Almedalen 2019

Efter några som alltid intensiva dagar under Almedalsveckan är det dags att summera intrycken sett ur ett UHR-perspektiv. I år deltog jag i tre panelsamtal med olika perspektiv och som speglar UHR:s bredd.

Det första seminariet berörde förutsättningarna för studenter med funktionsnedsättning att klara sina studier. Det var Myndigheten för delaktighet som stod som värd. Jag inledde med att referera till UHR:s rapport Eurostudent VI som visar att studenter med funktionsnedsättning är mindre nöjda med sin utbildning och känner sig mindre hemma i högskolemiljön jämfört med studenter utan funktionsnedsättning. De upplever också större problem med ekonomin och de har svårt att förstå informationen från CSN. Tack vare rapporten har CSN lyft information om möjlighet till extra stöd på sin webbplats och panelens deltagare var överens om att myndigheter överlag behöver bli bättre på att informera om det stöd som studenter med funktionsnedsättning har rätt till.

Jag tog också tillfället iakt att slå ett slag för internationella utbyten även för denna studentgrupp. Det går att söka extra stöd för att möjliggöra ett studentutbyte. Alla ska ha samma möjligheter och det extra stödet behöver därför bli mer känt.

Region Örebro län, Örebro kommuns och Örebro universitet var arrangörer för mitt andra seminarium. Det handlade om bristen på lärare och behovet av att fler att söker till lärarutbildningen, slutför sin utbildning och sedan börjar arbeta i skolan. Regeringen föreslår tillsammans med Liberalerna och Centerpartiet att höjda behörighetskrav och färre utbildningsplatser ska leda till att de bästa studenterna antas till lärarutbildningen. Jag redogjorde helt kort för UHR:s regeringsuppdrag kring höjda särskilda behörighetskrav och de simuleringar som myndigheten gjort. Ett resultat skulle enligt UHR:s simuleringar bli mer homogena studentgrupper, även för lärarstudenter, det vill säga färre män, färre personer med utländsk bakgrund och fler från samma socioekonomiska bakgrund. 

Simuleringarna visar att högre krav vid antagningen leder till en förbättrad genomströmning och färre avhopp men få sökande blir behöriga. De positiva resultaten uppväger inte det stora bortfallet som skulle bli resultatet av höjda behörighetskrav.

Flera av paneldeltagarna tog upp bristen på yrkesstolthet och sammanhållning som en orsak till avhoppen från lärarutbildningen. I en annan rapport från UHR framgår det att ämneslärarutbildningen skulle behöva en bättre koppling till läraryrket under utbildningen. Den frågan menar jag att lärosätena själva kan ta itu med. I rapporten ges olika förslag till insatser.

Valideringsdelegationen stod bakom mitt tredje seminarium om valideringens betydelse för att täcka Sveriges behov av kompetensförsörjning. Susanne Ackum, filosofie doktor och ordförande för Forum för omställning, menade att validering är grunden för behovet av kompetensutveckling. Hon ville se ett väl fungerande system för kontinuerligt lärande från vaggan till graven genom påbyggnadsutbildningar, yrkesväxling och försörjning från arbetsgivaren vid omställning. Hon tog också upp den låga utbildningsnivån hos utrikesfödda som en av de stora utmaningarna. Jag fick frågan om hur stödstrukturer för validering på nationell nivå inom högskolan kan genomföras och jag tog upp UHR:s reell kompetens-projekt (REKO) där några framgångsfaktorer blir tydliga: engagemang hos lärosätesledningar, akademins kompetens måste in i arbetet och en väg in för den som behöver få sin kompetens validerad. Vissa gör det bra, Malmö universitet är ett exempel. Incitamenten för lärosätena är få så länge tillströmningen av studenter är stor och resursallokeringen ser ut som den gör.
I min avslutande replik kommenterade jag Susanne Ackums bild av problemen med utrikesfödda som jag tyckte gav en alltför svart bild. UHR har de senaste fyra-fem åren bedömt omkring 100 000 utländska utbildningar och med det hjälpt många utrikesfödda att komma vidare till nya studier eller ut i arbetslivet. Det är en viktig integrationsinsats som UHR arbetar med varje dag.

Utöver de debatter jag själv deltog i hade jag förmånen att lyssna till många andra seminarier. På ett övergripande plan konstaterar jag efter snart tio år i Almedalen att det i år märktes att det är början på en mandatperiod. Många politiker har nyligen fått nya ansvarsområden och debatterna blir därmed lite trevande. Som vanligt ger ändå mötena med studenterna allra mest för mig. Särskilt kul är att SFS nya ordförande Matilda Strömberg är ledamot i UHR:s styrelse.

Tack SFS, LUS och Lärarförbundet Student.

 

 

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.