Invigning av kontoret i Visby

I fredags var det dags att officiellt inviga UHR:s nya kontor i Visby. Redan i maj flyttade de båda enheterna in på Artillerigatan 33 i nya gemensamma lokaler. Den nya enheten, Enheten för analys och uppföljning av internationella frågor, etablerades 1 september 2018 och flyttade då in i tillfälliga lokaler på Artillerigatan medan Globala enheten inom Internationella avdelningen blev kvar på Hamnplan. Den enheten har varit etablerad i Visby sedan 2008 och då som en del av Internationella programkontoret. Den etableringen var också resultatet av ett regeringsbeslut precis som etableringen av den nya enheten. Det beslutet togs i augusti 2017.

Nu när båda verksamheterna är i full verksamhet var det alltså dags för den officiella invigningen. Jag var glad att både ansvarigt statsråd Matilda Ernkrans och landshövding Anders Flanking hade accepterat min inbjudan att förrätta invigningen i närvaro av medarbetare och viktiga samverkansparter. Efter min välkomsthälsning fick statsrådet ordet och hon betonade vikten av statliga närvaro i hela landet och då inte minst på Gotland som har en relativt låg andel statligt anställda. Statsrådet avslutade med att lyckönska UHR till de nya fina lokalerna med förhoppning om att arbetsglädjen ska spira så att den viktiga verksamhet som UHR bedriver kan fortsätta att utvecklas. Landshövdingen betonade också vikten av den statliga närvaron som en förutsättning för bland annat ökat företagande på ön.

Därefter blev det dags att klippa det lila invigningsbandet som de båda enhetscheferna Victoria Palmgren och Sanna Palomaa symboliskt höll fram, följd av en fin fanfar framförd av lärare vid Kulturskolan.

Jag avslutade med mina förhoppningar om konsolidering och fortsatt utveckling av verksamheten i Visby och i en anda av stark samverkan mellan de båda enheterna. Sedan minglade inbjudna gäster med medarbetare från UHR med möjlighet att lära mer om vår verksamhet – för alla som vill vidare!

UHR-dagen

Varje år i augusti samlas alla medarbetare på Universitets- och högskolerådet (UHR) för en gemensam dag – så även i år! Den röda eller snarare lila tråden för årets konferens var UHR:s vision: Utbildning, utbyte, utveckling – för alla som vill vidare. Alla externa talare fick i uppdrag att reflektera över vilket av de tre orden som de särskilt ville lyfta fram.

Dagen inleddes med att jag gjorde en snabb överflygning kring myndighetens fem verksamhetsområden och vilken utveckling som varit kring dessa under det gångna året. Och det är mycket! Jag fick också frågan av våra två duktiga interna moderatorer Fanny Labory och Sophia Hansson Ridman vilket ord jag tycker är viktigast och trots att jag tycker att orden i visionen ger uttryck för en helhet anser jag att utbildning är det viktigaste. Jag ser det som basen för allt.

Efter en genomgång av den genomlysning av UHR:s verksamhet som Robert Hemmingsson och kollega gjort på mitt uppdrag var expeditionschefen på Utbildningsdepartemtentet, Katarina Back, nästa talare. Katarina talade kring myndighetsstyrning i vida termer och hon betonade såväl regeringens, Regeringskansliets och myndighetsledningens olika roller och ansvar. En bra genomgång och påminnelse om hur landet styrs. Katarina betonade i slutet på sin presentation UHR:s betydelse för Sveriges utveckling. ”Känn stolthet över ert viktiga arbete!”, uppmanade Katarina oss.

