Sista mötet för terminen för UHR:s styrelse

Idag den 10 juni träffades UHR:s styrelse för att ta sig an en diger dagordning. Att agendan var omfattande var inte så konstigt eftersom aprilmötet ställdes in.

Det fanns mycket att informera styrelsen om kring vårens antagning, kampanjer UHR genomfört och genomför i nära samarbete med lärosätena och på regeringens uppdrag för att få än fler att söka till högskolan. De utmaningar vi såg i mars gjorde att vi tog höjd för att värna antagningen till hösten som UHR:s mest prioriterade uppgift under pandemin. Ett 20-tal medarbetare från olika delar av UHR har gått in och arbetat på antagningsavdelningen – mycket uppskattat – allt i syfte att klara höstens antagning. Det nära samarbetet med lärosätena har också självklart varit en framgångsfaktor, vilket gör att vi ligger bra till med höstens stora antagningsomgång.

De insatser UHR gjort internt sedan pandemin slog till och från det att alla medarbetare rekommenderas att arbeta hemifrån, den 16 mars, redovisades också. Vinjetten ”Hemma hos UHR” med fina filminsatser av olika medarbetare gjorde lite extra intryck på styrelsen.

Högskoleprovet ägnade styrelsen en del tid åt genom att diskutera utmaningar och möjligheter med höstens prov. Vi hade förberett olika frågeställningar kring olika scenarion. På fredag har vi möte med tjänstemän på Utbildningsdepartementet kring frågan och jag har bett dem att också bjuda in företrädare för de 21 lärosäten som är ansvariga för att genomföra själva provdagen, vilket känns väldigt angeläget.

Några andra stora punkter handlade om verksamhets- och ekonomiuppföljning efter första tertialet 2020, liksom om förslag till ny styrmodell för UHR. Den ska jag fatta beslut om medan styrelsen fattar beslut om myndighetens vision – som ligger fast – och om övergripande prioriteringar och mål. Det sistnämnda dokumentet följer i allt väsentligt det som styrelsen fastställde i höstas inför 2020. I korthet ska effektivisering, digitalisering och kvalitetssäkring prioriteras för att understödja regeringens mål om Sverige som ledande kunskapsnation.

Två föreskrifter fastställdes av styrelsen liksom UHR:s svar på Internrevisionens två rapporter inom det internationella området. Det blev avslutningsvis en bra övergång till presentationen om UHR:s uppdrag att vara nationellt programkontor för Erasmus+ och NordPlus-programmen och att UHR också ansvarar för Sidas mobilitetsprogram inom biståndsverksamheten. Det här var en fördjupning som styrelsen hade önskat för att förstå hur UHR arbetar med att öka söktrycket.

Många aktiviteter genomförs och har genomförts och dessa börjar få genomslag. Trots rådande Coronatider visar genomförda ansökningsomgångar ett ökat söktryck – och inte minst de strategiska partnerskapen inom alla sektorer av Erasmus+ har stor ökning med 60 procent. Det fick vår norska ledamot, prorektor vid Norges största universitet, NTNU, att lovorda UHR:s insatser och betydelsen av att de strategiska partnerskapen används för utvecklingen av utbildningen. ”Viktigt att styrelsen får möjlighet att följa denna utveckling” menade prorektor Berit Kjeldstad.

Styrelsens ordförande tackade alla som bidragit till styrelsemötet och framförallt till allt som görs på myndigheten och därmed allt som händer på UHR. En bra dag på jobbet som dessutom inleddes med ett fullmatat morgonmöte för alla UHR:are!

Mötesbord med dator, surfplatta, mobiltelefon, anteckningsblock, pappersmappar, kaffemugg och vattentillbringare
Min arbetsplats under styrelsemötet.

Viktiga möten med Utbildningsdepartementet och riksdagen

I går onsdagen den 27 maj var UHR inbjudna till Utbildningsdepartementet på årlig myndighetsdialog. Syftet är att följa upp föregående år och att blicka framåt avseende myndighetens verksamhetsutveckling och särskilda framtids- och utvecklingsfrågor. Från departementet deltog bland annat statssekreterare Malin Cederfeldt Östberg, som också ledde mötet, samt departementsrådet Therese Ahlqvist, biträdande enhetschef Bente Björk och UHR:s kontaktperson Per-Anders Nilsson Strandberg. Från UHR deltog styrelseordförande Catharina Elmsäter Svärd, avdelningschef Tuula Kuosmanen, ekonomichef Malena Sandh och jag själv.

