UHR ska ta fram fler högskoleprov


Regeringen har gett Universitets- och högskolerådet (UHR) i uppdrag att ta fram fler högskoleprov för att minska risken för smittspridning av coronaviruset. Minst tre högskoleprov per år ska finnas tillgängliga under åren 2021 till 2023.

Det är viktigt att högskoleprovet kan genomföras och att det sker på ett säkert sätt om coronapandemin fortsätter. UHR och Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) har tidigare föreslagit att två provtillfällen genomförs under våren 2021och att de skrivande får göra ett av proven. Detta för att få en jämn fördelning av skrivande per provtillfälle och därigenomöka möjligheterna till fysisk distans och minska risken för smittspridning. Det förslaget förutsatte att höstens prov ställdes in. Det finns nämligen inte fler prov på lager vid Umeå universitet som är de som är provkonstruktörer.

Till följd av smittspridningen av det nya coronaviruset beslutade UHR i mars att ställa in vårens högskoleprov. Den 7 augusti beslutade jag mot bakgrund av den utredning som genomförts på regeringens uppdrag och efter en nära dialog med de 21 provanordnarna, att ställa in även höstens prov på grund av risken för smittspridning. UHR hade bland annat ett möte med provanordnarna den 5 augusti, som bestämdes redan tidigt i somras, där lärosätenas rektorer eller personer som rektorerna utsett deltog. Deras samfällda bedömning var att de inte kan ta ansvar för att genomföra höstens prov på ett smittsäkert sätt.


För att högskoleprovet ska kunna genomföras om smittläget även under en tid framöver ställer krav på social distansering har regeringen nu givit UHR i uppdrag att ta fram flera högskoleprov. Minst tre högskoleprov per kalenderår ska finnas tillgängliga under åren 2021 till 2023.

För de två provtillfällena våren 2021 kommer de högskoleprov som tagits fram för 2020 att kunna användas. Därefter handlar det om att ta fram helt nya prov. Det tar idag upp till två år att utveckla ett högskoleprov, från det att första uppgiftsförslaget läggs fram till ett färdigt prov.

Att utveckla ett prov av högskoleprovets betydelse är ettomfattande arbete. Kvalitetssäkringen är avgörande för att säkerställa att proven fungerar som urvalsinstrument och förutsägelse för studiefärdighet. Svårighetsgraden måste också vara likvärdig så att provresultaten är jämförbara över tid. Det blir inte mindre viktigt nu när regeringen beslutat om att förlänga giltighetstiden från fem år till åtta år.

Varje högskoleprov består av 160 frågor, fördelade på verbala och kvantitativa provdelar. Frågorna är unika för varje provomgång och får inte ha varit med i tidigare prov.


UHR ska redovisa tidplan och uppskattade kostnader för uppdraget till regeringen senast den 15 oktober 2020. En slutredovisning ska ske senast den 30 maj 2021.

Regeringen har förutom förlängning av giltighetstiden aviserat att den ser över organisationen för genomförandet av provet. På statsrådet Ernkrans Facebook-sida står att läsa att en myndighet ska få hela ansvaret för provet och inte som nu uppdelat mellan UHR som tar fram provet och fastställer resultatet och de 21 lärosäten som ansvarar för själva provdagen.

En omorganisation avseende provets genomförande löser inte situationen när det pågår en pandemi anser jag. I artikeln i Svenska Dagbladet igår säger statsrådet Ernkrans att det skulle bli mer effektivt. Det är svårt att förstå hur en myndighet ska kunna genomföra provet på 120 orter och att det samtidigt skulle bli mer effektivt.

Än en gång måste jag upprepa att högskoleprovet är ett urvalsprov som har betydelse om det är fler sökande än platser till en utbildning. För att bli antagen till högskolan krävs att den sökande är behörig. Därefter fördelas platserna till tre urvalsgrupper: minst en tredjedel på betyg, minst en tredjedel på högskoleprovsresultat och högst en tredjedel som lärosätena själva får besluta om.

