Kontaktseminarium i Argentina

Under nästa vecka leder jag en delegation om 30 personer till Argentina. Syftet med resan är att stärka relationerna på lärosätesnivå mellan Argentina och Sverige men också med Paraguay och Uruguay. Sverige har en lång tradition att samarbeta med Latinamerika och redan 1834 öppnade Sverige till exempel sitt första konsulat i Buenos Aires. I mera modern tid har Sverige genom regeringen velat stärka våra relationer med Sydamerika i allmänhet och med Argentina i synnerhet genom att ett ”joint statement” signerades av våra båda länder 2017. Utrikesminister Wallström tog 2018 sedan initiativ till en handlingsplan för ett utvidgat samarbete med Sydamerika. Det kändes därför naturligt att årets kontaktseminarium förlades till Argentina.

Detta är det tolfte kontaktseminariet som myndigheten eller dess föregångare arrangerar. Tidigare kontaktseminarier har framförallt genomförts med länder som gränsar till EU. Det första seminariet utanför vårt närmaste område ägde rum 2015 och resan gick då till Colombia och Peru. Detta kontaktseminarium är förlagt till Buenos Aries men Paraguay och Uruguay finns också representerat i programmet.

Programmet ger möjlighet för lärosätena att etablera kontakt med kollegor i de  tre utvalda länderna i Sydamerika för att gemensamt utröna möjligheterna till mer långsiktiga överenskommelser. Idag har svenska lärosäten relativt få överenskommelser med dessa länder. Min förhoppning är att denna resa kan leda till fler bilaterala överenskommelser.

Jag är glad att ett tiotal svenska lärosäten hörsammat inbjudan och jag ser framemot att resultatet av resan kan bidra till ett fördjupat samarbete mellan Sverige och Argentina, Paraguay och Uruguay.

NUAK 10 år

I går hade jag förmånen att tillsammans med Mauritz Danielsson, konsortiechef på Ladokkonsortiet hälsa välkommen till NUAK:s tionde konferens. UHR och Ladok är gemensamt ansvariga för konferensen som vänder sig till verksamma inom studieadministrationen på landets lärosäten. I år hålls konferensen i Stockholm och vartannat år på något lärosäte ute i landet.

Konferensen lockade i år 560 deltagare från landets samtliga lärosäten men också från andra myndigheter som till exempel CSN. NUAK har blivit en viktig mötesplats för de som arbetar med olika studieadministrativa uppdrag. Under konferensdagarna finns möjlighet att fördjupa sig i olika frågeställningar som berör ens egen profession.

En gemensam nämnare är de fyra föreläsningar som äger rum i plenum. Även här täcks ett stort område in med föreläsningar kring ny förvaltningslag av professor Olle Lundin till Studieadministratören och etikens roll av professor Tomas Brytting och Administration och studenter i ett sammanhang av professor Maria Wedel.

Jag hoppas att NUAK finns kvar många år till och att konferensen fortsätter att locka många deltagare. Ett stort tack till alla som arrangerade NUAK 2018.

.

Styrelsemöte för UHR

Idag har UHR:s styrelse haft sitt första styrelsemöte för hösten. Dagordningen var omfattande och det blev många bra diskussioner under mötets gång.

Styrelsen uppehöll sig inte minst vid de regeringsuppdrag som myndigheten fått under sommaren och även kring regeringsuppdraget reell kompetens (REKO). I det sistnämnda uppdraget presenterade också internrevisionen sin granskning av projektet. Internrevisionen konkluderar bl.a. att stora och omfattande projekt bör inledas med en riskbedömning. Styrelsen och jag delar den uppfattningen och olika rutiner har också oaktat detta projekt redan vidtagits.

Sommarens tio nya regeringsuppdrag som omfattar bland annat flera tillträdesfrågor och främjandeuppdrag, och som jag tidigare skrivit om, tog en stor del av mötet i anspråk. Kloka kommentarer och frågor ställdes runt dessa.

Högskoleprovet brukar vara en punkt på styrelsens dagordning så även denna gång. Styrelsen fick ta del av de olika initiativ och insatser som pågår med alltifrån fusk och polisärenden till digitalisering av provet. Även regeringens utredning kring visitation och sekretess kommer att vara viktig men även detta tar UHR-resurser i anspråk.

Avslutningsvis fick styrelsen en liten inblick i analysen som fortfarande pågår kring antagning hösten 2018. En reflektion över de gångna elva årens antagningar som studien omfattar visar att det är små fluktuationer över tid.

Tydligt ordförandeskap, aktiva ledamöter och bra föredragningar av UHR-medarbetare ledde till ett konstruktivt och vägledande styrelsemöte.