Nästa programpunkt handlade om digitalisering och hur det påverkat och kommer att påverka våra liv såväl professionellt som privat. Punkten inleddes med avdelningsspecifika och avdelningsövergripande presentationer – av högsta klass – kring de utvecklingsprojekt som UHR redan genomfört och de projekt som identifierats och som sinom tid kommer att genomföras. Åsa Zetterberg, nu VD för IT&Telekomföretagen och tidigare regeringens första Chief Digital Officer, var nästa talare. Åsa visade att Sverige ligger väl till avseende digitalisering men vi kan inte luta oss tillbaka. Utvecklingen går fort oavsett vi vill det eller ej. Åsa underströk vikten med ett tydligt verksamhetsperspektiv när nya tjänster utvecklas. Åsa var också imponerad över de tjänster som UHR utvecklat. Hon avslutade med att uppmana oss och de medarbetare som deltar i myndighetssamverkan kring digitalisering att berätta om våra framsteg eftersom vi ligger långt framme i den statliga sfären. Inte oväntat var Åsas viktigaste ord i visionen – utveckling.

UHR:s ansvariga statsråd Matilda Ernkrans och hennes presentation fokuserade på regeringens utbildningspolitiska prioriteringar: kompetensförsörjning, investering i kunskap och trygga högskolor för ett starkt samhälle. Statsrådet tog också många frågor från våra medarbetare, men på frågan vad som händer och när det händer med Agneta Bladhs Internationaliseringsutredning fick vi inget svar. Den utredningen påverkar självklart UHR:s verksamhet om förslagen genomförs. Båda våra talare från Utbildningsdepartementet lyfte ordet utbildning som viktigaste ordet i visionen.

Sista talare för dagen var UHR:s nya ordförande Catharina Elmsäter Svärd, till vardags VD för Sveriges byggindustrier och tidigare bland annat statsråd. Catharina valde att elaborera kring ordet Utbyte, vilket var kul eftersom det betydde att de tre U-orden fanns med som viktiga ord under dagen. Catharina talade sedan om hur hon ser på sitt och styrelsens uppdrag och relationen till mig som generaldirektör och mitt uppdrag. Catharina betonade också UHR:s roll att bidra till det övergripande målet att Sverige ska vara en ledande kunskapsnation. Jag ser framemot ett gott samarbete med vår nya ordförande.

Ett stort tack till alla som bidrog till en lyckosam UHR-dag. Dagen levde väl upp till visionen med utbildnings- och utvecklingsinslag och med stora möjligheter till utbyten av tankar med kollegor och externa presentatörer – för alla som vill vidare!

Höstliga tecken!

Sommaren börjar gå mot sitt slut även om förstås augusti också är en sommarmånad. De årligt återkommande tecknen på att hösten närmar sig återfinns i Universitets- och högskolerådets (UHR) nyhetsflöde, i korthet sammanfattat nedan.

I början på augusti publicerades på Antagning.se resultatet av det andra urvalet för antagning till höstens högskoleutbildningar. Totalt är 246 665 personer antagna till minst en utbildning. Jämfört med förra året är det en ökning med tre procent eller 7 280 personer – antalet antagna vid det andra urvalet höstterminen 2018 var 239 385. Det finns fortfarande möjlighet att efteranmäla sig till vissa program och kurser. På Antagning.se visas de utbildningsplatser som är öppna för sen anmälan.

Den 15 augusti öppnade anmälan till högskoleprovet. Anmälan stänger den 2 september. Högskoleprovet ger en ytterligare möjlighet utöver betygen att bli antagen till en högskoleutbildning under förutsättning att den sökande uppfyller kraven på behörighet. UHR genomför provet tillsammans med 21 universitet och högskolor på cirka 120 orter runt om i landet. Högskoleprovet äger rum söndagen den 20 oktober.

I dagarna kom också ansökningsstatistiken till vårens internationella utbildningar vid landets lärosäten. Glädjande nog ökar antalet sökande med fem procent till internationella kurser och program på grundnivå och med 34 procent till masterprogrammen. Totalt har åtta lärosäten fler sökande i första hand jämfört med vårterminen 2019.

Fyra av de nio lärosäten som erbjuder internationella kurser och program på grundnivå vårterminen 2020 har fått fler sökande i första hand jämfört med i våras: Högskolan Väst, Stockholms universitet, Linköpings universitet och Högskolan i Halmstad.

Fyra av åtta lärosäten som erbjuder masterprogram i vår har fått fler sökande i första hand jämfört med vårterminen 2019: Högskolan Kristianstad, Umeå universitet, Högskolan Dalarna och Högskolan i Gävle.

