Vi visade också en del antagningsstatistik.

Vår presentation la särskilt vikt vid att förklara skillnaden mellan särskild behörighet och urval. Det råder ofta missuppfattningar om vad dessa två komponenter i antagningssystemet står för.

Efter vår presentation vidtog en 30 minuter lång frågestund med många olika frågeställningar från riksdagsledamöterna i Utbildningsutskottet.

Min egen reflektion kring tillträdes- och antagningsfrågor efter att ha sysslat med dem i decennier och till och med disputerat på del av systemet är att dessa frågor är både mycket tekniska och samtidigt mycket politiska.

Foto: Roger Haddad

Första mötet i UHR:s rektorsråd

Idag har jag hälsat UHR:s rektorsråd välkommen till sitt första möte. Det blev ett intressant och givande möte som byggde både på information av mig kring UHR:s uppdrag i stort och särskilda genomgångar i specifika sakfrågor bland annat internationella frågor och de regeringsuppdrag som myndigheten fick under 2018.

Rektorerna bidrog med sina perspektiv och de utmaningar de har inom till exempel det internationella området. De olika tillträdesfrågorna som utreds på myndigheten som viktade högskoleprovresultat väckte stort intresse.

Rektorerna konstaterad att UHR:s verksamhet i många stycken är strategisk för lärosätenas ledningar men att det inte varit helt uppenbart tidigare. Deras bedömning precis som min egen är att UHR ska vara representerad i alla de möten som rektorerna har inom ramen för SUHF och där UKÄ också deltar. Den frågan hade jag redan lyft med Anders Söderholm så det kändes bra.

Jag planerar att träffa rektorsrådet tre gånger per år. Nästa möte planeras till i början av maj.

Sara Arrhenius, KKH; Håkan Pihl, HKr; Birgitta Bergvall-Kåreborn, LTU. Eva Wiberg, GU deltog på telefon. Anders Fällström, MiU är utsedd från 1 februari.

Nytt statsråd i Utbildningsdepartementet

Matilda Ernkrans blir minister med ansvar för högre utbildning och forskning i Stefan Löfvens nya regering. Anna Ekström blir utbildningsminister med samlat ansvar för förskolan, grund- och gymnasieskolan och vuxenutbildningen.

Matilda Ernkrans har gjort ett bra arbete som ordförande i Utbildningsutskottet sedan mars 2018 då hon efterträdde Lena Hallengren som då utsågs till statsråd. Matilda Ernkrans har varit riksdagsledamot sedan 2002 och mellan 2010 fram till 2018 var Matilda Ernkrans ordförande i Miljö- och jordbruksutskottet. Jag tycker att det känns bra i det läge som Sverige befinner sig i att statsrådet för högre utbildning och forskning har en lång och gedigen erfarenhet från riksdagen även från ledande positioner som ordförande i två utskott och då inte minst Utbildningsutskottet.

Anna Ekström blir statsråd med ett samlat ansvar för alla skolfrågor och vuxenutbildning och dessutom Utbildningsdepartementets departementschef. Att vara departementschef innebär att statsrådet avgör interna administrativa frågor men inga sakfrågor, vilket är viktigt att ha i åtanke. Anna Ekström lärde jag känna för nästan 20 år sedan och sedan dess har våra vägar korsats många gånger.

Jag fick en mycket bra uppfattning av Matilda Ernkrans och inte minst på det sätt hon ledde utskottet när  UHR i november presenterade myndighetens verksamhet för Utbildningsutskottet. Jag ser framemot att utveckla samarbetet med den nya ministern för högre utbildning och forskning.

 

Samtliga fällda i högskoleprovsmålet

Norrköpings tingsrätt fällde i dag samtliga åtalade i målet angående påstått fusk under högskoleprovet: åtta personer med koppling till HP-hjälpen och 23 av deras kunder. UHR fortsätter nu att granska resultaten för de dömda provdeltagarna och för ytterligare personer som misstänks för fusk.

Domen är ett stort genombrott i arbetet mot det organiserade fusket vid högskoleprovet och den är en kraftfull markering som borde få avskräckande effekt.Tingsrätten har heller inte ansett att avstängning från att göra högskoleprovet under en begränsad period eller ett ogiltigförklarande av provresultatet är att anse som ett straff som står i konflikt med förbudet mot dubbelbestraffning.

UHR kan nu pröva om de 23 provdeltagare som fällts i tingsrätten ska få två års avstängning från nya prov och bli av med sina resultat på högskoleprovet. UHR har begärt in yttranden från samtliga berörda och beslut kommer preliminärt i februari 2019. Därefter meddelar UHR berörda universitet och högskolor som kan ta tillbaka beslutet om antagning – provdeltagaren blir av med sin utbildningsplats.