Jag inledde med en kort resultatbedömning av 2019 inom våra fem huvudsakliga kärnuppgifter: antagning, systemförvaltning, bedömningsverksamheten, den internationella verksamheten inklusive de EU-uppdrag får från Statsrådsberedningen och analysverksamheten. Jag påminde också departementet om att UHR gick in i 2019 med en ekonomisk utmaning. Målet var en ekonomi i balans senast våren 2020 men att tack vare kostnadsmedvetna medarbetare och budgetansvariga chefer nåddes resultatet redan hösten 2019. Låt mig här bara nämna några av de saker jag tog upp igår och som UHR utvecklade eller prioriterade under 2019:

Inom antagning och systemförvaltning har ett antagningsråd inrättats tillsammans med Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF), en processkartläggning är genomförd och implementerad i myndigheten och samarbetet med 38 lärosäten och en rad andra myndigheter har utvecklats vidare, ASTA och en AI-komponent i antagningen har utvecklats och körs i skarpt läge. Här lägger jag alltid till att denna komponent har utvecklats som ett examensarbete av studenter vid Umeå universitet. Inom bedömningsverksamheten har handläggningstiden minskat mycket under de gångna åren och även mellan 2018 och 2019 – med bibehållen kvalitet. Bedömningstjänsten lanserads 2019 med initialt 36 länder och nu med 50 länder och att elektroniska utlåtanden har införts. Den internationella verksamheten har under 2019 och 2020 bland annat prioriterat att öka söktrycket i Erasmus+ genom många aktiviteter; vi ser en dramatisk ökning i år även under pandemin, vilket är positivt men behöver också förstås givet den pågående situationen. Statsrådsberedningen och EU-ministern Hans Dahlgren är engagerad i UHR:s EU-samarbete för lärare och skolledare liksom det långsiktiga arbetet avseende rekrytering till EU-institutionerna. Analysverksamheten arbetar med flera återkommande regeringsuppdrag men också med specifika uppdrag och jag lyfte särskilt arbetet med regeringsuppdraget kring sexuella trakasserier i högskolan som presenterades förra året.

En stor del av tiden ägnades åt högskoleprovet men också andra coronarelaterade frågor liksom åt de särskilda regeringsuppdrag som UHR väntar på besked om som Beda eller uppdrag som vi arbetar med som Nationellt behörighetsgivande prov och om uppdraget att utreda krav på betyget C i undervisningsämnena som särskild behörighet till ämneslärarutbildningarna. Det är också ett svårt uppdrag eftersom det i uppdraget står att UHR ska göra olika typer av samhällsekonomiska bedömningar. Detta ligger långt utanför UHR:s ansvarsområden, vilket både styrelseordföranden och jag kommenterade. Uppdraget är del av januariavtalet.

Statssekreteraren avslutade med att kommentera att UHR har ett komplext uppdrag och tackade för en väl utförd myndighetsdialog. Det är ett stort arbete som har gjorts under 2019 vilket departementet är väl medveten om, det finns en hög kärnkompetens, ni är flexibla att ställa om som till exempel med den pågående antagningskampanjen och era rapporter håller generellt hög kvalitet sa statssekreteraren vidare. Fina ord som vi alla ska ta åt oss av!

I dag den 28 maj var UHR och Universitetskanslersämbetet (UKÄ) inbjudna till riksdagens Utbildningsutskott. Det var för första gången tillsammans och för första gången via ett telefonmöte. UHR:s uppdrag var att samlat redogöra för antagningen till höstens kurser och program, sommarkurser och åtgärder som vidtagits med anledning av pandemin. UKÄ redovisade bland annat avhopp och genomströmning generellt i högskolan och mer specifikt kring de olika lärarutbildningarna.

Efter våra presentationer gavs ledamöterna möjlighet att ställa frågor. För UHR:s del handlade det bland annat om sökande till sommarkurserna, förstahandssökande till lärarutbildningarna men också förstås om det inställda högskoleprovet och tankarna kring höstens prov. Mötet löpte på väl under fin ledning av utskottets ordförande Gunilla Svantorp.