Efter en som jag hoppas skön och avkopplande sommar börjar nu olika höstliga tecken i det svenska utbildningslandskapet att skönjas. Snart dags att köra igång höstterminen 2019 inte bara på landets skolor utan också på landets universitet och högskolor.

Almedalen 2019

Efter några som alltid intensiva dagar under Almedalsveckan är det dags att summera intrycken sett ur ett UHR-perspektiv. I år deltog jag i tre panelsamtal med olika perspektiv och som speglar UHR:s bredd.

Det första seminariet berörde förutsättningarna för studenter med funktionsnedsättning att klara sina studier. Det var Myndigheten för delaktighet som stod som värd. Jag inledde med att referera till UHR:s rapport Eurostudent VI som visar att studenter med funktionsnedsättning är mindre nöjda med sin utbildning och känner sig mindre hemma i högskolemiljön jämfört med studenter utan funktionsnedsättning. De upplever också större problem med ekonomin och de har svårt att förstå informationen från CSN. Tack vare rapporten har CSN lyft information om möjlighet till extra stöd på sin webbplats och panelens deltagare var överens om att myndigheter överlag behöver bli bättre på att informera om det stöd som studenter med funktionsnedsättning har rätt till.

Jag tog också tillfället iakt att slå ett slag för internationella utbyten även för denna studentgrupp. Det går att söka extra stöd för att möjliggöra ett studentutbyte. Alla ska ha samma möjligheter och det extra stödet behöver därför bli mer känt.

Region Örebro län, Örebro kommuns och Örebro universitet var arrangörer för mitt andra seminarium. Det handlade om bristen på lärare och behovet av att fler att söker till lärarutbildningen, slutför sin utbildning och sedan börjar arbeta i skolan. Regeringen föreslår tillsammans med Liberalerna och Centerpartiet att höjda behörighetskrav och färre utbildningsplatser ska leda till att de bästa studenterna antas till lärarutbildningen. Jag redogjorde helt kort för UHR:s regeringsuppdrag kring höjda särskilda behörighetskrav och de simuleringar som myndigheten gjort. Ett resultat skulle enligt UHR:s simuleringar bli mer homogena studentgrupper, även för lärarstudenter, det vill säga färre män, färre personer med utländsk bakgrund och fler från samma socioekonomiska bakgrund. 

Simuleringarna visar att högre krav vid antagningen leder till en förbättrad genomströmning och färre avhopp men få sökande blir behöriga. De positiva resultaten uppväger inte det stora bortfallet som skulle bli resultatet av höjda behörighetskrav.

Flera av paneldeltagarna tog upp bristen på yrkesstolthet och sammanhållning som en orsak till avhoppen från lärarutbildningen. I en annan rapport från UHR framgår det att ämneslärarutbildningen skulle behöva en bättre koppling till läraryrket under utbildningen. Den frågan menar jag att lärosätena själva kan ta itu med. I rapporten ges olika förslag till insatser.

Valideringsdelegationen stod bakom mitt tredje seminarium om valideringens betydelse för att täcka Sveriges behov av kompetensförsörjning. Susanne Ackum, filosofie doktor och ordförande för Forum för omställning, menade att validering är grunden för behovet av kompetensutveckling. Hon ville se ett väl fungerande system för kontinuerligt lärande från vaggan till graven genom påbyggnadsutbildningar, yrkesväxling och försörjning från arbetsgivaren vid omställning. Hon tog också upp den låga utbildningsnivån hos utrikesfödda som en av de stora utmaningarna. Jag fick frågan om hur stödstrukturer för validering på nationell nivå inom högskolan kan genomföras och jag tog upp UHR:s reell kompetens-projekt (REKO) där några framgångsfaktorer blir tydliga: engagemang hos lärosätesledningar, akademins kompetens måste in i arbetet och en väg in för den som behöver få sin kompetens validerad. Vissa gör det bra, Malmö universitet är ett exempel. Incitamenten för lärosätena är få så länge tillströmningen av studenter är stor och resursallokeringen ser ut som den gör.
I min avslutande replik kommenterade jag Susanne Ackums bild av problemen med utrikesfödda som jag tyckte gav en alltför svart bild. UHR har de senaste fyra-fem åren bedömt omkring 100 000 utländska utbildningar och med det hjälpt många utrikesfödda att komma vidare till nya studier eller ut i arbetslivet. Det är en viktig integrationsinsats som UHR arbetar med varje dag.