I december kunde UHR med hjälp av uppgifter från Ekobrottsmyndigheten återta resultaten för tolv personer som skrev högskoleprovet hösten 2016. Dessa tolv hade sedan 2017 kommit in på utbildningar vid sju universitet och högskolor. UHR meddelade de berörda lärosätena som därefter kunde vidta åtgärder mot studenter som fuskat sig till sina utbildningsplatser.

UHR utreder nu drygt 200 fuskmisstänkta provdeltagare som Ekobrottsmyndigheten har identifierat i HP-hjälpens kundregister. Det handlar om personer som skrev provet våren 2017, hösten 2017 och våren 2018. Utredningarna tar tid eftersom rättssäkerheten är viktig, men UHR räknar med att fatta beslut i samtliga fall under våren.

Den förra regeringen införde 2016 skärpta regler som innebär att alla former av fusk på högskoleprovet är straffbara vilket möjliggjort för UHR att polisanmäla alla misstänkta fall. Det finns sedan tidigare ett 15-tal fällande domar och flera utredningar pågår fortfarande. Tack vare Ekobrottsmyndighetens och polisens tillslag i april förra året och dagens fällande domar har det blivit tydligt att ligorna som säljer avancerad fuskhjälp riskerar långa fängelsestraff.

Utan samverkan mellan myndigheter och ett tydligt regelverk från statsmakterna hade dagens fällande dom inte varit möjlig.

 

2019 har inletts

I slutet på december fattade regeringen beslut om förordnande av ledamöter till UHR:s styrelse. Några av ledamöterna i styrelsen har suttit sedan myndigheten bildades 2013 och skulle enligt gängse principer blivit ersatta av nya ledamöter. Något sådant beslut har övergångsregeringen inte kunnat fatta. Det innebär att vissa tidigare ledamöter har fått kortare mandatperiod t.o.m. den 30 april 2019 och den andra gruppen nedan har fått förordnande på tre år t.o.m. den 31 december 2021. Det innebär att styrelsen har följande sammansättning:

P-O Rehnquist, ordförande
Thomas Hagnefur, f.d. utredare
Berit Kjeldstad, professor
Kent Waltersson, universitetsdirektör

Peter Aronsson, rektor
Daniel Lindblom, student
Matilda Strömberg, student

Myndighetschefen ingår enligt myndighetsförordningen i styrelsen.

Jag hälsar nya och tidigare ledamöter välkomna till styrelsearbetet och till att bidra till UHR:s fortsatta utveckling.

Nästa vecka öppnar anmälan till högskoleprovet. Anmälningsperioden är 15 januari t.o.m. 1 februari 2019. Provdagen är den 6 april. Högskoleprovet, som är ett urvalsinstrument, ger en ytterligare möjlighet att bli antagen när det finns fler sökanden än studieplatser. Oavsett måste alla ha den behörighet som krävs för den sökta utbildningen för att kunna bli antagna.

På tal om högskoleprovet kommer under januari månad tingsrätten i Linköping att avkunna dom i det uppmärksammade fallet med den liga som låg bakom det systematiska fusket på högskoleprovet och som avslöjades av Ekobrottsmyndigheten och polisen i april förra året.

2019 är definitivt igång!

 

Tack 2018 och välkommen 2019!

Det har varit ett händelserikt år för min myndighet UHR och för mig. Jag började som ny generaldirektör den 1 april 2018 och direkt hamnade jag i den mediala hetluften med anledning av det stora tillslag som Ekobrottsmyndigheten gjorde mot en liga i Norrköping när högskoleprovet skrevs lördagen den 14 april. UHR hade före dess arbetat med att få bukt med fuskandet på provet och regeringen gjorde också flera viktiga regelförändringar under 2016. Men de rättsliga instanserna som Ekobrottsmyndigheten, Polisen och Åklagarmyndigheten har självfallet en helt annan kapacitet. Det är jag väldigt tacksam för. Fusk på högskoleprovet är oacceptabelt. Ingen ska kunna fuska sig in på högskolan och på det sättet gå förbi alla de som arbetat hårt för att ta sig in på sin drömutbildning samtidigt som andra tjänar stora svarta pengar. Nu avvaktar vi tingsrättens i Linköping domar i början av 2019 för att se vilka provresultat som UHR därefter kan återta, utöver de provresultat som redan återtagits nu senast i december.