Möte mellan UKÄ och UHR

Idag har ledningsgrupperna för de två systermyndigheterna UKÄ och UHR träffats. För mig är det värdefullt att på ledningsnivå genomföra denna typ av avstämningar även om det finns många kontakter mellan medarbetare på respektive myndighet på en mer regelbunden basis.

På agendan idag stod bland annat information om de regeringsuppdrag som UKÄ respektive UHR fått under sommaren. I några av uppdragen är det tydligt uttryckt att UKÄ ska delta i uppdrag som givits till UHR. Ibland har respektive myndighet behov av att få tillgång till underlag som den andra myndigheten har tillgång till. Det var frågor som vi ägnade en del tid.

Andra diskussionspunkter handlade om samarbete kring översättningsfrågor och om reelkompetens där båda myndigheterna har ansvar för olika delar. Det är viktigt att det sker en myndighetssamverkan för att utnyttja resurserna väl och som dessutom kan bli till gagn för våra avnämare.

Det blev ett konstruktivt möte som sedan övergick i att några chefer och medarbetare fortsatte diskussionerna kring specifika regeringsuppdrag under ledning av Annika Pontén, UKÄ och Susanne Wadsborn-Taube, UHR, se bild.

Ytterligare åtgärder för att stävja fusket på högskoleprovet utreds

I dag, söndag, rapporterar Dagens Eko att regeringen tillsätter en utredning för att undersöka möjligheterna att använda kroppsvisitering av provdeltagare.

Statsrådet Helene Hellmark Knutsson intervjuas i sändningen och hon är tydlig med att ur ett integritetsperspektiv är frågan svår men samtidigt måste fusk på högskoleprovet stävjas. Fusket undergräver antagningssystemet när vissa kan så att säga köpa sig en studieplats.

UHR har lämnat olika förslag på åtgärder för att komma åt de ligor som via avancerad teknisk utrustning möjliggör fusk på provet. Om denna utredning kan lämna förslag på hur kroppsvisitering kan möjliggöras och hur de som anmäler fusk kan få sekretess ges nya möjligheter att komma åt de som ligger bakom fusket. Redan idag blir de som ertappas med att fuska avstängda från kommande fyra provtillfällen. Provresultat som erhållits via fusk tas bort och en studieplats kan därmed annulleras. Det har redan skett vid flera tillfällen.

Ekobrottsmyndighetens utredning efter tillslaget på högskoleprovet i april pågår fortfarande. Tillsammans med det utredningsdirektiv som regeringen och ytterst högskoleminister Helene Hellmark Knutsson nu fattat beslut om ser jag med tillförsikt framemot ett högskoleprov som fortsatt kan fungera som ett urvalsinstrument i antagningssystemet till den svenska högskolan.

Höstterminen igång!

Efter en osannolikt varm sommar är nu de flesta medarbetare tillbaka från välbehövlig semester. I stora delar av landet har också skolstarten ägt rum, vilket har betydelse för UHR eftersom skolans medarbetare och elever är viktiga målgrupper för UHR. Om ytterligare några dagar börjar också den nya terminen på landets universitet och högskolor. Så visst är nu höstterminen igång!

I mitt förra blogginlägg den 1 augusti redogjorde jag för de sex nya uppdrag som UHR fick vid regeringssammanträdet den 26 juli. Det innebär att UHR totalt under sommarmånaderna, tillsammans med uppdragen som vi mottog efter regeringssammanträdet den 7 juni, har fått tio nya uppdrag. Uppdragen är olika till sin karaktär, allt från främjande uppdrag till utlysning av medel till förberedande uppdrag inom olika delar av tillträdesområdet. Uppdragen är viktiga och kommer kräva mycket tankemöda och hårt arbete. Många av UHR:s kompetenser kommer behöva tas i anspråk för att möjliggöra att tidplaner hålls och att underlagen håller hög kvalitet. Flera av uppdragen är dessutom av den karaktären att kompletterande kompetenser behöver hämtas från högskolesektorn, från andra myndigheter och kanske också intresseorganisationer. En hel del förankringsinsatser med avnämare ser jag också framför mig. Arbetet med hur de olika uppdragen i detalj ska genomföras pågår som bäst just nu. Jag ser framemot att på olika sätt informera mer om detta under hösten.

Höstterminen är verkligen redan i full gång!

Flera nya uppdrag till UHR

Regeringen har beslutat att ge UHR flera nya uppdrag. Myndigheten ska bland annat precisera de kompetenser som krävs för grundläggande behörighet till högskolestudier, förbereda försök med ett nationellt behörighetsprov och ge förslag på hur antagningsprov till ämneslärarutbildningarna skulle kunna se ut.

UHR har stor kunskap och erfarenhet när det gäller tillträde och antagning till högre utbildning. Vi ser fram emot att bidra med den kompetensen i arbetet med de nya uppdragen. I ett av uppdragen ska UHR samarbeta med UKÄ och som vanligt behöver vi samråda med lärosätena på olika sätt.

