Almedalen 2019

Efter några som alltid intensiva dagar under Almedalsveckan är det dags att summera intrycken sett ur ett UHR-perspektiv. I år deltog jag i tre panelsamtal med olika perspektiv och som speglar UHR:s bredd.

Det första seminariet berörde förutsättningarna för studenter med funktionsnedsättning att klara sina studier. Det var Myndigheten för delaktighet som stod som värd. Jag inledde med att referera till UHR:s rapport Eurostudent VI som visar att studenter med funktionsnedsättning är mindre nöjda med sin utbildning och känner sig mindre hemma i högskolemiljön jämfört med studenter utan funktionsnedsättning. De upplever också större problem med ekonomin och de har svårt att förstå informationen från CSN. Tack vare rapporten har CSN lyft information om möjlighet till extra stöd på sin webbplats och panelens deltagare var överens om att myndigheter överlag behöver bli bättre på att informera om det stöd som studenter med funktionsnedsättning har rätt till.

Jag tog också tillfället iakt att slå ett slag för internationella utbyten även för denna studentgrupp. Det går att söka extra stöd för att möjliggöra ett studentutbyte. Alla ska ha samma möjligheter och det extra stödet behöver därför bli mer känt.

Region Örebro län, Örebro kommuns och Örebro universitet var arrangörer för mitt andra seminarium. Det handlade om bristen på lärare och behovet av att fler att söker till lärarutbildningen, slutför sin utbildning och sedan börjar arbeta i skolan. Regeringen föreslår tillsammans med Liberalerna och Centerpartiet att höjda behörighetskrav och färre utbildningsplatser ska leda till att de bästa studenterna antas till lärarutbildningen. Jag redogjorde helt kort för UHR:s regeringsuppdrag kring höjda särskilda behörighetskrav och de simuleringar som myndigheten gjort. Ett resultat skulle enligt UHR:s simuleringar bli mer homogena studentgrupper, även för lärarstudenter, det vill säga färre män, färre personer med utländsk bakgrund och fler från samma socioekonomiska bakgrund. 

Simuleringarna visar att högre krav vid antagningen leder till en förbättrad genomströmning och färre avhopp men få sökande blir behöriga. De positiva resultaten uppväger inte det stora bortfallet som skulle bli resultatet av höjda behörighetskrav.

Flera av paneldeltagarna tog upp bristen på yrkesstolthet och sammanhållning som en orsak till avhoppen från lärarutbildningen. I en annan rapport från UHR framgår det att ämneslärarutbildningen skulle behöva en bättre koppling till läraryrket under utbildningen. Den frågan menar jag att lärosätena själva kan ta itu med. I rapporten ges olika förslag till insatser.

Valideringsdelegationen stod bakom mitt tredje seminarium om valideringens betydelse för att täcka Sveriges behov av kompetensförsörjning. Susanne Ackum, filosofie doktor och ordförande för Forum för omställning, menade att validering är grunden för behovet av kompetensutveckling. Hon ville se ett väl fungerande system för kontinuerligt lärande från vaggan till graven genom påbyggnadsutbildningar, yrkesväxling och försörjning från arbetsgivaren vid omställning. Hon tog också upp den låga utbildningsnivån hos utrikesfödda som en av de stora utmaningarna. Jag fick frågan om hur stödstrukturer för validering på nationell nivå inom högskolan kan genomföras och jag tog upp UHR:s reell kompetens-projekt (REKO) där några framgångsfaktorer blir tydliga: engagemang hos lärosätesledningar, akademins kompetens måste in i arbetet och en väg in för den som behöver få sin kompetens validerad. Vissa gör det bra, Malmö universitet är ett exempel. Incitamenten för lärosätena är få så länge tillströmningen av studenter är stor och resursallokeringen ser ut som den gör.
I min avslutande replik kommenterade jag Susanne Ackums bild av problemen med utrikesfödda som jag tyckte gav en alltför svart bild. UHR har de senaste fyra-fem åren bedömt omkring 100 000 utländska utbildningar och med det hjälpt många utrikesfödda att komma vidare till nya studier eller ut i arbetslivet. Det är en viktig integrationsinsats som UHR arbetar med varje dag.

