Glad midsommar!

Imorgon är det midsommarafton och efter en lång varm vår och försommar smattrar nu regnet mot fönstret. Naturen mår förstås bra av nederbörden och risken för bränder minskar. Jag hoppas ändå på uppehåll och kanske lite sol över helgen.

Jag har nu haft uppdraget som chef för Universitets- och högskolerådet i snart tre månader. Jag har förstås lärt känna verksamheten på en högre detaljeringsgrad än tidigare. Liksom många av våra kompetenta medarbetare. Det har varit stimulerande att få tränga in i olika delar av kärnverksamheten.

Jag har också haft förmånen att få presentera UHR:s uppdrag i olika sammanhang för såväl nationella grupperingar som internationella, vilket jag skrivit om tidigare på bloggen. Jag har då varit angelägen om att tydligt beskriva myndighetens fem huvuduppdrag för att på så sätt medvetandegöra vilka grupper och funktioner våra tjänster vänder sig emot. Många hittar redan till oss men jag tror att det finns en ytterligare potential att nå ut till flera. UHR:s huvuduppdrag kan uttryckas så är:

  • ge information om högskolestudier, ansvara för högskoleprovet, regelverk och samordna antagningen,
  • utveckla och förvalta IT-system och e-tjänster åt utbildningssektorn,
  • förmedla internationella utbyten och kompetensutveckling för hela utbildningskedjan,
  • bedöma utländska utbildningar,
  • främja breddad rekrytering och arbeta för lika möjligheter inom högskolan.

Dessa uppdrag är viktiga för många och uttrycks väl i UHR:s vision

Utbildning, utbyte, utveckling – för alla som vill vidare

och på engelska

Education, exchange, enrichment – helping you take the next step

Nu hoppas jag att många går vidare till midsommarfirande eller semesterfirande!

Glad midsommar!

En vecka med många utblickar

Stora delar av den här veckan har jag och medarbetare deltagit i många möten utanför myndigheten.

I tisdags deltog jag för första gången i en paneldebatt under Järvaveckan tillsammans med kollegorna från UKÄ och MyH. Temat för debatten handlade i stort om att varje individ ska kunna göra välinformerade studieval för att nå sin fulla potential. UHR hade också en monter tillsammans med MyH och Valideringsdelegationen för att sprida information om våra verksamheter och vad vi kan erbjuda för alla som vill vidare. Det tar tid att etablera en ny mötesplats som Järvafältet. Det känns viktigt att UHR aktivt deltagit i år, samtidigt kommer vi att utvärdera årets insats.

I veckan har franska universitetsrektorer besökt Sverige för att söka fördjupade samarbeten med svenska lärosäten. På ett möte på Stockholms universitet fick jag möjlighet att berätta om UHR:s uppdrag i allmänhet och om mobilitetsfrågor i synnerhet.

Senare på dagen arrangerade Utbildningsdepartementet ett möte mellan UHR och vår kinesiska systerorganisation Chinese Scholarship Council (CSC). Även andra kinesiska företrädare deltog på mötet. Upprinnelsen till mötet är det stipendieprogram som fanns med i det Memorandum of Understanding som statsrådet Helene Hellmark Knutsson undertecknade tillsammans med sin kinesiska kollega vid sitt besök i Kina förra året. UHR har fått i uppdrag att handlägga detta program tillsammans med CSC. Målbilden är att programmet ska sjösättas 2019.

I går arrangerade UKÄ på regeringens uppdrag en nordisk konferens inom ramen för Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet. UHR var inbjuden att tala under det avslutande passet ”Equal opportunity”. Jag lyfte det analys- och främjandearbete som UHR gör inom detta område. Min sista bild beskrev hur UHR arbetar med det #metoo-uppdrag inom akademin som regeringen givit oss. I det uppdraget har vi bett Genussekretariatet att göra en forskningsöversikt och Fredrik Bondestam beskrev preliminära resultat. Dessa visar att akademin inte är förskonad avseende trakasserier – jag ser framemot att läsa Fredriks slutliga rapport senare under hösten.

Distansutbildningen ska utvecklas – nytt uppdrag till UHR

Regeringen ger UHR i uppdrag att planera för en utlysning av medel till projekt som utvecklar distansutbildningen vid universitet, högskolor och yrkeshögskoleutbildningar. Avsikten är att totalt 40 miljoner kronor ska fördelas under åren 2019-2020.

UHR ser fram emot det nya uppdraget. Det är positivt att mindre kommuner får bättre tillgång till utbildning. Satsningen kan bidra till att underrepresenterade grupper i högre utsträckning söker till högskolan, vilket UHR sedan tidigare har i uppdrag att främja.

