Flera nya uppdrag till UHR

Regeringen har beslutat att ge UHR flera nya uppdrag. Myndigheten ska bland annat precisera de kompetenser som krävs för grundläggande behörighet till högskolestudier, förbereda försök med ett nationellt behörighetsprov och ge förslag på hur antagningsprov till ämneslärarutbildningarna skulle kunna se ut.

UHR har stor kunskap och erfarenhet när det gäller tillträde och antagning till högre utbildning. Vi ser fram emot att bidra med den kompetensen i arbetet med de nya uppdragen. I ett av uppdragen ska UHR samarbeta med UKÄ och som vanligt behöver vi samråda med lärosätena på olika sätt.

De regeringsuppdrag som UHR har fått:

1.       Ta fram en beskrivning av vilka kompetenser som krävs för grundläggande behörighet. Uppdraget ska redovisas den 14 december 2018 och ligga till grund för utvecklandet av ett nationellt behörighetsprov, i linje med det som kom fram i tillträdesutredningen.

2.       Förbereda försök för ett nationellt behörighetsprov. Uppdraget ska redovisas senast den 31 januari 2019 och arbetet med att utveckla provet påbörjas i början av 2019. Syftet är att ta tillvara den kompetens man kan få på andra sätt än genom formella studier i svenska gymnasieskolan.

3.       Ta fram former för antagningsprov till ämneslärarutbildningarna. Uppdraget ska redovisas senast den 14 december 2018. Provet avses mäta de sökandes motivation och drivkraft för att bli lärare och syftet är att minska avhoppen från ämneslärarutbildningarna.

4.       Utreda om högre krav ska ställas på betygen för särskild behörighet för exempelvis lärarutbildningarna. Syftet är att barn och ungdomar ska möta behöriga och kompetenta lärare i skolan. Regeringen har på vissa lärarutbildningar sett ett behov av att fler ska klara av att slutföra utbildningen. Uppdraget ska delvis genomföras tillsammans med Universitetskanslersämbetet (UKÄ) och redovisas senast den 29 maj 2019.

5.       Genomföra en pilotstudie för viktade resultat på högskoleprovet. Uppdraget redovisas 1 december 2023. Syftet är att bättre kunna förutse studiekapaciteten på utbildning beroende på inriktning, genom att vikta högskoleprovets olika delprov efter de krav utbildningen ställer.

6.       Främja lärosätens arbete med att ta fram lokala urvalsgrupper. Uppdraget ska redovisas under 2018. Svenska lärosäten har länge haft möjlighet att till varje utbildning anta en tredjedel av studenterna efter eget urval bland de som uppfyller behörigheten. Framför allt är detta en möjlig väg vidare för dem som uppnått grundläggande behörighet via bedömning av reell kompetens. Osäkerheten kring hur de lokala urvalen ska genomföras på ett korrekt sätt har gjort att regeln i stort sett inte tillämpas.

Antagning till höstens högskoleutbildningar

I slutet på förra veckan rapporterade Universitets- och högskolerådet (UHR) statistik av antalet antagna i första urvalet till höstens högskoleutbildningar. Jag vill bara helt kort kommentera resultatet.

Det är positivt att antalet antagna ökar med 2,2 procent –  det är tredje året i rad som det sker. Samtidigt minskar antalet sökande för fjärde året i rad. Nedgången i år är 1,9 procent jämfört med första urvalet 2017. Minskningen bland unga sökande, i ålder 19-24 år, beror till stor del på det goda arbetsmarknadsläge som råder. Högskolan har en omvänd konjuktur jämfört med konjunkturen på arbetsmarknaden; efterfrågan på högre utbildning brukar öka när det är tuffare på arbetsmarknaden.

När färre söker och samtidigt fler bli antagna innebär det att konkurrensen minskar något till de utbildningsplatser som erbjuds i landet. Samtidigt är det viktigt att konstatera att konkurrensen till vissa eftertraktade utbildningar är fortsatt stor och statistiken visar att antalet sökande till civilingenjörsutbildningar har ökat med 2,4 procent jämfört med 2017. Det är mycket glädjande.