Utöver de debatter jag själv deltog i hade jag förmånen att lyssna till många andra seminarier. På ett övergripande plan konstaterar jag efter snart tio år i Almedalen att det i år märktes att det är början på en mandatperiod. Många politiker har nyligen fått nya ansvarsområden och debatterna blir därmed lite trevande. Som vanligt ger ändå mötena med studenterna allra mest för mig. Särskilt kul är att SFS nya ordförande Matilda Strömberg är ledamot i UHR:s styrelse.

Tack SFS, LUS och Lärarförbundet Student.

 

 

En intensiv vår går mot sitt slut

Så här dagarna före midsommar är det dags att summera vårens arbete och därmed min andra termin som generaldirektör. Jag vill gärna inleda med en del av alla de samarbeten som UHR har med omvärlden och som är både viktiga och ger betydelsefull input till verksamheten. Det gäller bland annat samarbeten med gemensamma konferenser bland annat Nationella minoriteter och högskolan (7 maj) tillsammans med SUHF och Skolan möter världen (17 maj) som är den årliga nationella skolkonferensen om lärande för hållbar utveckling tillsammans med Sida. Härutöver har en rad andra seminarier och konferenser genomförts under våren. UHR samarbetar kontiunerligt med SUHF i flera arbetsgrupper och i den mer övergripande samrådsgruppen mellan våra båda organisationer är Stefan Bengtsson, vice ordförande i SUHF och rektor för Chalmers, ordförande och jag vice ordförande. Alla dessa kontakter är av stor betydelse för flera av UHR:s verksamheter.

Mitt nyinrättade rektorsråd  skapar goda möjligheter för nyttiga inspel till myndighetens verksamhet och rådets ledamöter kan utgöra viktiga vidareinformatörer. I rådet ingår fem rektor: Sara Arrhenius, KKH; Birigtta Kåreborn-Bergvall, LTU; Anders Fällström, MiU; Håkan Pihl, Hkr och Eva Wiberg, GU. Jag är glad och tacksam att de ställt sig till förfogande till detta nya initiativ.

Under våren har UHR arbetat med ett antal olika regeringsuppdrag; några som berört antagningsverksamheten har varit särskilt utmanande såsom förslag på högre krav för särskild behörighet och viktning av högskoleprovet. I det sistnämnda uppdraget körs piloverksamheten i skarpt läge. Inom främjandeverksamheten har det bland annat handlat om att sprida goda exempel på lärosätenas användning av lokalt beslutade urval, lärosätenas arbete mot diskriminering av studenter med funktionsnedsättning och lärosätenas arbete för att förebygga sexuella trakasserier.

För att uppmärksamma Europadagen den 9 maj besökte jag en skola som arbetar framgångsrikt med skolambassadörer för EU. Det gjorde jag tillsammans med EU-ministern, Hans Dahlgren. UHR fanns också på plats på Centralstationen under hela Europadagen tillsammans med Europahuset och dessutom anordnades en filmtävling – #elevertipsarEU – för grund- och gymnasieskoleelever.

Eftersom nya medel har tilldelats Erasmus+, har UHR genomfört insatser för att få fler att ta vara på denna möjlighet till utveckling genom internationella utbyten och samarbeten. I vår har jag fått en närmare inblick i det gedigna arbete som görs kring urval av ansökningar till olika så kallade key actions.

Inom bedömningsverksamheten har, förutom sedvanlig handläggning av inkommande ärenden, ett viktigt utvecklingsarbeten skett med såväl e-utlåtanden som lansering den 7 maj av Bedömningstjänsten. Detta arbete leder till förenkling och effektivisering både för dem som nyttjar våra tjänster och för det interna arbetet. I Bedömningstjänsten jämförs 36 länders utbildningssystem med det svenska. Jag räknar med att ytterligare 15 länder ska kunna finnas med i tjänsten vid årsskiftet.

Presstjänsten arbetar intensivt med kommunikationen av alla UHR:s uppdrag och övrig verksamhet. Under våren har det som vanligt varit mycket pressaktivitet kring högskoleprovet och det fortsätter. UHR fortsätter att fatta beslut om återtagande av provresultat vilket gjordes senast idag och fler beslut kommer.