Det allra viktigaste för att bli antagen till en utbildning är att den sökande har rätt behörighet. Till omkring 85 procent av alla högskoleutbildningar är det ingen konkurrens om platserna och då antas alla som uppfyller kraven på behörighet. Det är framför allt till flera prestigeutbildningar som det sker ett urval och då är självfallet ett resultat på högskoleprovet en andra chans när betygen inte räcker till. Det är bara en promille av de skrivande som för högsta och näst högsta poäng kan ju också vara bra att känna till.

Fler svenska lärosäten blir Europauniversitet

EU-kommissionen har beviljat ytterligare fem svenska lärosäten medel inom EU:s satsning på Europauniversitet. Satsningen ingår i EU:s program Erasmus+ och ska dels stärka den europeiska högre utbildningens konkurrenskraft, dels ge studenter, forskare, lärare och andra anställda vid högskolor nya möjligheter till utbyten.

Jag gratulerar Chalmers tekniska högskola, Karolinska institutet, Linnéuniversitetet, Luleå tekniska universitet och Uppsala universitet till denna framgång! Det är glädjande att totalt elva svenska lärosäten nu räknas som Europauniversitet. UHR samordnar nätverket för de svenska lärosäten som ingår i Europauniversiteten och jag välkomnar fem nya lärosäten till denna samordning. Prestigesatsning innebär att både studenter och anställda får nya möjligheter att arbeta med internationalisering och utbyten samtidigt som kvaliteten i den högre utbildningen stärks.

År 2019 beviljade EU-kommissionen medel till 17 allianser. I årets ansökningsomgång godkändes 24 nya allianser inom Europauniversiteten, där de fem svenska lärosäten ingår.

Sex svenska universitet och högskolor ingår sedan pilotomgången 2019 i projekt inom Europauniversitet: Göteborgs universitet, Handelshögskolan i Stockholm, Kungl. Tekniska högskolan, Linköpings universitet, Lunds universitet och Stockholms universitet.

UHR har erbjudit sig att samordna nätverket och det har de sex lärosätena i pilotomgång ett bejakat. UHR har i andra sammanhang påtagit sig en sådan roll. UHR har kunskap och erfarenhet inom flera av de delar av Erasmus+programmet som är viktiga för att förverkliga målen för Europauniversiteten, och det har därför varit både naturligt och viktigt för oss att ta denna samordningsroll. Förhoppningsvis kommer Europauniversiteten bidra till ett ökat deltagande även i dessa delar av Erasmus+ och till att fler svenska studenter på olika nivåer läser en del av sin utbildning utomlands.

Ett stort grattis till de fem svenska lärosätena till denna framgång i pilotomgång två!

Sommarhälsning

En annorlunda vår och försommar präglat av coronapandemin börjar nu gå mot sitt slut även för mig. Jag ser framemot dagar utan inbokade möten genomförda bakom en skärm. Jag är imponerad och stolt över att myndigheten trots omständigheterna fortsatt att hålla en hög arbetstakt avseende de tjänster och funktioner som UHR ansvarar för. Omställningen till ett digitalt arbetssätt har tack vare ett bra it-stöd därmed fungerat väl sedan vi, på Folkhälsomyndighetens rekommendation den 16 mars, införde arbete på distans.

Många upplever att det blivit mer effektivt när möten genomförs i digital form. På kort sikt stämmer det säkert men jag är inte alls lika säker att så är fallet på längre sikt. Kreativiteten blir lidande. Korta avstämningar blir inte av och längre fördjupade diskussioner blir tröttande bakom en skärm. Vi är som människor sociala och behov av andra mänskliga kontakter för att utvecklas och utveckla; i den delen har människan inte ändrats över tid, lång tid. Vissa hävdar att vi idag inte skiljer oss mycket från stenåldersmänniskorna.