Mindre kommuner har oftast en högre andel lågutbildade personer än större kommuner. Målet med regeringens satsning är därför att locka fler studenter på landsbygden att söka högskole- och yrkeshögskoleutbildningar, och därigenom möta kommunernas behov av utbildning, livslångt lärande och kompetensförsörjning.

Uppdraget till UHR innebär att förbereda en utlysning av medel till projekt som utvecklar den distanspedagogiska verksamheten vid universitet, högskolor och anordnare av yrkeshögskoleutbildning. Avsikten är att projektmedlen ska delas ut under 2019 och 2020.

Europeisk utblick

Igår kom EU-kommissionens förslag på efterföljaren till Erasmus+. Som utlovats blev det inte revolution utan evolution, vilket jag ofta välkomnar inte minst i utbildningssammanhang. Plustecknet föll bort, samma struktur, några nya aktiviteter, fokus på unga och så utlovas som vanligt i EU-sammanhang förenklingar. Ord som strategisk och genomslag har tonats ner till förmån för formuleringar om europeiska värderingar och sammanhållning. ”Enriching lives, opening minds” är Erasmus vision vilken förövrigt ligger nära UHR:s ”Education, exchange, enrichment – helping you to take the next step”. Båda sätter människan i centrum. Idag fördjupas informationen kring kommissionens förslag på ett möte här i Stockholm där medarbetare från UHR deltar bl.a. enhetschef Gunnel Rydholm Olsson som också bidragit till denna text.

I veckan har medarbetare från UHR varit på studiebesök i Danmark och Frankrike för att inom ramen för ett av reell kompetensprojekten lära mer om dessa länders validering. Det är Malmö universitet, Umeå universitet och Högskolan Väst som driver projektet och UHR finansierar. Jag deltog en av dagarna i Köpenhamn. Det är bra att jämföra våra system med andra länders även om kontexten ibland är delvis annorlunda.

SA-chefsmöte

I går och idag har UHR stått värd för ett möte med Studieadministrativa chefer vid landets universitet och högskolor. Jag hade förmånen att få hälsa alla välkomna till ett sommarfagert Lidingö. För mig var det också mycket av återseendets glädje eftersom jag en gång i tiden varit SA-chef vid Karolinska institutet.

Programmet omfattade frågor som berör många av UHR:s ansvarsområden. Högskoleprovet och det gemensamma ansvar UHR och berörda lärosäten har var en högaktuell fråga som diskuterades liksom arbetet med att förbereda oss inför GDPR som för övrigt träder i kraft imorgon den 25 maj. Antagningssystemet NyA och en förändrad och förnyad förvaltningsstrategi var en annan viktiga fråga. Det är bra att denna fråga diskuterats med kunniga medarbetare ute på lärosätena inför det att UHR:s styrelse nästa vecka ska fatta beslut om strategin. UHR:s och lärosätenas uppdrag kring reell kompetens diskuterades också och i den frågan ser jag för mig att andra lärosätesfora också måste engageras.

Tillträdesfrågor får alltid stort utrymme i denna krets och jag fick möjlighet att inledningsvis betona att regeringens tillträdesproposition har ett viktigt syfte nämligen att lösa bindningar till riksdagen i frågor som regeringen har egen beslutskapacitet i. Propositionen ska för övrigt behandlas i riksdagen den 30 maj och idag ska Utbildningsutskottet ha justerat sitt betänkande. Efter det vet vi mer om vad majoriteten i riksdagen vill se i ett kommande tillträdessystem där mycket regleras på författningsnivå.

Jag hade inte möjlighet att delta mer än inledningsvis men jag är glad att jag fick möjlighet att träffa gruppen och också berätta lite mer om mina tankar kring UHR:s fortsatta utveckling. Ett viktigt led i det arbetet är att lyssna till och diskutera med kloka och erfarna SA-chefer runt om i landet.

 

Samverkan

Idag har jag för första gången deltagit i Samverkansgruppen – en grupp som består av representanter för SUHF, Ladokkonsortiet och medarbetare vid UHR. Gruppen har funnits i 10-15 år och leds av hävd av vice ordförande i SUHF, som idag är rektor för Chalmers tekniska högskola, Stefan Bengtsson. Gruppen etablerades för att vara ett forum där gemensamma avgiftsfinansierade systemfrågor kunde diskuteras. Men också för att utbyta information mellan organisationerna.

Idag har vi bl.a. pratat om NyA och dess nya förvaltningsstrategi, högskoleprovet och Valideringsdelegationens betänkande som nu är ute på remiss. Bra diskussioner med utrymme för erfarenhetsutbyte. Alltså en del frågor utanför det syfte gruppen hade initialt.