UHR:s vision är: Utbildning, utbyte, utveckling –  för alla som vill vidare. För mig visar detta axplock av aktiviteter att myndigheten och medarbetarna ”lever” visionen också till vardags.

Njut av juninatten och glad midsommar!

 

 

Viktiga möten avslutar veckan

Idag har jag och medarbetare genomfört tre viktiga möten med antingen externt deltagande eller på extern plats.

Det första var det återkommande samverkansmötet mellan Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) och UHR. Förutom information om aktuella frågor på UHR diskuterades de avgifter som myndigheten tar ut av lärosätena för olika tjänster. Det är alltid bra att diskutera dessa innan UHR:s styrelse fattar beslut. SUHF gör, inspirerade av UHR, dessutom en översyn av lärosätenas roll i den gemensamma antagningen. Bägge parter har förhoppning om en än mer effektiv process och med nya synergier i sikte.

Senare på förmiddagen fick jag och medarbetare möjlighet att informera och diskutera ett regeringsuppdrag med statsrådet Matilda Ernkrans och tjänstemän på Utbildningsdepartementet. Ett bra och inspirerande samtal.

På eftermiddagen träffades UHR:s Rektorsråd för sitt andra möte. På dagordningen stod bl.a. information om hur den svensk-engelska ordboken tas fram, arbetet med universityadmissions och några specifika internationella frågor. Rektorerna är engagerade i sakfrågorna och de blir därmed också viktiga vidareinformatörer för UHR:s verksamhet. För mig är det dessutom ovärderligt att få fem rektors synpunkter på för oss viktiga sakområden.

En bra avslutning på den här veckan!

UHR lanserar en ny webbtjänst

Idag lanserade UHR en ny webbtjänst – Bedömningstjänsten – som gör det lättare för alla med en utländsk utbildning att antingen läsa vidare eller ta sig in på arbetsmarknaden. Bedömningstjänsten visar vad 36 länders examina motsvarar i det svenska utbildningssystemet. Tjänsten är lika viktig för individen som vill vidare, som för arbetsgivare som snabbt kan få en uppfattning om vad en arbetssökande med en utländsk utbildning motsvarar i det svenska utbildningssystemet.

Redan förra sommaren presenterade UHR en pilot och idag har tjänsten lanserats i närvaro av bland annat representanter för lärosäten och andra systermyndigheter, Länsstyrelsen i Stockholm och intresseorganisationer. I Bedömningstjänsten, som är enkel och självinstruerande, finns information om vad en utländsk gymnasieutbildning, eftergymnasial yrkesutbildning och högskoleutbildning motsvarar i Sverige. Svaret kan laddas ner som en pdf som sedan kan bifogas till en arbetsansökan. UHR:s förhoppning är att framför allt arbetssökande och arbetsgivare kan ha nytta av tjänsten. De personliga utlåtandena som UHR sedan tidigare utfärdat finns självklart också kvar.

Den digitala Bedömningstjänsten är ett ytterligare bidrag till att ta tillvara på den utländska kompetens som finns i Sverige och tjänsten kommer successivt att byggas ut med fler länders examina.

Myndighetsdialog 2019

Igår genomfördes den årliga myndighetsdialogen med Utbildningsdepartementet.

Från departementet deltog statssekreterare Malin Cederfeldt Östberg och berörda tjänstemän bland annat departementsrådet Kerstin Jacobsson och UHR:s kontaktperson kanslirådet Anna Beijmo. Från UHR deltog Maria Linna Angestav, Susanne Wadsborn Taube och jag själv.

Statssekreteraren inledde med att ge en bild av det politiska läget och vilka frågor som är prioriterade framförallt i relation till januariavtalet. Kompetensförsörjning ligger högt på agendan. Det gäller bland annat utbyggnaden av högskolan men också studiestödsfrågor. Statsrådet Matilda Ernkrans ansvarar numera för studiestödet och därmed för CSN.