Det har varit nio intressanta månader på UHR och som inte bara präglats av högskoleprovet. Dessa månader låter sig inte lätt summeras men några nedslag under året som gått vill jag göra.  I somras fick myndigheten tio nya regeringsuppdrag varav flera är sprungna ur den tillträdesproposition som regeringen presenterade för riksdagen under vårvintern och som sedan riksdagen fastställde. Självfallet är det en utmaning att på kort tid få flera och delvis helt nya uppdrag. Så här långt har UHR och medarbetare från olika avdelningar bestått provet. Ett tidigare men för UHR nytt uppdrag är arbetet med det så kallade Kulturskoleklivet där arbetet bedrivs tillsammans med berörda lärosäten och med Kulturrådet allt i syfte att locka fler lärare till kulturskolan. UHR har också varit ansvarig för två stora konferenser under hösten: NUAK som vänder sig till studieadministrativa medarbetare på landets lärosäten och som lockade cirka 500 personer samt IDA-dagarna som genomfördes tillsammans med Uppsala universitet och som lockade cirka 200 personer som dagligen arbetar med internationalisering av högskolan. Två viktiga konferenser i UHR:s årshjul.

De stora processer som UHR arbetar med året runt är förstås mycket av basen i verksamheten: den samordnade antagningen till universitet och högskolor berör cirka
760 000 sökanden årligen och genomförs på uppdrag av lärosätena. De stora sajterna, antagning.se och universityadmissions.se, har sammanlagt mer än 22 miljoner besök årligen. Den andra stora processen är bedömning av utländska utbildningar som leder till att cirka 20 000 personer får individuella utlåtanden på vad deras utbildning motsvarar i det svenska utbildningssystemet. Dessa personer kan sedan söka en fortsatt utbildning eller ett arbete baserat på utlåtandet. Ett viktigt led i individens integration men också ett viktigt tillskott till den svenska arbetsmarknaden. Den tredje processen jag vill nämna är alla de utbildnings- och utbytesprogram som UHR ansvarar för och som vänder sig till hela den svenska utbildningskedjan. Dessa bidrar, som Jan Eliasson uttryckte det på IDA-dagarna, till: ”Sverige i världen men också världen i Sverige”.

Den 20 december presenterade Riksrevisionen sin utvärdering Myndighetsreformen då UHR och UKÄ inrättades – intentioner och måluppfyllelse (RIR 2018:35). I allt väsentligt tycker Riksrevisionen att regeringens intentioner har uppfyllts sex år efter myndigheternas tillkomst. Samarbetet mellan UHR:s systermyndighet, Universitetskanslersämbetet, fungerar mycket bra på alla nivåer. Riksrevisionen lämnar några rekommendationer framför allt till regeringen om hur samarbetet ytterligare kan formaliseras till exempel med personunion mellan UHR:s styrelse och UKÄ:s insynsråd. Inom fyra månader ska regeringen ge sin syn på rapporten till riksdagen. Jag hoppas av många andra skäl att det inte ska dröja så länge innan landet åter har en regering.

Även om jag efter ett långt liv i högskolesektorn kände till många av de frågor UHR ansvarar för och de samarbeten som myndigheten har upparbetat har det som inspirerat mest under året varit att få lära känna nya medarbetare både i Stockholm och Visby.

Jag ser med tillförsikt framemot 2019.

Gott Nytt År!

FYRVERKERI

Tolv mister sina resultat på högskoleprovet

UHR fick i slutet av oktober ta del av uppgifter i Ekobrottsmyndighetens förundersökning om misstänkta fuskare  högskoleprovet. Efter analys av de aktuella provsvaren har UHR nu beslutat att återta resultaten för tolv personer som skrev högskoleprovet hösten 2016.

Sedan Ekobrottsmyndighetens förundersökning blev offentlig den 26 oktober i år har UHR noga granskat provmaterialet från de personer som misstänktes ha anlitat HP-hjälpen vid högskoleprovet hösten 2016. UHR har även kontaktat de berörda provdeltagarna och gett dem tillfälle att yttra sig – rättssäkerheten är viktig.

UHR:s sammantagna bedömning är att dessa provdeltagare har vilselett vid högskoleprovet varför UHR inte kan godkänna provresultaten.

UHR har kontaktat de sju universitet som sedan 2017 har antagit dessa provdeltagare till högskoleutbildning och där beslutet om antagning grundats på det högskoleprovsresultat som nu återtagits. Om provdeltagarna fortfarande går kvar på sina utbildningar kan respektive lärosäte ta tillbaka beslutet om antagning. Det innebär att provdeltagaren blir av med sin utbildningsplats.

Det har gått mer än två år sedan dessa tolv personer skrev högskoleprovet vilket innebär att preskriptionstiden gått ut. UHR kan därför enbart återta deras resultat på högskoleprovet, inte ta beslut om att stänga av dem från att skriva provet på nytt de kommande två åren.

