UHR ska ta fram fler högskoleprov


Regeringen har gett Universitets- och högskolerådet (UHR) i uppdrag att ta fram fler högskoleprov för att minska risken för smittspridning av coronaviruset. Minst tre högskoleprov per år ska finnas tillgängliga under åren 2021 till 2023.

Det är viktigt att högskoleprovet kan genomföras och att det sker på ett säkert sätt om coronapandemin fortsätter. UHR och Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) har tidigare föreslagit att två provtillfällen genomförs under våren 2021och att de skrivande får göra ett av proven. Detta för att få en jämn fördelning av skrivande per provtillfälle och därigenomöka möjligheterna till fysisk distans och minska risken för smittspridning. Det förslaget förutsatte att höstens prov ställdes in. Det finns nämligen inte fler prov på lager vid Umeå universitet som är de som är provkonstruktörer.

Till följd av smittspridningen av det nya coronaviruset beslutade UHR i mars att ställa in vårens högskoleprov. Den 7 augusti beslutade jag mot bakgrund av den utredning som genomförts på regeringens uppdrag och efter en nära dialog med de 21 provanordnarna, att ställa in även höstens prov på grund av risken för smittspridning. UHR hade bland annat ett möte med provanordnarna den 5 augusti, som bestämdes redan tidigt i somras, där lärosätenas rektorer eller personer som rektorerna utsett deltog. Deras samfällda bedömning var att de inte kan ta ansvar för att genomföra höstens prov på ett smittsäkert sätt.


För att högskoleprovet ska kunna genomföras om smittläget även under en tid framöver ställer krav på social distansering har regeringen nu givit UHR i uppdrag att ta fram flera högskoleprov. Minst tre högskoleprov per kalenderår ska finnas tillgängliga under åren 2021 till 2023.

För de två provtillfällena våren 2021 kommer de högskoleprov som tagits fram för 2020 att kunna användas. Därefter handlar det om att ta fram helt nya prov. Det tar idag upp till två år att utveckla ett högskoleprov, från det att första uppgiftsförslaget läggs fram till ett färdigt prov.

Att utveckla ett prov av högskoleprovets betydelse är ettomfattande arbete. Kvalitetssäkringen är avgörande för att säkerställa att proven fungerar som urvalsinstrument och förutsägelse för studiefärdighet. Svårighetsgraden måste också vara likvärdig så att provresultaten är jämförbara över tid. Det blir inte mindre viktigt nu när regeringen beslutat om att förlänga giltighetstiden från fem år till åtta år.

Varje högskoleprov består av 160 frågor, fördelade på verbala och kvantitativa provdelar. Frågorna är unika för varje provomgång och får inte ha varit med i tidigare prov.


UHR ska redovisa tidplan och uppskattade kostnader för uppdraget till regeringen senast den 15 oktober 2020. En slutredovisning ska ske senast den 30 maj 2021.

Regeringen har förutom förlängning av giltighetstiden aviserat att den ser över organisationen för genomförandet av provet. På statsrådet Ernkrans Facebook-sida står att läsa att en myndighet ska få hela ansvaret för provet och inte som nu uppdelat mellan UHR som tar fram provet och fastställer resultatet och de 21 lärosäten som ansvarar för själva provdagen.

En omorganisation avseende provets genomförande löser inte situationen när det pågår en pandemi anser jag. I artikeln i Svenska Dagbladet igår säger statsrådet Ernkrans att det skulle bli mer effektivt. Det är svårt att förstå hur en myndighet ska kunna genomföra provet på 120 orter och att det samtidigt skulle bli mer effektivt.

Än en gång måste jag upprepa att högskoleprovet är ett urvalsprov som har betydelse om det är fler sökande än platser till en utbildning. För att bli antagen till högskolan krävs att den sökande är behörig. Därefter fördelas platserna till tre urvalsgrupper: minst en tredjedel på betyg, minst en tredjedel på högskoleprovsresultat och högst en tredjedel som lärosätena själva får besluta om.

Det allra viktigaste för att bli antagen till en utbildning är att den sökande har rätt behörighet. Till omkring 85 procent av alla högskoleutbildningar är det ingen konkurrens om platserna och då antas alla som uppfyller kraven på behörighet. Det är framför allt till flera prestigeutbildningar som det sker ett urval och då är självfallet ett resultat på högskoleprovet en andra chans när betygen inte räcker till. Det är bara en promille av de skrivande som för högsta och näst högsta poäng kan ju också vara bra att känna till.