Utöver de debatter jag själv deltog i hade jag förmånen att lyssna till många andra seminarier. På ett övergripande plan konstaterar jag efter snart tio år i Almedalen att det i år märktes att det är början på en mandatperiod. Många politiker har nyligen fått nya ansvarsområden och debatterna blir därmed lite trevande. Som vanligt ger ändå mötena med studenterna allra mest för mig. Särskilt kul är att SFS nya ordförande Matilda Strömberg är ledamot i UHR:s styrelse.

Tack SFS, LUS och Lärarförbundet Student.

 

 

En intensiv vår går mot sitt slut

Så här dagarna före midsommar är det dags att summera vårens arbete och därmed min andra termin som generaldirektör. Jag vill gärna inleda med en del av alla de samarbeten som UHR har med omvärlden och som är både viktiga och ger betydelsefull input till verksamheten. Det gäller bland annat samarbeten med gemensamma konferenser bland annat Nationella minoriteter och högskolan (7 maj) tillsammans med SUHF och Skolan möter världen (17 maj) som är den årliga nationella skolkonferensen om lärande för hållbar utveckling tillsammans med Sida. Härutöver har en rad andra seminarier och konferenser genomförts under våren. UHR samarbetar kontiunerligt med SUHF i flera arbetsgrupper och i den mer övergripande samrådsgruppen mellan våra båda organisationer är Stefan Bengtsson, vice ordförande i SUHF och rektor för Chalmers, ordförande och jag vice ordförande. Alla dessa kontakter är av stor betydelse för flera av UHR:s verksamheter.

Mitt nyinrättade rektorsråd  skapar goda möjligheter för nyttiga inspel till myndighetens verksamhet och rådets ledamöter kan utgöra viktiga vidareinformatörer. I rådet ingår fem rektor: Sara Arrhenius, KKH; Birigtta Kåreborn-Bergvall, LTU; Anders Fällström, MiU; Håkan Pihl, Hkr och Eva Wiberg, GU. Jag är glad och tacksam att de ställt sig till förfogande till detta nya initiativ.

Under våren har UHR arbetat med ett antal olika regeringsuppdrag; några som berört antagningsverksamheten har varit särskilt utmanande såsom förslag på högre krav för särskild behörighet och viktning av högskoleprovet. I det sistnämnda uppdraget körs piloverksamheten i skarpt läge. Inom främjandeverksamheten har det bland annat handlat om att sprida goda exempel på lärosätenas användning av lokalt beslutade urval, lärosätenas arbete mot diskriminering av studenter med funktionsnedsättning och lärosätenas arbete för att förebygga sexuella trakasserier.

För att uppmärksamma Europadagen den 9 maj besökte jag en skola som arbetar framgångsrikt med skolambassadörer för EU. Det gjorde jag tillsammans med EU-ministern, Hans Dahlgren. UHR fanns också på plats på Centralstationen under hela Europadagen tillsammans med Europahuset och dessutom anordnades en filmtävling – #elevertipsarEU – för grund- och gymnasieskoleelever.

Eftersom nya medel har tilldelats Erasmus+, har UHR genomfört insatser för att få fler att ta vara på denna möjlighet till utveckling genom internationella utbyten och samarbeten. I vår har jag fått en närmare inblick i det gedigna arbete som görs kring urval av ansökningar till olika så kallade key actions.

Inom bedömningsverksamheten har, förutom sedvanlig handläggning av inkommande ärenden, ett viktigt utvecklingsarbeten skett med såväl e-utlåtanden som lansering den 7 maj av Bedömningstjänsten. Detta arbete leder till förenkling och effektivisering både för dem som nyttjar våra tjänster och för det interna arbetet. I Bedömningstjänsten jämförs 36 länders utbildningssystem med det svenska. Jag räknar med att ytterligare 15 länder ska kunna finnas med i tjänsten vid årsskiftet.