Jag tog i vintras initiativ till att utskottet borde bjuda in UKÄ och UHR samtidigt när det handlar om frågor som hakar i varandra. Jag hoppas och tror att ledamöterna fick en mycket bättre samlade bild av antagna till högskolan och vad som sedan händer med studentpopulationen under utbildningstiden – det kändes så i alla fall

Två viktiga möten i demokratins och statens tjänst genomförda!

UHR:s antagningskampanj ur ett italienskt perspektiv

Universitets- och högskolerådet (UHR) tar ibland emot svenska eller utländska doktorander. Det brukar vara uppskattat och lärorikt för båda parter. Som en myndighet med nära relationer till högskolesektorn känns det dessutom relevant och viktigt. I år UHR haft nöjet att ha en italiensk doktorand tillika journalist, Daniela Cundrò, på myndighetens Bedömningsavdelning. Daniela Cundrò lämnade University for Foreigners i Perugia i januari och kom till UHR för ett tre månaders utbyte. Hon har specialiserat sig på internationalisering av kommunikationsprocesser och håller på med en doktorsavhandling om interkulturell design, bland annat om hur högskolor kan prestera bättre i en interkulturell kontext och om hur Sverige arbetar med bedömning av utländsk utbildning (ENIC-NARIC). Det Daniela haft fokus på under sin tid på UHR är  hur ett multikulturellt samhälle som det svenska kommunicerar med utländska målgrupper. UHR:s bedömningsverksamhet har till uppdrag att nå ut till personer med utländska examina eller kvalifikationer så att de som vill kan få en bedömning vad deras kvalifikationer motsvarar i det svenska utbildningssystemet. Med en bedömning från UHR kan dessa personer enklare söka sig ut i yrkeslivet eller till en utbildning. Vi ser framemot att ta senare få ta del av Danielas resultat!

Daniela har även hunnit med att tala väl om det svenska högskolesystemet för en italiensk publik via YouTube. I slutet av mars blev Daniela kontaktad av journalistkollegor i Italien vilket resulterade i ett videoklipp på YouTube där Daniela prisar UHR:s informationskampanj ”Vänta inte – sök utbildning i dag…”. I slutet av mars och början av april kunde effekterna av coronapandemin skönjas genom många permitteringar och uppsägningar. Det var därför viktigt för UHR att snabbt nå ut till en grupp som kanske inte primärt hade tänkt söka en utbildning i höst men med en ändrad livssituation ändå kunde se nyttan av att förkovra sig istället för att vara arbetslös.

Målet var alltså att få fler sökande till högskoleutbildningar i ett läge när samhällsekonomin tappar fart och arbetslösheten ökar. Särskilt när regeringen också ökat antalet studieplatser på lärosätena och även på de så kallade sommarkurserna. I de samtal jag fört med Utbildningsdepartementet och ansvarigt statsråd, Matilda Ernkrans, har just satsningarna på UHR:s informationskampanjer varit särskilt uppskattat. Nu får UHR dessutom ett utifrånperspektiv på kampanjarbetet genom en italiensk kollega och expert på kommunikationsprocesser.

– En utomordentlig idé för det svenska högskolesystemet och perfekt anpassat till den rådande situationen, säger Daniela Cundrò på UHR:s intranät. Informationskampanjen nådde målgrupperna och antalet anmälningar slog rekord med totalt 407 000 sökande till höstterminen och till sommarterminen har antalet sökande dubblerats sedan mitten på mars.

Daniela tvivlar på att något annat land hade kunnat genomföra detta lika snabbt och med samma goda resultat. Hon hävdar att framgången beror på tre saker:
* Sverige har ett gemensamt antagningssystem för högskoleutbildning och UHR kan samordna den kommunikation som går ut till målgrupperna
* Svenska universitet och högskolor har samma anmälningsperioder
* Den högre utbildningen i Sverige är avgiftsfri för svenskar och övriga européer.

Tack Daniela Cundrò för din tid på UHR – lycka till med din avhandling – och tack för att du fångade upp UHR:s antagningskampanj och spred dina tankar vidare i ett videoklipp på YouTube!

 

Rekordmånga söker högskoleutbildning

Drygt 407 000 personer har anmält sig till höstens högskoleutbildningar när anmälningstiden gick ut vid midnatt – en ökning med 13 procent eller nästan 47 000 personer jämfört med höstterminen 2019. Höstens siffror – de högsta sedan den samordnade antagningen infördes – är en ökning med drygt 16 000 sökande jämfört med den tidigare toppnoteringen hösten 2014.