16 reaktioner på ”UHR ska ta fram fler högskoleprov

  1. Patrik Sortti

    I grunden ett bra beslut med tre prov i vår, MEN i tillägg måste ansvariga myndighet(er) nu börja vidtaga förebyggande åtgärder för att säkerställa att vårens prov verkligen genomförs, i form av
    1) framtagande av enhetliga instruktioner för spritning av händer, ev munskydd, tejpade zoner på golven mm
    2) framtagande av en ”plan B” (worst case om smittläget inte förbättras) som innebär att ÅTMINSTONE förstagångsskrivarna får skriva provet (många skriver ju många gånger), vilket skulle minska antalet drastiskt.
    3) att boka upp extra personal och lokaler i god tid.

    Det måste nu skapas en medvetenhet om att provet faktiskt kanske inte kan genomföras ”som vanligt”, vilket framgått att UHR räknat med inför höstens prov, då man inte hade vidtog några förebyggande aktiviteter för att anpassa provet till rådande situation. Hanteringen från UHR vad gäller höstens prov är inget mindre än en skandal. Låt oss konstatera att hanteringen inför höstens prov är ett stort misslyckande och låt oss nu genast påbörja arbetet med förebyggande arbete för att säkerställa vårens prov.

    Gilla

    1. Det var ett tungt men nödvändigt beslut att ställa in höstens högskoleprov och jag förstår att många är besvikna.

      Ansvaret för högskoleprovet delas mellan Universitets- och högskolerådet (UHR) och de 21 universitet och högskolor som är provanordnare.

      • UHR tar fram och utvecklar provet, distribuerar det till provanord¬narna, analyserar och rättar provsvaren och tar beslut om resultat. UHR utreder även frågor kring högskoleprovet på uppdrag av regeringen.
      • Lärosätena ansvarar för genomförandet av provet under provdagen, bland annat genom att ordna provlokaler och att anställa provvakter.
      UHR beslutar om datum för provdagen efter samråd med lärosätena.

      Den 16 juli gav regeringen i uppdrag att redogöra för förutsättningarna för att genomföra högskoleprovet hösten 2020. UHR genomförde en noggrann genomgång tillsammans med de ansvariga lärosätena. På ett möte den 5 augusti blev den slutliga bedömningen från samtliga ansvariga rektorer och UHR att det inte skulle gå att genomföra höstens högskoleprov utan risk för smittspridning.

      UHR skickade redogörelse till regeringen den 6 augusti och tog den 7 augusti beslut om att ställa in höstens högskoleprov.

      För att kunna möta det förväntat stora antalet anmälningar till högskoleprovet våren 2021 avser UHR och provanordnarna att genomföra dubbla provtillfällen i vår, så att alla som anmäler sig ska få en chans att skriva provet. Regeringen gav UHR i uppdrag den 13 augusti att ta fram minst tre högskoleprov per kalenderår under åren 2021-2023.

      För att minska anmälningstrycket och öka förutsättningarna för provanordnarna att genomföra högskoleprovet våren 2021 beslutade regeringen den 6 augusti att förlänga giltighetstiden för resultat på högskoleprovet från fem till åtta år.

      Att ytterligare minska anmälningstrycket genom att exempelvis låta enbart förstagångsskrivarna genomföra provet är inget som UHR kan ta beslut om. Det är en fråga för regeringen.

      Det som händer nu är att UHR kommer att utveckla anmälningssystemet så att det går att anmäla sig till två prov under en termin, där varje provdeltagare får göra endast ett av dem. Provanordnarna kommer att utbilda fler provmedarbetare och UHR ska föra en fortsatt dialog tillsammans med samtliga provanordnare för att skapa förutsättningar för att genomföra högskoleprovet under våren 2021.

      En kommande analys från UHR i oktober av höstantagningen kan visa om regeringen även behöver ändra nuvarande antagnings- eller urvalsregler.

      Gilla

  2. Einar Lauritzen

    Ett samlat myndighetsuppdrag att anordna det av UmU konstruerade högskoleprovet borde i så fall ges till en myndighet med utbredd egen regional närvaro och organisation. Det finns flera sådana Naturligast vore kommunerna, men de kan sannolikt i dagsläget inte tilldelas statliga uppdrag.