Presstjänsten arbetar intensivt med kommunikationen av alla UHR:s uppdrag och övrig verksamhet. Under våren har det som vanligt varit mycket pressaktivitet kring högskoleprovet och det fortsätter. UHR fortsätter att fatta beslut om återtagande av provresultat vilket gjordes senast idag och fler beslut kommer.

UHR:s vision är: Utbildning, utbyte, utveckling –  för alla som vill vidare. För mig visar detta axplock av aktiviteter att myndigheten och medarbetarna ”lever” visionen också till vardags.

Njut av juninatten och glad midsommar!

 

 

Viktiga möten avslutar veckan

Idag har jag och medarbetare genomfört tre viktiga möten med antingen externt deltagande eller på extern plats.

Det första var det återkommande samverkansmötet mellan Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) och UHR. Förutom information om aktuella frågor på UHR diskuterades de avgifter som myndigheten tar ut av lärosätena för olika tjänster. Det är alltid bra att diskutera dessa innan UHR:s styrelse fattar beslut. SUHF gör, inspirerade av UHR, dessutom en översyn av lärosätenas roll i den gemensamma antagningen. Bägge parter har förhoppning om en än mer effektiv process och med nya synergier i sikte.

Senare på förmiddagen fick jag och medarbetare möjlighet att informera och diskutera ett regeringsuppdrag med statsrådet Matilda Ernkrans och tjänstemän på Utbildningsdepartementet. Ett bra och inspirerande samtal.

På eftermiddagen träffades UHR:s Rektorsråd för sitt andra möte. På dagordningen stod bl.a. information om hur den svensk-engelska ordboken tas fram, arbetet med universityadmissions och några specifika internationella frågor. Rektorerna är engagerade i sakfrågorna och de blir därmed också viktiga vidareinformatörer för UHR:s verksamhet. För mig är det dessutom ovärderligt att få fem rektors synpunkter på för oss viktiga sakområden.

En bra avslutning på den här veckan!

UHR lanserar en ny webbtjänst

Idag lanserade UHR en ny webbtjänst – Bedömningstjänsten – som gör det lättare för alla med en utländsk utbildning att antingen läsa vidare eller ta sig in på arbetsmarknaden. Bedömningstjänsten visar vad 36 länders examina motsvarar i det svenska utbildningssystemet. Tjänsten är lika viktig för individen som vill vidare, som för arbetsgivare som snabbt kan få en uppfattning om vad en arbetssökande med en utländsk utbildning motsvarar i det svenska utbildningssystemet.

Redan förra sommaren presenterade UHR en pilot och idag har tjänsten lanserats i närvaro av bland annat representanter för lärosäten och andra systermyndigheter, Länsstyrelsen i Stockholm och intresseorganisationer. I Bedömningstjänsten, som är enkel och självinstruerande, finns information om vad en utländsk gymnasieutbildning, eftergymnasial yrkesutbildning och högskoleutbildning motsvarar i Sverige. Svaret kan laddas ner som en pdf som sedan kan bifogas till en arbetsansökan. UHR:s förhoppning är att framför allt arbetssökande och arbetsgivare kan ha nytta av tjänsten. De personliga utlåtandena som UHR sedan tidigare utfärdat finns självklart också kvar.

Den digitala Bedömningstjänsten är ett ytterligare bidrag till att ta tillvara på den utländska kompetens som finns i Sverige och tjänsten kommer successivt att byggas ut med fler länders examina.

Myndighetsdialog 2019

Igår genomfördes den årliga myndighetsdialogen med Utbildningsdepartementet.

Från departementet deltog statssekreterare Malin Cederfeldt Östberg och berörda tjänstemän bland annat departementsrådet Kerstin Jacobsson och UHR:s kontaktperson kanslirådet Anna Beijmo. Från UHR deltog Maria Linna Angestav, Susanne Wadsborn Taube och jag själv.