Att antalet sökande till högskolan ökar kan vara en effekt av coronaviruset och den situation som råder i samhället och på arbetsmarknaden. Det är väntat och positivt att fler väljer att utbilda sig, förkovra sig eller kompetensväxla i tider som dessa. Det innebär att fler människor kommer att kunna stå bättre rustade när konjunkturen vänder uppåt igen.

Bland de utbildningar som får fler sökande finns flera utbildningar inom vårdområdet. Till sjuksköterskeprogrammen ökar antalet sökande med 34 procent eller runt 5 200 personer jämfört med förra höstterminen. Läkarprogrammen har 26 procent flersökande och utbildningarna till biomedicinsk analytiker ökar med 22 procent.

Det är glädjande att fler väljer dessa samhällsviktiga utbildningar och yrken, där det finns en stor efterfrågan på kvalificerade medarbetare. Den som väljer en vårdutbildning har goda utsikter på arbetsmarknaden.

Antalet sökande ökar i alla åldrar, men den största procentuella ökningen syns bland dem som är 19 år och yngre. Nästan 34 900 personer i den ålderskategorin har sökt till högskolan hösten 2020 – en ökning med 28 procent eller nästan 7 700 personer jämfört med förra höstterminen. Det är därför viktigt att slutbetygen från gymnasieskolan kommer in i tid och på rätt sätt genom betygsdatabasen Beda. Det har vi goda förhoppningar om att så kommer att ske genom de kontakter UHR har med SKR och Skolverket.

UHR har bedrivit aktiva kampanjer genom olika kanaler för att nå ut med sista ansökningsdatum. Det har fungerat väl. Sista dygnet kom nästan 70 000 ansökningar in i systemet.

Media har också varit aktiva och jag har haft möjlighet att delta i två olika morgonsoffor och i P1 Morgon idag. Då har jag också kunnat berätta om regeringens satsningar på en permanent utbyggnad av högskolan till hösten och under 2021. Viktiga satsningar när det är rekordmånga som söker sig till högskolan.

Karin Röding i TV4 morgonsoffan

Tillträdesreglerna ligger fast

Inför hösten blir det fortfarande en tredjedel av platserna på högskolor och universitet som avsätts för de som söker in med resultat från högskoleprovet, detta trots att vårens högskoleprov ställdes in.

Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning, uttalar sig för Ekot på Sveriges radio efter regeringens beslut den 9 april.

– Vi gör inga förändringar när det gäller urvalsgrupperna, och det är helt enkelt för att det är det mest rättvisa att göra i det rådande läget, säger Matilda Ernkrans.

Regeringen behåller fördelningen att minst en tredjedel av platserna går till sökande med högskoleprov.

– Det är inte lämpligt att göra stora ändringar i reglerna eftersom det ofrånkomligt är så att då skapar man nya orättvisor för andra grupper, säger Matilda Ernkrans.

Det är fortfarande oklart hur det blir med återbetalning till de 70 000 person som betalat anmälningsavgift för det inställda högskoleprovet den 4 april.

– Det får vi återkomma till, när det gäller avgiften till högskoleprovet, säger Matilda Ernkrans.

Det är ett bra besked som statsrådet lämnat. UHR kommer att analysera höstens antagning inom ramen för de regeringsuppdrag myndigheten har att lämna trendrapporter kring antagning till högre utbildning.

Ett utbildningspaket som också inkluderar UHR

I går presenterade finansministern och samarbetspartierna ett stort åtgärdspaket till följd av pandemin orsakad av Covid-19. En del av innehållet berör utbildningsväsendet, vilket är bra. Sverige har under många decennier när tiderna varit svåra ofta investerat i utbildning. Skälen har nästan alltid varit att olika sorts utbildning allt från omställning till kompetensutveckling – kan bidra till att landet står bättre rustat när krisen är över. Denna kris är dock inte lik någon annan i modern tid.

https://www.regeringen.se/artiklar/2020/03/satsningar-inom-utbildningsomradet/

I länken går att läsa vilka satsningar som presenterades igår. Låt mig här fokusera på den högre utbildningen. Det innebär bland annat att regeringen bedömer att det på grund av det rådande läget finns ökat behov av högre utbildning. Regeringen ger därför lärosätena i uppdrag och tillför resurser att öka antalet studenter både till höstens antagning 2020 och till 2021.