De regeringsuppdrag som UHR har fått:

1.       Ta fram en beskrivning av vilka kompetenser som krävs för grundläggande behörighet. Uppdraget ska redovisas den 14 december 2018 och ligga till grund för utvecklandet av ett nationellt behörighetsprov, i linje med det som kom fram i tillträdesutredningen.

2.       Förbereda försök för ett nationellt behörighetsprov. Uppdraget ska redovisas senast den 31 januari 2019 och arbetet med att utveckla provet påbörjas i början av 2019. Syftet är att ta tillvara den kompetens man kan få på andra sätt än genom formella studier i svenska gymnasieskolan.

3.       Ta fram former för antagningsprov till ämneslärarutbildningarna. Uppdraget ska redovisas senast den 14 december 2018. Provet avses mäta de sökandes motivation och drivkraft för att bli lärare och syftet är att minska avhoppen från ämneslärarutbildningarna.

4.       Utreda om högre krav ska ställas på betygen för särskild behörighet för exempelvis lärarutbildningarna. Syftet är att barn och ungdomar ska möta behöriga och kompetenta lärare i skolan. Regeringen har på vissa lärarutbildningar sett ett behov av att fler ska klara av att slutföra utbildningen. Uppdraget ska delvis genomföras tillsammans med Universitetskanslersämbetet (UKÄ) och redovisas senast den 29 maj 2019.

5.       Genomföra en pilotstudie för viktade resultat på högskoleprovet. Uppdraget redovisas 1 december 2023. Syftet är att bättre kunna förutse studiekapaciteten på utbildning beroende på inriktning, genom att vikta högskoleprovets olika delprov efter de krav utbildningen ställer.

6.       Främja lärosätens arbete med att ta fram lokala urvalsgrupper. Uppdraget ska redovisas under 2018. Svenska lärosäten har länge haft möjlighet att till varje utbildning anta en tredjedel av studenterna efter eget urval bland de som uppfyller behörigheten. Framför allt är detta en möjlig väg vidare för dem som uppnått grundläggande behörighet via bedömning av reell kompetens. Osäkerheten kring hur de lokala urvalen ska genomföras på ett korrekt sätt har gjort att regeln i stort sett inte tillämpas.

Antagning till höstens högskoleutbildningar

I slutet på förra veckan rapporterade Universitets- och högskolerådet (UHR) statistik av antalet antagna i första urvalet till höstens högskoleutbildningar. Jag vill bara helt kort kommentera resultatet.

Det är positivt att antalet antagna ökar med 2,2 procent –  det är tredje året i rad som det sker. Samtidigt minskar antalet sökande för fjärde året i rad. Nedgången i år är 1,9 procent jämfört med första urvalet 2017. Minskningen bland unga sökande, i ålder 19-24 år, beror till stor del på det goda arbetsmarknadsläge som råder. Högskolan har en omvänd konjuktur jämfört med konjunkturen på arbetsmarknaden; efterfrågan på högre utbildning brukar öka när det är tuffare på arbetsmarknaden.

När färre söker och samtidigt fler bli antagna innebär det att konkurrensen minskar något till de utbildningsplatser som erbjuds i landet. Samtidigt är det viktigt att konstatera att konkurrensen till vissa eftertraktade utbildningar är fortsatt stor och statistiken visar att antalet sökande till civilingenjörsutbildningar har ökat med 2,4 procent jämfört med 2017. Det är mycket glädjande.

Glädjande är också att antalet sökande till lärarutbildningarna ökar med 2,6 procent. Men det är också värt att notera att det är stor variation mellan de olika lärarutbildningarna. Mest ökar antalet sökande till utbildning för yrkeslärare och speciallärare och medan antalet sökande till förskollärare minskar mest, men även utbildningarna till grundlärare och ämmneslärare har färre sökande jämfört med förra året. Det finns alltså mer arbeta att göra för att få fler sökande till de olika lärarutbildningarna.

Än återstår några viktiga datum innan höstens antagning till högskolan är klar. Den 27 juli kl. 24 är det sista svarsdag till första urvalet och sedan kommer det andra antagningsbeskedet den 2 augusti, se gärna vidare på antagning.se

Summering av UHR:s medverkan i årets Almedalsvecka

Veckan före Almedalsveckan publicerade ministern för högre utbildning och forskning Helene Hellmark Knutsson och jag en debattartikel på Nyheter24 med rubriken ”Fler studenter bör studera utomlands”. Den artikeln visade sig ligga helt rätt i tiden med tanke på de seminarier jag deltagit i under veckan. I artikeln konkluderar vi bl.a. att det är viktigt att väcka intresset för utlandsstudier tidigt redan i skolan, att det akademiska värdet av utlandsstudier måste tydliggöras och att erfarenheter av utlandsstudier behöver värderas av arbetsgivarna.