    Gillad av 1 person

    1. Tanja Nordhammar

      Tyvärr tror jag inte att kommunerna har kompetens att anordna ett likvärdigt prov på samtliga platser i landet. Se bara på de stora skillnader som finns i skolvärlden. Även skolorna borde drivas i statlig regi och ges samma förutsättningar oberoende av geografisk placering.

      Gilla

      1. Patrik

        Det kanske är dags att se över högskoleförordningen så att UHR får ett tydligt ansvar för provets genomförande. Nu pekar UHR bara på de 21(!) lärosätena och säger att beslutet ligger hos dem. Detta känns inte hållbart. Detta behöver styras upp betydligt bättre. Jag kanske har missat något, men beslutsprocessen känns extremt ineffektiv.

        Gilla

      2. Högskoleförordningen reglerar ansvarsfördelningen mellan UHR och de 21 provanordnarna där de sistnämnda ansvarar för provdagens genomförande vilket innebär bl.a. lokaler, provmedarbetare och säkerheten vid provtillfället. Ska den ansvarsfördelningen ändras är det ett regeringsbeslut och inte ett beslut en myndighet kan fatta.

        Gilla

  3. Felicia Ekström

    Borde det inte vara mer rättvist om den begränsade gruppen som tillåts skriva innefattar de som avsatt tid och pengar för att kunna studera inför våren-19? Det är stor skillnad på att avsätta den tid och de pengar som det krävs för att kunna avsätta studietid i ett halvår kontra 1,5 år. Speciellt svårt blir det därtill dessutom eftersom UHR inte visat sig komma med klara besked med någon tidsmarginal alls. Är högskoleprovet bara till för dem med ett i grunden så starkt kapital att de har råd att göra detta?

    Dessutom, en förstagångsskrivare har nog i många fall precis gått ut gymnasiet, vilket innebär att det gör mindre skillnad för dem att ta en sabbatsperiod på ett halvår till ett år, i jämförelse med dem som redan avsatt betydande tid och lagt ned en betydande del pengar på att kunna studera.

    Det är inte orimligt att förvänta sig att en myndighet ska ha någon form av beredskapsplan inför en kris, åtminstone en sådan som de kan sätta i verket inom ett års tid. Uppenbarligen har UHR gjort detta såpass undermåligt att man inte ens kan ge alla de som är beroende av provet någon konkret information. Därtill är det även värt att beakta det faktum att Sveriges taktik bygger på att en viss del av befolkningen smittas, och således gör man som medborgare ett eget val varje gång man vistas utanför hemmets fyra väggar. Samma egenansvar borde kunna delvis gälla även under en provsituation. De sjukaste och de äldre tillhör ändå inte de grupperna, och i praktiken kommer en provsituation knappast innebära en större risk för smittspridning än den som finns varje dag i landets skolor.

    Vill man på allvar minska smittspridningen bör man i första hand begränsa de sammankomster som sker varje dag, inte de som sker en till två gånger per år, under redan relativt säkra och kontrollerande omständigheter dessutom. Att göra tvärtom är inte bara ren symbolpolitik, det är dessutom latmannamässigt, ansvars- och omdömeslöst samt ineffektivt.

    Gilla

    1. Patrik Sortti

      De som har störst behov av att skriva provet och få ett provresultat är sannolikt de som tog studenten våren 2020 och som i många fall fick hålla tillgodo med ”schablonmässiga” betyg, så att de får en rättvisare chans att komma in på högskolan hösten 2021 (efter ett sabbatsår 19/20), och får samma möjligheter som de som tagit studenten tidigare samt de som tar studenten våren 2021.

      Gilla

      1. Felicia Ekström

        Till saken hör kanske att jag har svårt att tro att det kan konstateras att betygen de fått varit just schablonsmässiga. Har förstås, eftersom den inte finns, ingen fullkomligt säker statistik på detta men är det skäl nog att anta ovanstående som ett faktum och värdera det högre än saker som alldeles säkert faktiskt är?

        Min, och det erkänner jag, subjektiva uppfattning är att det, framförallt i början, funnits en oro för att detta skulle bli en konsekvens av hemundervisning men nu när betygen är satta har jag varken uppfattat ett konstaterande från den samlade lärarkåren att denna oro besannades, eller något massivt missnöje från majoriteten avgångselever för att de ansett sig fått missvisande betyg. (och med tanke på vad de uppenbarligen kände i förhållande till folkansamlingsbegränsningen vid firande så har jag svårt att tro att de skulle acceptera regelrätt schablonsmässiga betyg.)