Glädjande är också att antalet sökande till lärarutbildningarna ökar med 2,6 procent. Men det är också värt att notera att det är stor variation mellan de olika lärarutbildningarna. Mest ökar antalet sökande till utbildning för yrkeslärare och speciallärare och medan antalet sökande till förskollärare minskar mest, men även utbildningarna till grundlärare och ämmneslärare har färre sökande jämfört med förra året. Det finns alltså mer arbeta att göra för att få fler sökande till de olika lärarutbildningarna.

Än återstår några viktiga datum innan höstens antagning till högskolan är klar. Den 27 juli kl. 24 är det sista svarsdag till första urvalet och sedan kommer det andra antagningsbeskedet den 2 augusti, se gärna vidare på antagning.se

Summering av UHR:s medverkan i årets Almedalsvecka

Veckan före Almedalsveckan publicerade ministern för högre utbildning och forskning Helene Hellmark Knutsson och jag en debattartikel på Nyheter24 med rubriken ”Fler studenter bör studera utomlands”. Den artikeln visade sig ligga helt rätt i tiden med tanke på de seminarier jag deltagit i under veckan. I artikeln konkluderar vi bl.a. att det är viktigt att väcka intresset för utlandsstudier tidigt redan i skolan, att det akademiska värdet av utlandsstudier måste tydliggöras och att erfarenheter av utlandsstudier behöver värderas av arbetsgivarna.

Dessa punkter blev viktiga att flera gånger betona i de seminarier jag deltagit i.

På seminariet som Uppsala universitet arrangerade under måndagen låg fokus på den strategi för internationalisering inom högre utbildning som föreslås i den pågående internationaliseringsutredningens delbetänkande. UHR ska enligt förslaget ansvara för en gemensam plattform för att identifiera hinder för internationalisering och även här tog jag upp utmaningen att få med hela utbildningssektorn. Svenska institutets generaldirektör Annika Rembe höll med.

– Det är viktigt att skapa en obruten kedja av internationalisering genom svensk utbildning. Vi behöver också kommunicera en sammanhållen och gemensam berättelse om Sverige som kunskapsnation, sa Annika Rembe.

Jag betonade också vikten av samverkan på ledningsnivå mellan universitet och högskolor och andra berörda myndigheter.

På det tredje seminariet på temat internationalisering var KTH värd och frågan som adresserades var hur svensk forskning och utbildning ska kunna ta plats på den internationella arenan och därmed öka vår konkurrenskraft. Ministern för högre utbildning och forskning Helene Hellmark Knutsson menade att vi har en bra grund för internationalisering och ett gott samarbete med näringslivet som trots globaliseringen väljer att satsa på svensk forskning. Men ministern betonade att svenska lärosäten måste vända blicken utåt för att inte komma efter.

Panelens samtal fokuserade som vanligt mest på forskning vilket fick mig att ta till orda genom att påminna om det viktiga utbildningsperspektivet. Det är trots allt inom utbildningen vi har nästa generations forskare. Vi behöver få med oss eleverna redan från gymnasiet om vi ska komma någon vart. Och vi måste göra internationella erfarenheter attraktiva. När detta sagts höll flera i panelen med om vikten av fokus på utbildning.

Under tisdagen deltog jag i Göteborgs universitets seminarium ”Kulturskoleklivet – vart är vi på väg?”. Kulturskoleklivet är regeringens satsning för att stärka kulturskolorna. Sex lärosäten har fått utvecklingsmedel för att ta fram relevanta utbildningar för blivande kulturskolelärare i alla konstnärliga genrer. Några av deras idéer är påbyggnadsutbildningar för verksamma konstutövare och att professionalisera och positionera konsten, till exempel genom ett nytt huvudämne – kulturskoledidaktik. Tanken är att samarbeta snarare än att konkurrera. Jag var glad att höra hur lärosätena tänkt och med vilket engagemang de gått in med i uppgiften. Det bådar gott för ett lyckat resultat.