Efter inledningen gjorde jag en överflygning  över UHR:s ansvarsområden och lyfte fram det som varit särskilt tongivande under 2018. Avseende antagning och systemstöd nämnde jag den samordnade antagningen som ett gott exempel på statlig samverkan. UHR har inte bara ansvar för lärosätenas samlade antagning, utan myndigheten bistår även Skolverket, MSB och Rekryteringsmyndigheten. Den virtuella organisationen (VO) för masterantagningen är ett annat bra exempel på statlig samverkan. Effektiviseringar och förbättringar i systemstödet pågår kontinuerligt.

Bedömningsverksamheten av utländska examina har under året utvecklat effektiviseringar bland annat avseende elektroniska utlåtanden. Produktionen av utlåtanden ökade även mot slutet av året och har fortsatt på en hög nivå under 2019. Det är stora volymer: sedan 2015 har 106 195 bedömningar genomförts och av dessa var 33 542 ärenden från Syrien.

Inom det internationella området har UHR intensifierat arbetet med att öka intresset för mobilitet via de program som myndigheten ansvarar för. Debattartiklar, brev till berörda myndigheter, möten i Almedalen med mera har genomförts under 2018. EU-kommissionen utsåg dessutom UHR till ett av de bästa nationella kontoren för Erasmus+ under 2018 – ett gott betyg för vårt arbete.

Analyserna som UHR genomför berör bland annat antagningsstatistik, och genomlysningar som UHR gjort på uppdrag från regeringen som #metoo-uppdraget eller lärarbehörighetsprovet. REKO-uppdraget avslutades i slutet av 2018.

Därefter diskuterades UHR:s verksamhetsutveckling generellt och mer specifikt kring vissa verksamhetsfrågor som säkerheten kring högskoleprovet men också ekonomin runt provet. Högskoleprovet är avgiftsfinansierat och avgiften är reglerad i förordning där det också anges hur den ska fördelas mellan UHR och de lärosäten som genomför provet.

Som myndighet under regeringen bidrar UHR till det utbildningspolitiska målet, det vill säga att Sverige ska vara en ledande kunskapsnation.  UHR:s vision Utbildning, utbyte, utveckling – för alla som vill vidare understödjer väl det övergripande målet och är en viktig ledstjärna i vårt dagliga arbete.

Vårändringsbudgeten för 2019

I onsdags presenterade regeringen vårändringsbudgeten (VÄB) för 2019. Detta är den första budget som sittande regering lägger på riksdagens bord. I VÄB:en får UHR 15 miljoner för två uppdrag: det ena är för att stimulera utveckling av distansutbildning, och det andra för att utveckla betygsdatabasen Beda för komvux. 

Regeringen tar samtidigt tillbaka den ytterligare satsningen på 20 miljoner kronor för 2019 för bedömning av utländsk utbildning som låg i M-KD-budgeten och som riksdagen fattade beslut om före jul. Nu tar regeringen tillbaka dessa medel med motiveringen att UHR inte längre behöver tillskott för att förbättra bedömningen av utländsk utbildning.

De båda uppdrag som UHR nu får medel för går att spåra tillbaka till sommaren 2018. Då fick UHR uppdraget att utreda juridiska förutsättningar för Beda; det uppdraget rapporterades i december. Nu ger regeringen UHR i uppdrag att utveckla betygsdatabasen Beda ”i syfte att möjliggöra utvecklingen av en betygsdatabas till stöd för reformen om rätt till behörighetsgivande utbildning inom komvux”. Det andra uppdraget som rör distansutbildning kom i en regleringsbrevsändring i somras och därefter skulle resurserna aviseras i budgetpropositionen för 2019.  Det blev inte så eftersom övergångsregeringen följde principen att inte föreslå nya satsningar i budgetproposition för 2019. I VÄB:en återkommer regeringen med satsningen som i regleringsbrevet gick under rubriken ”Utlysning av kvalitetsmedel”.

Det är positivt att regeringen nu ger klartecken för UHR:s fortsatta arbete på dessa båda områden. Under 2019 får myndigheten tio miljoner kronor för att stimulera utvecklingen av distansstudier och fem miljoner kronor för att utveckla betygsdatabasen Beda. Vårändringsbudgeten avser innevarande år och därför kommenteras inte budgetunderlaget för 2020-2022 där UHR bland annat äskat ytterligare tio miljoner kronor för att klara högskoleprovets underskott.

