Slutredovisning av regeringsuppdraget avseende bedömning av reell kompetens

Universitets- och högskolerådet (UHR) fick i regleringsbrevet för budgetåret 2016 i uppdrag att bidra till en varaktig struktur för lärosätenas bedömning av reellkompetens. Uppdraget omformulerades något i en ändring av regleringsbrevet för 2016 då myndigheten fick i uppdrag att samordna en pilotverksamhet med syfte att etablera en varaktig struktur för stöd till universitets och högskolors arbete med bedömning av reell kompetens och till lärosätenas samarbete i fråga om bedömningen.

Pilotverksamheten som upphörde 31 december 2018 har engagerat såväl statliga universitet och högskolor som enskilda utbildningsanordnare med tillstånd att utfärda vissa examina. Tjugotre lärosäten har varit engagerade och totalt beviljades nitton projekt medel. Lärosätena har slutrapporterat sina resultat och UHR har valt, trots att det inte ingick i regeringsuppdraget, att ta fram en sammanfattande slutrapport. De olika delprojektens resultat kan tjäna som inspiration till andra lärosäten.

Majoriteten av de nitton projektansökningar som kom in till UHR handlade om projekt för tillträde medan ett fåtal ansökningar handlade om tillgodoräknande. Majoriteten av delprojekten har kommit långt inom de områden de beviljats medel för, vilket är positivt. Några av projekten anger att de har haft svårt att nå sina mål på grund av att antalet individer som har ansökt om att få sin reella kompetens bedömd är varit låg. De lärosäten där en ökning av antalet ärenden förekommit har använt sig av breda nätverk i det omgivande samhället för att nå ut med information om möjligheten att pröva en individs reella kompetens.

UHR bedömer att lärosätenas långsiktighet i arbetet med bedömning av reell kompetens beror på vilka incitament de identifierar för detta. Rekryteringsläget till utbildningar vid lärosäten spelar stor roll, liksom lärosätenas ersättningsnivåer för utfört arbete. Dock har vissa lärosäten, exempelvis Malmö universitet, kopplat verksamheten med bedömning av reell kompetens till sina uppdrag inom breddad rekrytering och integrationsarbete och därmed har frågan fått en strategisk betydelse. Pilotverksamheten har totalt sett skapat metoder, modeller och samarbeten för att effektivisera och höja kvaliteten på reellkompetensbedömningar.

Sammanfattningsvis kan sägas att pilotverksamheten har rönt både intresse och engagemang bland lärosätena. Flera projekt som berört flera lärosäten beskriver att de har för avsikt att fortsätta att samverka efter projekttidens slut och några avser att godta varandras bedömningar.  Ett flertal projekt har tagit fram metodstöd, kartläggningsmodeller och även sett över roll- och ansvarsfördelning för bedömningsarbetet där akademiska bedömare får en nyckelroll. Fullföljs de intentioner som redovisas av många lärosäten uppnås en varaktig struktur för bedömning av reell kompetens.

Materialet finns på uhr.se under Lika möjligheter. Liksom slutrapporten Nationellt uppdrag för utvecklingen av validering – NUKUV-projektet – som inte finansierades inom ramen för pilotprojektet. Det projektet hade som syfte att främja akademins roll inom validering och involvering av ledningarna i det arbetet.

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.