UHR och ett nytt år – 2020

Det nya året är bara några dagar gammalt och redan har det hänt stora saker i vår omvärld. Det stora perspektivet måste vi alltid bära med oss även om fokus i den här bloggen ligger på högskolepolitik i vid mening och om myndighetens uppdrag.

På den utbildningspolitiska arenan avseende högre utbildning och forskning finns det en hel del att se framemot. Inte minst den forskningspolitiska propositionen som aviserats till i höst. UHR var inte som många andra myndigheter och organisationer inbjuden att göra ett inspel till propositionen, men det gjorde vi ändå. Vi tog fasta på behovet av forskning om forskning och om högre utbildning. Stora resurser tillförs detta politikområde men det är mycket som inte är beforskat. I grannländer som till exempel Norge och Nederländerna finns analys- och forskningsfunktioner som har ett sådant uppdrag. Inom UHR:s ansvarsområden finns flera frågor som skulle behöva följas över tid. Ett sådant exempel är när ungdomar från studieovana hem väljer att inte studera på högskolan eller i annan eftergymnasial utbildningsform och hur det påverkar kompetensförsörjningen i landet. Även de bakomliggande orsakerna till att allt färre män väljer att studera vidare på högskolan skulle behöva studeras. Ett viktigt verktyg för att utveckla kvaliteten i all utbildning och forskning är de program för internationalisering som UHR administrerar. Programmens syfte är att bidra till ökad kvalitet i utbildningen, ge viktig internationell kompetens och stärka individers samt landets konkurrenskraft på en global marknad. Skarpa skrivningar för att uppnå synergier mellan Erasmus+ nya programperiod och Horizon Europe är av vikt. Kopplingen mellan utbildning och forskning är central och blir allt viktigare och var också ett viktigt tema i förra forskningspolitiska propositionen Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft (2016/17:50). Det är önskvärt att det följs upp i den kommande propositionen. Gapet mellan högre utbildning och forskning måste minska. En ökad samverkan och mobilitet mellan olika akademiska institutioner och discipliner är av vikt för att kunna ta sig an de stora utmaningarna i dagens och framtidens samhälle samt att denna samverkan och mobilitet blir föremål för forskning.

UHR har i årets regleringsbrev fått ett grannlaga uppdrag att utveckla ett nationellt behörighetsprov för grundläggande behörighet. Förslaget till detta prov presenterades i den så kallade Tillträdesutredningen – Tillträde för nybörjare – ett öppnare och enklare system för till tillträde till högskoleutbildning (SOU 2017:20). Den grundläggande behörigheten är gemensam för all högskoleutbildning, medan den särskilda behörigheten är specifik för den sökta utbildningen. Grundläggande behörighet anses de ha som bland annat slutfört en högskoleförberedande examen i gymnasieskolan eller motsvarande inom den kommunala vuxenskolan. Enligt den sondering UHR hittills har gjort finns inget motsvarande prov i något annat land – det är alltså oplöjd mark som ligger framför oss. Nu intensifieras arbetet med att identifiera vilka provkonstruktörer framförallt vid landets lärosäten som kan bidra till att utveckla detta prov. En försöksverksamhet ska enligt ett tidigare regeringsbeslut pågå mellan 2022 och 2023.

I mars ska två externa experter, men som arbetar internt på Utbildningsdepartementet, komma med förslag på utveckling av lärarutbildningarna. Det är en del av 73-punktsprogrammet mellan regeringspartierna, Centern och Liberalerna. Det blir intressant att se vad som föreslås – med tanke på den korta tid de fått till sitt förfogande kommer väl en del vara sådant som föreslagits tidigare. I denna punkt, nummer 56, ska även antagningskraven till lärarutbildningarna höjas. UHR rapporterade i våras ett regeringsuppdrag avseende konsekvenserna av höjda särskilda behörighetskrav till de tio största examina där också lärarutbildningarna ingick. Vi avvaktar ett eventuellt uppdrag inom detta område.

I mitt föra blogginlägg beskrev jag en del utvecklingsprojekt som UHR arbetat med under 2019 och som till del kommer att finnas kvar även under 2020. Internt genomförs i år också en flytt av huvudkontoret en stor sak i sig; förra året flyttades Visbykontoret till nya lokaler. För UHR är visionen den viktiga ledstjärnan: Utbildning, utbyte, utveckling – för alla som vill vidare. I år med särskilt fokus på effektivisering, digitalisering och kvalitet inom myndighetens ansvarsområden. Allt i syfte att bidra till det utbildningspolitiska målet att Sverige ska vara en ledande kunskapsnation och ett av världens främsta forskningsländer.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.