Det finns ytterligare personer i Ekobrottsmyndighetens förundersökning som är misstänkta för att ha vilselett vid högskoleprovet. UHR fortsätter att granska materialet och planerar att ta beslut om åtgärder i början av det nya året.

Den 10 januari ska Norrköpings tingsrätt meddela domarna för de 23 provdeltagare som åtalats för osann försäkran vid högskoleprovet våren 2018. Åklagaren har yrkat på stränga fängelsestraff. UHR avvaktar dessa domar innan myndigheten tar beslut om att återta resultat på högskoleprovet och två års avstängning från kommande provtillfällen.

Jag har sagt och skrivit det tidigare men det tål att upprepas: Fusk på högskoleprovet är oacceptabelt. Att tränga sig före och ta utbildningsplatser från andra som förtjänat dem på ett ärligt sätt är omoraliskt eftersom de sökande inte konkurrerar på lika villkor. UHR hyser gott hopp om att alla misstänkta fuskare kommer att åtalas och UHR fortsätter att polisanmäla allt misstänkt fusk.

Styrelseseminarium och styrelsemöte 27 november

Igår var alla medarbetare inbjudna till ett styrelseseminarium – UHR insikt – om lärosätenas organisationskultur. Idén till seminariet fick jag i somras och då var min tanke att seminariet skulle uppmärksamma att flera i myndighetens styrelse skulle lämna sitt uppdrag efter sex år. Nu blir det kanske inte så men det är en annan historia.

Seminariet som lockade cirka 85 UHR:are till Skandiabiografen inleddes med att styrelsens ordförande P-O Rehnquist presenterade sin syn på de organisationskulturer som finns vid lärosätena och därmed de spänningsfält som högskoleledningarna måste förhålla sig till, dvs. kollegiala, förvaltnings- och företagskulturen. Dessa kulturer finns säkert att känna igen även på UHR sa P-O. Därefter responderade tre ledamöter i styrelsen på denna inledning: Björn Brorström, rektor Högskolan i Borås, fd prorektor, professor Berit Kjeldstad, NTNU, Norge och Jacob Adamowics, ordförande i SFS. Det blev ett intressant och förhoppningsvis lärorikt seminarium för alla som deltog.

På eftermiddagen sammanträdde styrelsen och första punkten var information av Riksrevisionen med riksrevisor Helena Lindberg i spetsen kring den effektivitetsstudie som ska publiceras i december och som behandlar reformen bakom UHR:s och UKÄ:s tillkomst. Enligt de preliminära resultaten förefaller revisionen vara överlag positiv till att reformens intentioner uppnåtts.

I övrigt diskuterade styrelsen bland annat högskoleprovet och en del av de regeringsuppdrag UHR fick i somras.

Samordnat arbete med reell kompetens

I dag har jag hälsat cirka 100 deltagare från landets universitet och högskolor välkomna till dag två av konferensen Reell kompetens – nu en realitet?

Bakgrunden till konferensen är det uppdrag UHR och lärosätena har i innevarande års regleringsbrev där det bland annat står: ”Myndigheten har i uppdrag att samordna en pilotverksamhet med syfte att etablera en varaktig struktur för stöd till såväl universitets och högskolors arbete med bedömning av reell kompetens som lärosätenas samarbete i fråga om bedömningen.”

Verksamheten inleddes 2016 och ska bedrivas till och med 2018. Förhoppningen har varit att de pilotprojekt som bedrivits av lärosätena skulle kunna omsättas i en struktur för bedömning av reell kompetens helst genom en virtuell organisation. Parallellt med detta arbete var intentionen att utveckla ett systemstöd för bedömning av reell kompetens. Arbetet har kommit en bit på väg men det är ny mark som ska brytas och uppgiften är komplex. UHR har också fångat upp att det finns frågor kring de olika utvecklingsområdena på flera lärosäten. Antagning till högre utbildning är grannlaga och för att inte riskera något för de sökande har UHR beslutat att inte sjösätta ett system som inte är helt genomarbetat.

Det arbete som hittills genomförts i projektet visar att många steg framåt har tagits. Elin Landell, kanslichef för Valideringsdelegationen, sa till mig på konferensen att arbetet som hittills bedrivits har inneburit stora framsteg för bedömning av reell kompetens. Själv gör jag bedömningen att samverkansprojekt mellan olika lärosäten betyder mycket för att komma vidare i en komplex fråga.

UHR och lärosätena arbetar nu vidare med den kunskapen som vunnits ur de olika projekten med intentionen att omsätta detta i en process som ska vara genomarbetad och transparent för de sökande och för alla som arbetar med antagning runt om i landet.

För egen del avser jag att använda mina kanaler för att skapa en förståelse för behovet av en varaktig process som har legitimitet i akademin.