UHR:s uppdrag är att tillsammans med Kulturrådet samverka i arbetet med att kartlägga dagens utbud av utbildningar, undersöka behovet av nya utbildningar, bygga nätverk med samtliga aktörer och sprida information för att nå dem som vill utbilda sig.

Utöver de seminarier jag själv aktivt deltagit i har det blivit tid till flera bilaterala möten på myndighetsnivå men också att lyssna till andra paneldebatter.

Jag känner mig nöjd med årets upplaga av Almedalsveckan. Och allra mest nöjd känner jag mig över att UHR:s vision ”Utbildning, utveckling, utbyten – för alla som vill vidare” passat in på många seminarier där jag deltagit.

Almedalen

För åttonde gången anländer jag till Almedalsveckan fylld med förväntan. Vid närmare eftertanke är det nog sjunde gången jag anländer med förväntan – den allra första gången 2011 var jag tveksam till mitt och högskolans, MDH, deltagande. Jag är glad att några medarbetare stod på sig – tack KAX – så att jag och vi fick testa konceptet. Jag har sedan dess inte blivit besviken.

I år är jag här för första gången som GD för UHR, vilket också känns naturligt eftersom myndigheten har verksamhet här. Innan jag tillträdde var tanken från myndighetens sida att ligga lågt med UHR:s engagemang i år. Trots det är jag inbjuden att delta i fyra seminarier.

Tre av mina seminarier handlar om internationalisering ett uttryck för att den av regeringen tillsatta Internationaliseringsutredningen under Agnets Bladhs ledning gör avtryck i debatten. Det fjärde diskuterar kulturskoleklivet, ett uppdrag där UHR gör en viktigt insats. Jag avser att återkomma till dessa seminarier under veckan.

Jag vet att det finns synpunkter på deltagande under Almedalsveckan – själv tycker jag att det är viktigt att inte bara närvara utan också delta. Eftersom UHR har expertkunskap inom ett antal områden som från tid till annan diskuteras i Almedalen är jag övertygad om att vår kunskap behövs och dessutom berikar debatterna här.

Glad midsommar!

Imorgon är det midsommarafton och efter en lång varm vår och försommar smattrar nu regnet mot fönstret. Naturen mår förstås bra av nederbörden och risken för bränder minskar. Jag hoppas ändå på uppehåll och kanske lite sol över helgen.

Jag har nu haft uppdraget som chef för Universitets- och högskolerådet i snart tre månader. Jag har förstås lärt känna verksamheten på en högre detaljeringsgrad än tidigare. Liksom många av våra kompetenta medarbetare. Det har varit stimulerande att få tränga in i olika delar av kärnverksamheten.

Jag har också haft förmånen att få presentera UHR:s uppdrag i olika sammanhang för såväl nationella grupperingar som internationella, vilket jag skrivit om tidigare på bloggen. Jag har då varit angelägen om att tydligt beskriva myndighetens fem huvuduppdrag för att på så sätt medvetandegöra vilka grupper och funktioner våra tjänster vänder sig emot. Många hittar redan till oss men jag tror att det finns en ytterligare potential att nå ut till flera. UHR:s huvuduppdrag kan uttryckas så är:

  • ge information om högskolestudier, ansvara för högskoleprovet, regelverk och samordna antagningen,
  • utveckla och förvalta IT-system och e-tjänster åt utbildningssektorn,
  • förmedla internationella utbyten och kompetensutveckling för hela utbildningskedjan,
  • bedöma utländska utbildningar,
  • främja breddad rekrytering och arbeta för lika möjligheter inom högskolan.

Dessa uppdrag är viktiga för många och uttrycks väl i UHR:s vision

Utbildning, utbyte, utveckling – för alla som vill vidare

och på engelska

Education, exchange, enrichment – helping you take the next step

Nu hoppas jag att många går vidare till midsommarfirande eller semesterfirande!

Glad midsommar!

En vecka med många utblickar

Stora delar av den här veckan har jag och medarbetare deltagit i många möten utanför myndigheten.