Slutredovisning av regeringsuppdraget avseende bedömning av reell kompetens

Universitets- och högskolerådet (UHR) fick i regleringsbrevet för budgetåret 2016 i uppdrag att bidra till en varaktig struktur för lärosätenas bedömning av reellkompetens. Uppdraget omformulerades något i en ändring av regleringsbrevet för 2016 då myndigheten fick i uppdrag att samordna en pilotverksamhet med syfte att etablera en varaktig struktur för stöd till universitets och högskolors arbete med bedömning av reell kompetens och till lärosätenas samarbete i fråga om bedömningen.

Pilotverksamheten som upphörde 31 december 2018 har engagerat såväl statliga universitet och högskolor som enskilda utbildningsanordnare med tillstånd att utfärda vissa examina. Tjugotre lärosäten har varit engagerade och totalt beviljades nitton projekt medel. Lärosätena har slutrapporterat sina resultat och UHR har valt, trots att det inte ingick i regeringsuppdraget, att ta fram en sammanfattande slutrapport. De olika delprojektens resultat kan tjäna som inspiration till andra lärosäten.

Majoriteten av de nitton projektansökningar som kom in till UHR handlade om projekt för tillträde medan ett fåtal ansökningar handlade om tillgodoräknande. Majoriteten av delprojekten har kommit långt inom de områden de beviljats medel för, vilket är positivt. Några av projekten anger att de har haft svårt att nå sina mål på grund av att antalet individer som har ansökt om att få sin reella kompetens bedömd är varit låg. De lärosäten där en ökning av antalet ärenden förekommit har använt sig av breda nätverk i det omgivande samhället för att nå ut med information om möjligheten att pröva en individs reella kompetens.

UHR bedömer att lärosätenas långsiktighet i arbetet med bedömning av reell kompetens beror på vilka incitament de identifierar för detta. Rekryteringsläget till utbildningar vid lärosäten spelar stor roll, liksom lärosätenas ersättningsnivåer för utfört arbete. Dock har vissa lärosäten, exempelvis Malmö universitet, kopplat verksamheten med bedömning av reell kompetens till sina uppdrag inom breddad rekrytering och integrationsarbete och därmed har frågan fått en strategisk betydelse. Pilotverksamheten har totalt sett skapat metoder, modeller och samarbeten för att effektivisera och höja kvaliteten på reellkompetensbedömningar.

Sammanfattningsvis kan sägas att pilotverksamheten har rönt både intresse och engagemang bland lärosätena. Flera projekt som berört flera lärosäten beskriver att de har för avsikt att fortsätta att samverka efter projekttidens slut och några avser att godta varandras bedömningar.  Ett flertal projekt har tagit fram metodstöd, kartläggningsmodeller och även sett över roll- och ansvarsfördelning för bedömningsarbetet där akademiska bedömare får en nyckelroll. Fullföljs de intentioner som redovisas av många lärosäten uppnås en varaktig struktur för bedömning av reell kompetens.

Materialet finns på uhr.se under Lika möjligheter. Liksom slutrapporten Nationellt uppdrag för utvecklingen av validering – NUKUV-projektet – som inte finansierades inom ramen för pilotprojektet. Det projektet hade som syfte att främja akademins roll inom validering och involvering av ledningarna i det arbetet.

 

Samverkansgrupp SUHF-UHR

I dag har det första mötet i samverkansgruppen, för det utökade uppdraget, mellan Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) och UHR ägt rum. Samverkansgruppen har funnits länge och har tidigare haft särskilt fokus på den samordnade antagningen särskilt när NyA var nytt. Gruppen konstaterade i höstas att SUHF och UHR har många andra beröringspunkter varför uppdraget borde breddas. Förutom att uppdraget breddats har också gruppen blivit större. SUHF har tre rektorer med i gruppen och UHR deltar med tre istället för två avdelningschefer dvs. Susanne Wadsborn-Taube, Per Zettervall och numera också Tuula Kuosmanen.

På dagens agenda fanns några regeringsuppdrag bland annat kartläggning av lärosätenas arbete för att förbygga sexuella trakasserier som presenterades av Alexandra Sjöstrand. Susanne Wadsborn-Taube redogjorde för hur långt UHR kommit i uppdraget att höja kraven på särskild behörighet.