        Min, återigen subjektiva, gissning är att detta beror på att kunskapskraven för respektive betyg är tvungna att utformas relativt övergripande och därmed lämnar en hel del utrymme för läraren att exempelvis gå på sin egen uppfattning av eleven, samt de praktiska möjligheterna de haft att visa på dessa kunskaper. Och min erfarenhet är att majoriteten lärare hellre friar än fäller majoriteten elever. Om man ska anta något är det snarare rimligt att anta att denna tendens ökat i samband med vad man uppfattar som en extraordinär situation och det är därmed mycket möjligt att detta åtminstone kompenserat för de svårigheter som uppkommit, så att skillnaden inte i praktiken inte blivit speciellt påtaglig.

        Gilla

    2. Det tål att upprepas att det inte var ett lätt beslut att ställa in provet, men efter noggrann genomgång av läget gjorde de 21 rektorerna för universitet och högskolor som anordnar provet och UHR bedömningen att det inte skulle gå att genomföra höstens högskoleprov utan risk för smittspridning. Människors liv och hälsa måste gå först.
      Coronapandemin har gjort 2020 till ett förlorat år för många, inte bara för oss här i Sverige.

      Det stämmer att regeringen nu har ändrat högskoleförordningen så att UHR om det behövs av smittskyddsskäl för ett visst provtillfälle får besluta ”att endast den som inte har ett giltigt resultat på högskoleprovet har rätt att delta i provet”. Som förordningen är formulerad är det den enda begränsning av provdeltagare som UHR kan fatta beslut om.

      Om det blir nödvändigt av smittskyddsskäl att göra en sådan begränsning i vår kan ingen säga i dag. Däremot kan jag lova att UHR och provanordnarna nu gör allt för att genomföra dubbla provtillfällen våren 2021, så att alla som anmäler sig får en chans att skriva högskoleprovet.

      Det allra viktigaste för att kunna antas till en högskoleutbildning är att den som söker har rätt behörighet. Till omkring 85 procent av alla högskoleutbildningar råder ingen konkurrens och då antas alla som har rätt behörighet, det vill säga godkända betyg i de ämnen som krävs för utbildningen.

      Högskoleprovet har betydelse först när det är fler sökande än platser till en utbildning och det blir urval genom att de sökande rangordnas baserat på provresultatet. Då kan ett provresultat öka chanserna att bli antagen till högskoleutbildning. Men den som söker en utbildning måste alltid ha rätt behörighet.

      Regeringen satsar i år 1 miljard kronor extra på högskolan, vilket ger 12 100 nya platser på högskoleutbildningar. Det har inneburit att 10 procent fler studenter har kunnat antas till högskolan jämfört med hösten 2019. Det är de tillförda resurserna som ökar möjligheten för fler att bli antagna till högskolan.

      Gilla

  4. Jimmy

    Jag är i grunden av uppfattningen att betyg borde ersättas helt med riktade antagningsprov till högre utbildning. När det gäller högskoleprovet borde givetvis Folkhälsomyndigheten avgöra om det går att hålla provet eller inte, i samråd med UHR som provanordnare.

    Det finns många praktiska förslag man tillfälligt skulle kunna vidta i en pandemi, som att skippa utprovningspasset och genomföra id-kontroll när provskrivaren satt sig etc. UHR har ju utåt sett mest fokuserat på svårigheter men producerat väldigt få konkreta förslag på mikronivå såsom avståndsbegränsningar m.m.

    Med nuvarande ordning skulle det ju i stället kunna övervägas om inte högskoleprovet borde ges enbart för dem som inte kommer in på sitt förstahandsval, mellan första och andra urvalet. Då borde ju antalet provskrivare minska dramatiskt?

    Skönt att Karin Röding avgick. Hennes tonfall i frågan visar ju att hon inte är så mycket för högskoleprovet överhuvudtaget. Jag saknar förtroende för henne.

    Gilla

    1. UHR

      Det har sedan i våras förts fram många förslag, och ett första skriftligt underlag skickades på dåvarande GD:s uppdrag från UHR till Utbildningsdepartementet i mitten på maj. Smittspridningen har hela tiden varit i fokus.

      Gilla

  5. Det har sedan i våras förts fram många förslag, och ett första skriftligt underlag skickades på dåvarande GD:s uppdrag från UHR till Utbildningsdepartementet i mitten på maj. Smittspridningen har hela tiden varit i fokus.

    Gilla

Kommentarer inaktiverade.