I tisdags deltog jag för första gången i en paneldebatt under Järvaveckan tillsammans med kollegorna från UKÄ och MyH. Temat för debatten handlade i stort om att varje individ ska kunna göra välinformerade studieval för att nå sin fulla potential. UHR hade också en monter tillsammans med MyH och Valideringsdelegationen för att sprida information om våra verksamheter och vad vi kan erbjuda för alla som vill vidare. Det tar tid att etablera en ny mötesplats som Järvafältet. Det känns viktigt att UHR aktivt deltagit i år, samtidigt kommer vi att utvärdera årets insats.

I veckan har franska universitetsrektorer besökt Sverige för att söka fördjupade samarbeten med svenska lärosäten. På ett möte på Stockholms universitet fick jag möjlighet att berätta om UHR:s uppdrag i allmänhet och om mobilitetsfrågor i synnerhet.

Senare på dagen arrangerade Utbildningsdepartementet ett möte mellan UHR och vår kinesiska systerorganisation Chinese Scholarship Council (CSC). Även andra kinesiska företrädare deltog på mötet. Upprinnelsen till mötet är det stipendieprogram som fanns med i det Memorandum of Understanding som statsrådet Helene Hellmark Knutsson undertecknade tillsammans med sin kinesiska kollega vid sitt besök i Kina förra året. UHR har fått i uppdrag att handlägga detta program tillsammans med CSC. Målbilden är att programmet ska sjösättas 2019.

I går arrangerade UKÄ på regeringens uppdrag en nordisk konferens inom ramen för Sveriges ordförandeskap i Nordiska ministerrådet. UHR var inbjuden att tala under det avslutande passet ”Equal opportunity”. Jag lyfte det analys- och främjandearbete som UHR gör inom detta område. Min sista bild beskrev hur UHR arbetar med det #metoo-uppdrag inom akademin som regeringen givit oss. I det uppdraget har vi bett Genussekretariatet att göra en forskningsöversikt och Fredrik Bondestam beskrev preliminära resultat. Dessa visar att akademin inte är förskonad avseende trakasserier – jag ser framemot att läsa Fredriks slutliga rapport senare under hösten.

Distansutbildningen ska utvecklas – nytt uppdrag till UHR

Regeringen ger UHR i uppdrag att planera för en utlysning av medel till projekt som utvecklar distansutbildningen vid universitet, högskolor och yrkeshögskoleutbildningar. Avsikten är att totalt 40 miljoner kronor ska fördelas under åren 2019-2020.

UHR ser fram emot det nya uppdraget. Det är positivt att mindre kommuner får bättre tillgång till utbildning. Satsningen kan bidra till att underrepresenterade grupper i högre utsträckning söker till högskolan, vilket UHR sedan tidigare har i uppdrag att främja.

Mindre kommuner har oftast en högre andel lågutbildade personer än större kommuner. Målet med regeringens satsning är därför att locka fler studenter på landsbygden att söka högskole- och yrkeshögskoleutbildningar, och därigenom möta kommunernas behov av utbildning, livslångt lärande och kompetensförsörjning.

Uppdraget till UHR innebär att förbereda en utlysning av medel till projekt som utvecklar den distanspedagogiska verksamheten vid universitet, högskolor och anordnare av yrkeshögskoleutbildning. Avsikten är att projektmedlen ska delas ut under 2019 och 2020.

Europeisk utblick

Igår kom EU-kommissionens förslag på efterföljaren till Erasmus+. Som utlovats blev det inte revolution utan evolution, vilket jag ofta välkomnar inte minst i utbildningssammanhang. Plustecknet föll bort, samma struktur, några nya aktiviteter, fokus på unga och så utlovas som vanligt i EU-sammanhang förenklingar. Ord som strategisk och genomslag har tonats ner till förmån för formuleringar om europeiska värderingar och sammanhållning. ”Enriching lives, opening minds” är Erasmus vision vilken förövrigt ligger nära UHR:s ”Education, exchange, enrichment – helping you to take the next step”. Båda sätter människan i centrum. Idag fördjupas informationen kring kommissionens förslag på ett möte här i Stockholm där medarbetare från UHR deltar bl.a. enhetschef Gunnel Rydholm Olsson som också bidragit till denna text.