Vidare diskuterades UHR:s och lärosätenas delade ansvar kring högskoleprovet och de utmaningar som finns. Kostnaderna överstiger intäkterna för såväl UHR som de lärosäten som arrangerar provet. De åtgärder som vidtagits för att minimera fusket har varit nödvändiga men har också gjort provet dyrare. UHR har tagit upp frågan med regeringen bland annat genom att beskriva situationen i budgetunderlaget. Kan UHR och SUHF gemensamt för regeringen påtala den ekonomiska situationen vore det en styrka.

Mötet under ledning av rektor för Chalmers tekniska högskola, professor Stefan Bengtsson, var konstruktivt och informativt vilket borgar för en fördjupad dialog med högskolesektorn i de viktiga frågor som UHR ansvarar för.

Träff med SUHF:s presidium

I fredags träffade jag Sveriges universitets- och högskoleförbunds presidium dvs. ordförande Astrid Söderbergh-Widding, rektor Stockholms universitet, vice ordförande Stefan Bengtsson, rektor Chalmers tekniska högskola och generalsekreterare Marita Hilliges, för årlig avstämning.

Jag redogjorde för UHR:s ansvar avseende Brexit. I det ingår att bland annat uppdatera information på de stora kanalerna antagning.se och studera.nu. Vidare lämnar UHR information direkt till lärosätena om påverkan på berörda utbytesprogram. Det UHR gör inom Brexit har också stämts av med Utbildningsdepartementet som är nöjda.

Jag gav också en lägesrapport avseende högskoleprovet och de ärenden som är under beredning på myndigheten. Flera av de regeringsuppdrag som UHR nyligen har rapporterat eller kommer att rapportera till regeringen berör landets antagnings- och tillträdessystem. Här konstaterar jag att lärosätenas ledningar inte deltar i dessa diskussioner trots att kommande beslut kan vara av strategisk karaktär. Det rektorsråd som jag inrättade i november är ett försök att råda bot på detta.

UHR har många kontaktytor mot olika delar av högskolesektorn vilket är bra. För en del frågor av mer övergripande och strategisk karaktär behövs andra fora – om detta var SUHF:s presidium och jag överens. Det kommer att innebära fler kontakter under 2019.

Styr- och resursutredningen – utredaren besöker UHR

Idag hälsade jag Pam Fredman, regeringens särskilda utredare för styr- och resursfrågor i högskolan välkommen till UHR.

Betänkandet presenterades för statsrådet Matilda Ernkrans den 1 februari men det var Helene Hellmark-Knutsson som under förra mandatperioden tillsatte utredningen.

Utgångspunkten för utredaren är att högskolans styrning ska vara långsiktig, samordnad och dialogbaserad. Det är ett ramverk för den framtida styrningen som mycket vällovligt presenteras i betänkandet och av Pam Fredman idag. Det jag särskilt fäster avseende vid är att utredningen är angelägen om att forskning och utbildning tätare kopplas samman. Enligt högskolelagen ska högskoleutbildning vila på vetenskaplig eller konstnärlig grund, då behövs också en styrning som ger incitament i den riktningen. I Sverige har dessa två kärnverksamheter tillåtits glida isär vilket inte gagnat kvaliteten för utbildningen och sannolikt inte heller för forskningen. Utredningen föreslår flera saker inom det här området som till exempel ett samlat anslag som är värda att tas vidare.

Utredaren föreslår ett särskilt uppdrag till UHR kring vissa riktade utbildningssatsningar inom högskoleområdet. Utredaren menar att UHR redan idag hanterar viss bidrag inom det här området och att UHR därför borde vara förstahandsalternativet för detta uppdrag. Samtidigt konstaterar utredningen att detta uppdrag inte får komma i konflikt med UHR:s serviceuppdrag till lärosätena.

Det blir intressant att följa förslagens fortsatta beredning där en remissrunda först måste komma till stånd. Efter två tidigare utredningar med förslag på annan styrning av högskolan än 1993 års reform men som inte resulterat i några egentliga förändringar hoppas jag att Pam Fredmans förslag blir tredje gången gillt.