Vidare ges lärosätena i uppdrag att anta fler studenter till sommarens bortåt 400 sommarkurser. UHR har i dialog med Utbildningsdepartementet argumenterat för att en sådan satsning bör kunna hanteras utan att riskera höstens antagning, vilket i dagsläget är såväl lärosätenas som UHR:s främsta prioritet. Till hösten handlar det om att över 500 000 ansökningar ska hanteras och bortåt 300 000 nya studenter ska antas.

Vidare föreslår regeringen riksdagen att UHR ska få ytterligare 10 miljoner kronor bland annat för att kunna hantera en ökad arbetsbelastning till följd av utbyggnaden av antalet platser på sommarkurserna och till höstens antagningar. UHR kommer noga att analysera vilka förväntningar regeringen därutöver har på de nya resurser som föreslås tillföra myndighetens anslag.

Antagningen hösten 2020

Jag har under eftermiddagen lyssnat till statsministerns presskonferens där nya restriktioner presenterades. Det gäller bland annat att sammankomster över 50 personer förbjuds. Vi har vant oss vid alltmer tilltagande restriktioner allt i syfte att minimera smittspridningen i landet.

Samtidigt planerar många av oss för post-Corona eller i alla fall att vissa funktioner i samhället ska fungera även efter sommaren; en sådan viktig funktion är antagningen till landets universitet och högskolor.

Det är med tillfredsställelse jag konstaterar att det finns en uppslutning internt att prioritera och kraftsamla kring detta. Vi räknar med 500 000 ansökningar kanske fler i spåren av alla varsel. Det är viktigt att studenterna får möjlighet att bli antagna och att lärosätenas digitala eller reella campus fylls inför ett nytt läsår.

Det som är än mer glädjande är den uppslutning som finns på alla våra lärosäten att hjälpas åt – både sinsemellan och med UHR. Sveriges universitets- och högskoleförbund arbetar dessutom väldigt nära UHR i olika konstellationer för att klara uppdraget.

Många tror att det enbart råder konkurrens mellan lärosätena – och visst finns det inom olika områden. Men det är viktigt att påpeka att den statliga samverkan inklusive de enskilda utbildningsanordnarna är stor. När 40-talet lärosäten kraftsamlar med oss på UHR att klara höstens antagning värmer det mitt högskolehjärta.

Avslutningsvis vill jag citera en av mina GD-kollegor att i tider som dessa måste vi hålla huvudet kallt, hjärtat varmt och ha rena händer. Jag adderar till dessa kloka ord att vi också måste hålla kroppen i rörelse för att orka.

Försök att njut av våren trots allt!

Blommande körsbärsträd i Stockholm

I spåren av coronavirusets spridning

Universitets- och högskolerådet (UHR) har precis som all annan verksamhet i landet under en längre tid noga följt utvecklingen av coronavirusets spridning. Covid-19 har status av både allmänfarlig och samhällsfarlig sjukdom och effekterna är redan påtagliga och sannolikt bara i sin linda. WHO har sedan en dryg vecka deklarerat att covid-19 är en pandemi och UHR följer de rekommendationer som kommer från regeringen och Folkhälsomyndigheten. Många samhällsfunktioner är satta under en stark press inte minst sjukvården. Jag vill rikta ett tack till alla som bidrar i det viktiga och svåra arbetet.

Hur påverkas då UHR:s verksamhet? Redan i slutet av februari kunde jag konstatera att mycket av UHR:s verksamhet kan bedrivas på distans tack vare de digitala hjälpmedel som finns. UHR:s har fem huvudsakliga uppdrag: antagning till högskolan, systemstöd, internationell utbytesverksamhet, bedömning av utländska kvalifikationer och analys- och främjande uppdrag. Frågor kring den internationella programverksamheten väcktes tidigt under krisen. UHR:s avdelning för internationellt samarbete har därför sedan en längre tid informerat på de webbtjänster som vänder sig mot målgrupperna för verksamheten. Sedan dess har läget dessvärre förvärrats i världen och i vårt eget närområde.