Statssekreteraren inledde med att ge en bild av det politiska läget och vilka frågor som är prioriterade framförallt i relation till januariavtalet. Kompetensförsörjning ligger högt på agendan. Det gäller bland annat utbyggnaden av högskolan men också studiestödsfrågor. Statsrådet Matilda Ernkrans ansvarar numera för studiestödet och därmed för CSN.

Efter inledningen gjorde jag en överflygning  över UHR:s ansvarsområden och lyfte fram det som varit särskilt tongivande under 2018. Avseende antagning och systemstöd nämnde jag den samordnade antagningen som ett gott exempel på statlig samverkan. UHR har inte bara ansvar för lärosätenas samlade antagning, utan myndigheten bistår även Skolverket, MSB och Rekryteringsmyndigheten. Den virtuella organisationen (VO) för masterantagningen är ett annat bra exempel på statlig samverkan. Effektiviseringar och förbättringar i systemstödet pågår kontinuerligt.

Bedömningsverksamheten av utländska examina har under året utvecklat effektiviseringar bland annat avseende elektroniska utlåtanden. Produktionen av utlåtanden ökade även mot slutet av året och har fortsatt på en hög nivå under 2019. Det är stora volymer: sedan 2015 har 106 195 bedömningar genomförts och av dessa var 33 542 ärenden från Syrien.

Inom det internationella området har UHR intensifierat arbetet med att öka intresset för mobilitet via de program som myndigheten ansvarar för. Debattartiklar, brev till berörda myndigheter, möten i Almedalen med mera har genomförts under 2018. EU-kommissionen utsåg dessutom UHR till ett av de bästa nationella kontoren för Erasmus+ under 2018 – ett gott betyg för vårt arbete.

Analyserna som UHR genomför berör bland annat antagningsstatistik, och genomlysningar som UHR gjort på uppdrag från regeringen som #metoo-uppdraget eller lärarbehörighetsprovet. REKO-uppdraget avslutades i slutet av 2018.

Därefter diskuterades UHR:s verksamhetsutveckling generellt och mer specifikt kring vissa verksamhetsfrågor som säkerheten kring högskoleprovet men också ekonomin runt provet. Högskoleprovet är avgiftsfinansierat och avgiften är reglerad i förordning där det också anges hur den ska fördelas mellan UHR och de lärosäten som genomför provet.

Som myndighet under regeringen bidrar UHR till det utbildningspolitiska målet, det vill säga att Sverige ska vara en ledande kunskapsnation.  UHR:s vision Utbildning, utbyte, utveckling – för alla som vill vidare understödjer väl det övergripande målet och är en viktig ledstjärna i vårt dagliga arbete.

Vårändringsbudgeten för 2019

I onsdags presenterade regeringen vårändringsbudgeten (VÄB) för 2019. Detta är den första budget som sittande regering lägger på riksdagens bord. I VÄB:en får UHR 15 miljoner för två uppdrag: det ena är för att stimulera utveckling av distansutbildning, och det andra för att utveckla betygsdatabasen Beda för komvux. 

Regeringen tar samtidigt tillbaka den ytterligare satsningen på 20 miljoner kronor för 2019 för bedömning av utländsk utbildning som låg i M-KD-budgeten och som riksdagen fattade beslut om före jul. Nu tar regeringen tillbaka dessa medel med motiveringen att UHR inte längre behöver tillskott för att förbättra bedömningen av utländsk utbildning.

De båda uppdrag som UHR nu får medel för går att spåra tillbaka till sommaren 2018. Då fick UHR uppdraget att utreda juridiska förutsättningar för Beda; det uppdraget rapporterades i december. Nu ger regeringen UHR i uppdrag att utveckla betygsdatabasen Beda ”i syfte att möjliggöra utvecklingen av en betygsdatabas till stöd för reformen om rätt till behörighetsgivande utbildning inom komvux”. Det andra uppdraget som rör distansutbildning kom i en regleringsbrevsändring i somras och därefter skulle resurserna aviseras i budgetpropositionen för 2019.  Det blev inte så eftersom övergångsregeringen följde principen att inte föreslå nya satsningar i budgetproposition för 2019. I VÄB:en återkommer regeringen med satsningen som i regleringsbrevet gick under rubriken ”Utlysning av kvalitetsmedel”.