Dessa punkter blev viktiga att flera gånger betona i de seminarier jag deltagit i.

På seminariet som Uppsala universitet arrangerade under måndagen låg fokus på den strategi för internationalisering inom högre utbildning som föreslås i den pågående internationaliseringsutredningens delbetänkande. UHR ska enligt förslaget ansvara för en gemensam plattform för att identifiera hinder för internationalisering och även här tog jag upp utmaningen att få med hela utbildningssektorn. Svenska institutets generaldirektör Annika Rembe höll med.

– Det är viktigt att skapa en obruten kedja av internationalisering genom svensk utbildning. Vi behöver också kommunicera en sammanhållen och gemensam berättelse om Sverige som kunskapsnation, sa Annika Rembe.

Jag betonade också vikten av samverkan på ledningsnivå mellan universitet och högskolor och andra berörda myndigheter.

På det tredje seminariet på temat internationalisering var KTH värd och frågan som adresserades var hur svensk forskning och utbildning ska kunna ta plats på den internationella arenan och därmed öka vår konkurrenskraft. Ministern för högre utbildning och forskning Helene Hellmark Knutsson menade att vi har en bra grund för internationalisering och ett gott samarbete med näringslivet som trots globaliseringen väljer att satsa på svensk forskning. Men ministern betonade att svenska lärosäten måste vända blicken utåt för att inte komma efter.

Panelens samtal fokuserade som vanligt mest på forskning vilket fick mig att ta till orda genom att påminna om det viktiga utbildningsperspektivet. Det är trots allt inom utbildningen vi har nästa generations forskare. Vi behöver få med oss eleverna redan från gymnasiet om vi ska komma någon vart. Och vi måste göra internationella erfarenheter attraktiva. När detta sagts höll flera i panelen med om vikten av fokus på utbildning.

Under tisdagen deltog jag i Göteborgs universitets seminarium ”Kulturskoleklivet – vart är vi på väg?”. Kulturskoleklivet är regeringens satsning för att stärka kulturskolorna. Sex lärosäten har fått utvecklingsmedel för att ta fram relevanta utbildningar för blivande kulturskolelärare i alla konstnärliga genrer. Några av deras idéer är påbyggnadsutbildningar för verksamma konstutövare och att professionalisera och positionera konsten, till exempel genom ett nytt huvudämne – kulturskoledidaktik. Tanken är att samarbeta snarare än att konkurrera. Jag var glad att höra hur lärosätena tänkt och med vilket engagemang de gått in med i uppgiften. Det bådar gott för ett lyckat resultat.

UHR:s uppdrag är att tillsammans med Kulturrådet samverka i arbetet med att kartlägga dagens utbud av utbildningar, undersöka behovet av nya utbildningar, bygga nätverk med samtliga aktörer och sprida information för att nå dem som vill utbilda sig.

Utöver de seminarier jag själv aktivt deltagit i har det blivit tid till flera bilaterala möten på myndighetsnivå men också att lyssna till andra paneldebatter.

Jag känner mig nöjd med årets upplaga av Almedalsveckan. Och allra mest nöjd känner jag mig över att UHR:s vision ”Utbildning, utveckling, utbyten – för alla som vill vidare” passat in på många seminarier där jag deltagit.

Almedalen

För åttonde gången anländer jag till Almedalsveckan fylld med förväntan. Vid närmare eftertanke är det nog sjunde gången jag anländer med förväntan – den allra första gången 2011 var jag tveksam till mitt och högskolans, MDH, deltagande. Jag är glad att några medarbetare stod på sig – tack KAX – så att jag och vi fick testa konceptet. Jag har sedan dess inte blivit besviken.

I år är jag här för första gången som GD för UHR, vilket också känns naturligt eftersom myndigheten har verksamhet här. Innan jag tillträdde var tanken från myndighetens sida att ligga lågt med UHR:s engagemang i år. Trots det är jag inbjuden att delta i fyra seminarier.

Tre av mina seminarier handlar om internationalisering ett uttryck för att den av regeringen tillsatta Internationaliseringsutredningen under Agnets Bladhs ledning gör avtryck i debatten. Det fjärde diskuterar kulturskoleklivet, ett uppdrag där UHR gör en viktigt insats. Jag avser att återkomma till dessa seminarier under veckan.

Jag vet att det finns synpunkter på deltagande under Almedalsveckan – själv tycker jag att det är viktigt att inte bara närvara utan också delta. Eftersom UHR har expertkunskap inom ett antal områden som från tid till annan diskuteras i Almedalen är jag övertygad om att vår kunskap behövs och dessutom berikar debatterna här.