Avseende UHR:s fem ansvarsområden är antagningen till högskolan den mest samhällskritiska. Det är en stor verksamhet som förra året omfattade cirka 870 000 ansökningar fördelat på flera antagningsomgångar. Systemstödet för denna verksamhet är därför också kritisk. Den så kallade samordnade antagningen till högskolan genomförs på uppdrag av nästan 40 lärosäten. I detta arbete har UHR sedan länge ett nära samarbete både med lärosätena och med Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF). I den situation som nu råder är det viktigt att säkra upp att det finns tillgänglig kapacitet såväl på lärosätena som på UHR. Detta har gjorts genom att en särskild, gemensam organisation mellan myndigheten och SUHF har etablerats. UHR:s nära samarbete med SUHF har därmed intensifierats allt i syfte att säkra höstens antagning. Internt på UHR har jag fattat beslut om att denna verksamhet, om det visar sig nödvändigt, ska få de personella resurser som krävs. Det kollegiala stödet mellan alla ingående parter, internt och externt, är stort vilket på många sätt känns bra.

Den 13 mars fattade jag det extraordinära beslutet att ställa in vårens högskoleprov. Det var inte ett lätt beslut att fatta eftersom det påverkar enskilda individer. Det har heller aldrig tidigare hänt sedan starten 1977. Beslutet följde Folkhälsomyndighetens rekommendationer i kombination med förbudet att samla fler än 500 personer på samma ställe. Vårens prov hade nästan 70 000 anmälda; det genomförs vid samma klockslag på cirka 120 orter och i cirka 2500 lokaler varav många finns på campusområdena. Alla anmälda fick information på fredagseftermiddagen om beslutet och därefter har cirka 700 personer kontaktat UHR med synpunkter på beslutet inklusive hanteringen av anmälningsavgiften. I den sistnämnda frågan för jag en dialog med Utbildningsdepartementet. Jag har stor förståelse för att det är en besvikelse för många att inte få skriva provet i vår. Saker och ting ändras i en aldrig tidigare sedd takt. Bland annat har regeringen och Folkhälsomyndigheten i onsdags beslutat att rekommendera att alla lärosäten går över till digital- eller distansundervisning och många lärosäten bedriver därmed ingen campusförlagd utbildning.

Avslutningsvis vill jag än en gång rikta ett stort tack till alla som på olika sätt bidrar till att ta oss ur denna djupa kris och som samtidigt tänker framåt – post-Corona. Till dess måste varje individ själv fatta väl avvägda beslut genom att hålla sig uppdaterad. Glöm inte bort att hålla kontakt med nära och kära – de digitala hjälpmedel vi använder i jobbet går också att använda i privatlivet. Gör det!

 

Möte i samverkansgruppen mellan UHR och SUHF

Ett par gånger per termin träffas den sedan länge etablerade samverkansgruppen mellan Sveriges universitets- och högskoleförbund och UHR. Igår hade vi det första mötet för 2020. Samverkansgruppen tillkom i en tid av införandet av ett nytt antagningssystem och då det fanns ett behov av att samråda kring olika delar av det system som fortfarande går under benämningen NyA. Sedan 2019 har SUHF och UHR gemensamt konstaterat att det är bra att prata också om andra saker som rör våra respektive verksamheter även om relaterade frågor kring antagningsverksamheten alltid har en given plats på samverkansmötena.

Gruppen leds alltid av SUHF:s vice ordförande och som sedan något år tillbaka är Stefan Bengtsson tillika rektor vid Chalmers tekniska högskola. Jag är gruppens vice ordförande. Per Zettervall är både ledamot och sekreterare i gruppen och därutöver är Susanne Wadsborn- Taube och Tuula Kuosmanen ledamöter. SUHF är representerade med såväl rektorer, universitets- och högskoledirektörer och en studieadministrativ chef.

Förutom utbyte av aktuell information från UHR och SUHF hade vi igår en hel del fokus på konferenser som arrangeras under året som Kvalitetsdrivet och NUAK samt olika insatser som respektive organisation planerar i Almedalen. UHR har i år ett par egna seminarier bland annat tänker vi några seminarier på det internationella spåret som European University Initative (EUI). EUI är ett pilotprojekt inom Erasmus+ och som säkert blir ett bärande element i nästa programperiod. Inom ramen för UHR:s uppdrag kring breddad rekrytering planeras också ett seminarium som hittills har arbetsnamnet Hur når vi killarna? SUHF har som vanligt något seminarium tillsammans med Sveriges förenade studentkårer (SFS) och också några högskolepolitiska seminarier som ännu inte är helt spikade.