Vi konstaterade samfällt runt bordet att denna typ av samverkansgrupper är av stor betydelse för fortsatt utveckling av den svenska högskolelektorn. De deltagande parterna inklusive UHR ska nu fundera över sommaren hur gruppens syfte skulle kunna vidgas för att bättre spegla UHR:s ansvarsområden. Jag tycker att det skulle vara en bra utveckling.

Samverkan tar tid – det vet jag av erfarenhet. Samtidigt vet jag också av erfarenhet att slutresultatet oftast blir bättre. Detta resonemang gäller oavsett om det gäller intern samverkan, samverkan med våra lärosäten eller med andra myndigheter. För mig är samverkan en viktig kvalitetsfråga.

Global Swede 2018

I går var det åttonde gången som ett antal särskilt utvalda internationella studenter uppmärksammades av Utrikesdepartementet. Ett positivt och bra sätt att tacka några av de studenter som väljer att läsa en del av sin utbildning i Sverige. Jag var inbjuden för att representera UHR. Totalt hade 23 lärosäten nominerat studenter till utmärkelsen.

Studenterna blir en del av alumnnätverket för alla Global Swedes. Nätverket kan användas både av deltagarna och av oss som land och inte minst av våra utlandsmyndigheter. Oavsett blir dessa och andra internationella studenter viktiga ambassadörer för Sverige.

Även om UHR inte är arrangörer av Global Swede har vi flera verksamheter som bidrar till att göra världen lite bättre genom att unga människor får möjlighet att lära känna andra kulturer genom utlandsstudier. Passande på Europadagen den 9 maj även om utbytena är än mer omfattande. Det tycker jag att vi ska vara stolta över.

Handelsminister Ann Linde invigningstalar

Utvärdering av lämplighetsbedömning

Universitets- och högskolerådet (UHR) fick 2014 i uppdrag från regeringen att samordna en försöksverksamhet med krav på lämplighet vid tillträde till lärar- och förskollärarutbildning. I uppdraget ingick att efter antagningen i försöksverksamheten (höstterminen 2016) i samverkan med de deltagande lärosätena ansvara för att verksamheten utvärderas. Utgångspunkten för försöksverksamheten har varit att bedöma om den som antas med stöd av lämplighetsbedömning är lämplig för läraryrket. Uppdraget har nu rapporterats till regeringen och finns att läsa på UHR.se

Uppdraget som de två lärosätena Linnéuniversitet och Stiftelsen Högskolan i Jönköping samt UHR, med särskilt samordningsansvarig, har genomfört är komplext. Utgångspunkten för lärosätenas olika modeller har varit UHR:s föreskrifter för lämplighet, UHRFS 2015:5. Med lämplighet för lärar- eller förskolläraryrket avses kommunikativ förmåga, interaktiv förmåga, förmåga till självreflektion, förmåga att ta en ledarroll och motivation för den kommande yrkesutövningen. Det är viktigt att betona att om lämplighetsbedömning ska utgöra ett behörighetskrav betyder det att alla sökande måste ges möjlighet att genomgå bedömningen för att bli behöriga. Det skulle innebära att många sökande skulle bedömas under en relativt kort tidsperiod i antagningsprocessen. Kostnaderna ska inte heller underskattas.

Att pröva sökandes lärarlämplighet vid antagning väcker starka åsikter, både positiva och negativa, inom högskolesektorn, professionen och politiken. De positiva åsikterna har handlat om att lämplighetsbedömning kan förstärka statusen för läraryrket, den sökande blir prövad inte bara genom formella meriter. De negativa åsikterna betonar att det är utbildningen som ska förbereda för yrket och att det är utbildningsanordnaren som är mest lämpad att under utbildningstiden avgöra lämplighet för yrket.

UHR:s analyser visar att det inte går att dra långtgående slutsatser av den utvärderade lämplighetsbedömningen. Det beror bland annat på att studenterna bara kunnat följas under tre terminer. Mot bakgrund av det kan UHR inte rekommendera att lämplighetsbedömning införs vid antagningen till alla lärarutbildningar. Utvärderingen har trots det givit ny kunskap om lämplighetsbedömningars utformning och effekter i olika avseenden inte minst mot bakgrund av att de två deltagande lärosätena arbetat både ambitiöst och seriöst med sina respektive modeller.

Fortsatta studier krävs för att avgöra om bedömning av lämplighet bör användas som en grund när blivande lärare antas till utbildningen blir således UHR:s slutsats i den rapport som nu överlämnats till regeringen.