I veckan har medarbetare från UHR varit på studiebesök i Danmark och Frankrike för att inom ramen för ett av reell kompetensprojekten lära mer om dessa länders validering. Det är Malmö universitet, Umeå universitet och Högskolan Väst som driver projektet och UHR finansierar. Jag deltog en av dagarna i Köpenhamn. Det är bra att jämföra våra system med andra länders även om kontexten ibland är delvis annorlunda.

SA-chefsmöte

I går och idag har UHR stått värd för ett möte med Studieadministrativa chefer vid landets universitet och högskolor. Jag hade förmånen att få hälsa alla välkomna till ett sommarfagert Lidingö. För mig var det också mycket av återseendets glädje eftersom jag en gång i tiden varit SA-chef vid Karolinska institutet.

Programmet omfattade frågor som berör många av UHR:s ansvarsområden. Högskoleprovet och det gemensamma ansvar UHR och berörda lärosäten har var en högaktuell fråga som diskuterades liksom arbetet med att förbereda oss inför GDPR som för övrigt träder i kraft imorgon den 25 maj. Antagningssystemet NyA och en förändrad och förnyad förvaltningsstrategi var en annan viktiga fråga. Det är bra att denna fråga diskuterats med kunniga medarbetare ute på lärosätena inför det att UHR:s styrelse nästa vecka ska fatta beslut om strategin. UHR:s och lärosätenas uppdrag kring reell kompetens diskuterades också och i den frågan ser jag för mig att andra lärosätesfora också måste engageras.

Tillträdesfrågor får alltid stort utrymme i denna krets och jag fick möjlighet att inledningsvis betona att regeringens tillträdesproposition har ett viktigt syfte nämligen att lösa bindningar till riksdagen i frågor som regeringen har egen beslutskapacitet i. Propositionen ska för övrigt behandlas i riksdagen den 30 maj och idag ska Utbildningsutskottet ha justerat sitt betänkande. Efter det vet vi mer om vad majoriteten i riksdagen vill se i ett kommande tillträdessystem där mycket regleras på författningsnivå.

Jag hade inte möjlighet att delta mer än inledningsvis men jag är glad att jag fick möjlighet att träffa gruppen och också berätta lite mer om mina tankar kring UHR:s fortsatta utveckling. Ett viktigt led i det arbetet är att lyssna till och diskutera med kloka och erfarna SA-chefer runt om i landet.

 

Samverkan

Idag har jag för första gången deltagit i Samverkansgruppen – en grupp som består av representanter för SUHF, Ladokkonsortiet och medarbetare vid UHR. Gruppen har funnits i 10-15 år och leds av hävd av vice ordförande i SUHF, som idag är rektor för Chalmers tekniska högskola, Stefan Bengtsson. Gruppen etablerades för att vara ett forum där gemensamma avgiftsfinansierade systemfrågor kunde diskuteras. Men också för att utbyta information mellan organisationerna.

Idag har vi bl.a. pratat om NyA och dess nya förvaltningsstrategi, högskoleprovet och Valideringsdelegationens betänkande som nu är ute på remiss. Bra diskussioner med utrymme för erfarenhetsutbyte. Alltså en del frågor utanför det syfte gruppen hade initialt.

Vi konstaterade samfällt runt bordet att denna typ av samverkansgrupper är av stor betydelse för fortsatt utveckling av den svenska högskolelektorn. De deltagande parterna inklusive UHR ska nu fundera över sommaren hur gruppens syfte skulle kunna vidgas för att bättre spegla UHR:s ansvarsområden. Jag tycker att det skulle vara en bra utveckling.

Samverkan tar tid – det vet jag av erfarenhet. Samtidigt vet jag också av erfarenhet att slutresultatet oftast blir bättre. Detta resonemang gäller oavsett om det gäller intern samverkan, samverkan med våra lärosäten eller med andra myndigheter. För mig är samverkan en viktig kvalitetsfråga.