Avslutningsvis diskuterades hur olika delar av högskolesystemet skulle kunna arbeta vidare med en del av de förslag som Agneta Bladh presenterade i Internationaliseringsutredningen (SOU2018:78) och som inte är avhängigt av beslut från regeringen. Här har UHR redan gjort en del fotarbete men flera organisationer behöver också fundera. Med en ny programperiod för Erasmus+ från 2021 som helt säkert får en ökad budget även om långtidsbudgeten ännu inte är beslutad är det viktigt att dessa frågor diskuteras i olika fora. Ett ökat svenskt deltagande i programmet betyder att flera individer och organisationer får möjlighet att ta del av mobilitetsutbudet och därmed får Sverige som nation ”återbäring” på en del av den medlemsavgift som är förknippat med medlemskapet i unionen.

Decenniets första möte i UHR:s styrelse

Februarimötet för myndighetsstyrelser har en ganska given form. Årsredovisningen för det gångna året ska fastställas, liksom budgetunderlaget och innan styrelsen i vårt fall kan göra det måste styrelsen informeras om UHR:s interna styrning och kontroll under året. Dagens möte inleddes med information om större händelser, både externa och interna, sedan styrelsen sammanträdde senast. Jag inledde med att informera om att UHR sedan den 1 januari 2020 är medlem i eSam. eSam är ett medlemsdrivet program för samverkan mellan 27 myndigheter och SKR. eSam syftar till att tillvarata digitaliseringens möjligheter för att underlätta för privatpersoner och företag och för att använda gemensamma resurser på ett effektivt sätt. UHR har deltagit på ett möte på Kammarkollegiet där inbjudna myndigheter redovisade erfarenheter av omlokalisering. Kammarkollegiet genomför en uppföljning av dessa erfarenheter och som vara ett viktigt underlag inför kommande omlokaliseringar. Tre seminarier om sexuella trakasserier i akademin har genomförts på initiativ av Karolinska institutet, KTH och Malmö universitet. UHR har informerat om slutsatserna i rapporten ”Sexuella trakasserier i högskolan”. Initiativet syftar till att bedriva forskning inom området och andra lärosäten har därför inbjudits att delta. Vidare har UHR deltagit i SUHF:s expertgrupp för internationalisering där bl. a. EU:s initiativ European Universities Initiative diskuterats.

Några stora frågor internt är UHR:s flytt till nya lokaler i Solna strand i september och beslut om en ny samlad kommunikationsenhet med nytt uppdrag senast 1 januari 2021. Men även regeringsuppdraget att ta fram ett nytt nationellt behörighetsgivande prov för grundläggande behörighet är en betydande uppgift för myndigheten.

Inför styrelsens beslut av årsredovisningen för 2019 inledde jag kort med några axplock från det gångna året. Trots den ekonomiska situationen under 2019 har verksamhetsutveckling kunnat bedrivas. Bedömningstjänsten, som finns på uhr.se, jämför svenska kvalifikationer med utländska och omfattar nu 52 länder med närmare 700 kvalifikationer. För att ytterligare effektivisera antagningsprocessen används AI i vissa delmoment. Inom den internationella verksamheten har olika insatser gjorts under året för att öka det svenska deltagandet i olika mobilitetsprogram samtidigt som UHR lämnat synpunkter till EU avseende det nya Erasmus+ programmet med start 2021. Därefter beslutade styrelsen om årsredovisningen och budgetunderlaget som nu tillställs regeringen.

Avslutningsvis konstaterade styrelsens norska ledamot, prorektor Berit Kjeldstad, att UHR skulle kunna lyfta fram vissa delar av årsredovisningen än mer. Exemplet som Berit tog var införandet av ett urval för internationella kurser och program istället för två allt i syftet att fortare kunna meddela beslut till de internationella studenterna. ”Det här borde svenska lärosäten verkligen uppskatta – vi konkurrerar ju om samma utländska studentgrupp” konkluderade prorektor vid Norges tekniska-naturvetenskapliga universitet.

En bra start på styrelseåret 2020!