Det är positivt att regeringen nu ger klartecken för UHR:s fortsatta arbete på dessa båda områden. Under 2019 får myndigheten tio miljoner kronor för att stimulera utvecklingen av distansstudier och fem miljoner kronor för att utveckla betygsdatabasen Beda. Vårändringsbudgeten avser innevarande år och därför kommenteras inte budgetunderlaget för 2020-2022 där UHR bland annat äskat ytterligare tio miljoner kronor för att klara högskoleprovets underskott.

Slutredovisning av regeringsuppdraget avseende bedömning av reell kompetens

Universitets- och högskolerådet (UHR) fick i regleringsbrevet för budgetåret 2016 i uppdrag att bidra till en varaktig struktur för lärosätenas bedömning av reellkompetens. Uppdraget omformulerades något i en ändring av regleringsbrevet för 2016 då myndigheten fick i uppdrag att samordna en pilotverksamhet med syfte att etablera en varaktig struktur för stöd till universitets och högskolors arbete med bedömning av reell kompetens och till lärosätenas samarbete i fråga om bedömningen.

Pilotverksamheten som upphörde 31 december 2018 har engagerat såväl statliga universitet och högskolor som enskilda utbildningsanordnare med tillstånd att utfärda vissa examina. Tjugotre lärosäten har varit engagerade och totalt beviljades nitton projekt medel. Lärosätena har slutrapporterat sina resultat och UHR har valt, trots att det inte ingick i regeringsuppdraget, att ta fram en sammanfattande slutrapport. De olika delprojektens resultat kan tjäna som inspiration till andra lärosäten.

Majoriteten av de nitton projektansökningar som kom in till UHR handlade om projekt för tillträde medan ett fåtal ansökningar handlade om tillgodoräknande. Majoriteten av delprojekten har kommit långt inom de områden de beviljats medel för, vilket är positivt. Några av projekten anger att de har haft svårt att nå sina mål på grund av att antalet individer som har ansökt om att få sin reella kompetens bedömd är varit låg. De lärosäten där en ökning av antalet ärenden förekommit har använt sig av breda nätverk i det omgivande samhället för att nå ut med information om möjligheten att pröva en individs reella kompetens.

UHR bedömer att lärosätenas långsiktighet i arbetet med bedömning av reell kompetens beror på vilka incitament de identifierar för detta. Rekryteringsläget till utbildningar vid lärosäten spelar stor roll, liksom lärosätenas ersättningsnivåer för utfört arbete. Dock har vissa lärosäten, exempelvis Malmö universitet, kopplat verksamheten med bedömning av reell kompetens till sina uppdrag inom breddad rekrytering och integrationsarbete och därmed har frågan fått en strategisk betydelse. Pilotverksamheten har totalt sett skapat metoder, modeller och samarbeten för att effektivisera och höja kvaliteten på reellkompetensbedömningar.

Sammanfattningsvis kan sägas att pilotverksamheten har rönt både intresse och engagemang bland lärosätena. Flera projekt som berört flera lärosäten beskriver att de har för avsikt att fortsätta att samverka efter projekttidens slut och några avser att godta varandras bedömningar.  Ett flertal projekt har tagit fram metodstöd, kartläggningsmodeller och även sett över roll- och ansvarsfördelning för bedömningsarbetet där akademiska bedömare får en nyckelroll. Fullföljs de intentioner som redovisas av många lärosäten uppnås en varaktig struktur för bedömning av reell kompetens.

Materialet finns på uhr.se under Lika möjligheter. Liksom slutrapporten Nationellt uppdrag för utvecklingen av validering – NUKUV-projektet – som inte finansierades inom ramen för pilotprojektet. Det projektet hade som syfte att främja akademins roll inom validering och involvering av ledningarna i det arbetet.