Antagning till högskolan

I veckan har UHR publicerat antagningsstatistik till högre utbildning 2018. Rapporten baseras på data som hämtas från antagningssystemet efter sista ansökningsdag. Statistiken visar att det totalt är en nedgång med antalet sökande till universitet och högskolor med två procent. Det betyder att nedgången de tre senaste åren fortsätter inför hösten 2018. Nedgången är störst bland sökande som är högst 24 år. Tidigare år har det gått att hänvisa till att ungdomskullarna blivit mindre men nu beror nedgången i dessa åldrar på den rådande goda arbetsmarknaden. Högskolan har en omvänd hög- respektive lågkonjunktur än samhället i övrigt. Vid goda tider tenderar unga människor att börja arbeta, medan benägenheten att söka en utbildning ökar när arbetsmarknadsläget försämras.

Statistik för yrkesexamina redovisas mer i detalj i rapporten och i den delen visar statistiken att andelen sökande till samtliga lärarutbildningar minskar med 5,4 procent inför höstterminen. Det är en oroväckande nedgång eftersom landet har stort behov av utbildade förskollärare, grundlärare och ämneslärare. Det som väckt mest uppmärksamhet är nedgången av sökande till förskollärarutbildningen som minskat mest både i absoluta tal och procentuellt, drygt 13 procent. Samtidigt är det viktigt att konstatera att förskollärarutbildningarna under de senaste åren i regel haft reserver i andra urvalet vilket minimerar risken för ”tomma” platser ute på landets lärosäten. Det är också viktigt att ha i åtanke att alla som antas har den behörighet som krävs för att antas. Urvalet behövs för att rangordna de sökande när det finns fler sökande än det finns utbildningsplatser.

Mer positivt är att fler vill utbilda sig till yrkeslärare och speciallärare. Antalet sökande till yrkeslärarutbildningarna ökar med 10 procent och antalet sökande till speciallärarutbildningarna med 14 procent; sett till antalet förstahandssökande är ökningen än större – drygt 17 procent för båda utbildningarna.

Arbetet med lärarförsörjning är en viktig samhällsutmaning – här måste alla som har en del i kompetensförsörjningskedjan aktivt fortsätta arbetet tillsammans.

Ta del av hela rapporten på uhr.se Antagning till högre utbildning 2018

 

Stort fokus på högskoleprovet

Under den gångna veckan har fusket på högskoleprovet fått mycket medial uppmärksamhet. Det är bra att det uppmärksammas. Uppmärksamheten kan i sig verka avskräckande för såväl kommande provdeltagare som för de som organiserar brottsligheten. Men i grunden är det oacceptabelt att det förekommer fusk på ett prov som fungerar som ett andra urvalsinstrument till högskolan. I praktiken innebär det att det går att köpa en utbildningsplats och därmed gå före någon som ansträngt sig på hederligt sätt.

2015 när de första fuskarna ertappades genom granskning av provsvaren kunde UHR enbart återkalla provresultaten och informera berörda lärosäten om det. Därefter är det lärosätets uppgift att återta antagningen när det inte finns något provresultat att bli antagen på. Det gjorde också de berörda lärosätena och sex studenter blev vid det tillfället av med sina respektive utbildningsplatser.

Sedan regeringen ändrat högskoleförordningen sommaren 2016 kan UHR polisanmäla de som ertappas med fusk eftersom provdeltagarna numera måste intyga på ”heder och samvete” att de inte har använt otillåtna hjälpmedel. En person har hittills fällts av Svea hovrätt för osann försäkran som brottsrubriceringen lyder. En fällande dom kan leda till dagsböter och upp till sex månaders fängelse. Två ärenden kommer upp i tingsrätten i Vänersborg i slutet av april och dessutom utreder polisen ytterligare ett 40-tal ärenden. Några nedlagda förundersökningar kan komma att återupptas.

Enligt regeländringen får inte heller de som ertappats med fusk skriva provet på två år. Det var alltså inte möjligt för de som fuskade 2015.

Jag ser positivt på att Ekobrottsmyndigheten och polisen nu stödjer UHR i arbetet att stävja fusket. Helgens tillslag och arbetet som låg bakom det är betydelsefullt för att komma åt den svarta ”handeln” av högskoleprovet. Dessa myndigheter har andra möjligheter och andra ingångar i frågan än UHR vilket blev tydligt i helgen. Samarbetet med dessa myndigheter kommer att fortsätta.

Andra åtgärder som diskuteras för att stävja fusket är kroppsvisitering av provdeltagarna ett förslag som bereds i Regeringskansliet liksom sekretess för personer som lämnar tips.

På myndigheten utreds för närvarande en möjlig digitalisering av provet. Det är inte hela lösningen vet vi från andra digitaliserade prov men det förhindrar vissa former av fusk och det möjliggör större variationer av provet jämfört med de som redan införts.

Det är svårt att göra ett så stort och omfattande prov som högskoleprovet helt fuskfritt men med myndighetssamverkan och nära dialog med regeringen ökar möjligheterna.