Antagningen till högskolan har under våren och försommaren varit myndighetens mest prioriterade uppdrag. Snart får vi resultatet av den antagning som attraherat fler sökande än någonsin. 407 000 sökande när antagningen stängde den 15 april. Därefter har ytterligare cirka 45 000 gjort en sen anmälan. De kampanjer som UHR genomfört i nära samarbete med lärosätena har burit frukt, inte minst efter regeringens beslut att bygga ut högskolan. I svåra tider har Sverige ofta gjort stora satsningar på utbildning så även denna gång. Det är bra – det kan göra att såväl enskilda som landet står bättre rustade efter denna kris.

Intressant är också att många av de mobilitetsprogram som UHR ansvarar för har fått en rejäl ökning det gäller inte minst Erasmus+programmen men även de program som UHR hanterar på uppdrag av Sida som Linnaeus-Palme. Det innebär tänker jag att det finns en stark framtidstro även under dessa tider och det inger hopp.

Att jag i mars ställde in högskoleprovet har säkert inte undgått många. Provet är, kan det vara bra att påminna om, ett urvalsinstrument som används tillsammans med bland annat betyg när det finns fler sökande än antalet platser. Urval görs till cirka 15 procent av utbudet i den svenska högskolan. Det var ett svårt beslut att fatta å ena sidan eftersom det aldrig gjorts sedan provet infördes 1977. Å andra sidan var det ett lätt beslut att fatta när covid-19 den 11 mars klassades som allmänfarlig och samhällsfarlig sjukdom. Att då genomföra ett nationellt prov för 70 000 skrivande och som genomförs under exakt samma klockslag i 2500 lokaler på 120 orter i landet hade inte varit att ta ansvar. På eftermiddagen den 13 mars efter det att jag tidigare hade fattat beslutet att ställa in provet presenterade statsrådet Ernkrans detta vid en presskonferens.

Vad händer med höstens prov är det många som undrar. UHR som är ansvarig för provet och de 21 lärosätena som genomför provdagen och därmed är ansvariga för det har fört många diskussioner kring möjligheten att på ett säkert sätt genomföra provet. Även Utbildningsdepartementet har kallat oss berörda till möten på detta tema. Att provet är viktigt som en andra chans för de som inte nådde toppresultat i gymnasiet är ställt utom allt tvivel. Vi följer förstås rekommendationerna från Folkhälsomyndighetens och jag har också haft samtal med deras generaldirektör, Johan Carlson. Det finns inga regler som hindrar att provet genomförs men det finns betydande logistiska utmaningar för att inte provet i oktober ska leda till nya utbrott.

I måndags fick flera myndigheter och samtliga länsstyrelser i uppdrag att ta fram planer för att förbereda landet på en eventuell andra virusvåg i höst. Syftet är att uppnå en så god beredskap som möjligt. Vi vet inte hur Sverige kommer att drabbas i höst säger socialminister Lena Hallengren.

Myndigheterna och länsstyrelserna ska rapportera till regeringen den 20 juli – då är jag tillbaka från min första period av ledighet och kommer då att ta del av dessa rapporter för att få en fördjupad förståelse vad vi står inför i höst.

Nu är det viktigt att vila under sommaren och samla kraft – det har varit en ansträngande tid och vi måste orka håll i och hålla ut även i höst. Fysisk distans men inte social distans hoppas jag kommer att prägla min ledighet.

Sista mötet för terminen för UHR:s styrelse

Idag den 10 juni träffades UHR:s styrelse för att ta sig an en diger dagordning. Att agendan var omfattande var inte så konstigt eftersom aprilmötet ställdes in.

Det fanns mycket att informera styrelsen om kring vårens antagning, kampanjer UHR genomfört och genomför i nära samarbete med lärosätena och på regeringens uppdrag för att få än fler att söka till högskolan. De utmaningar vi såg i mars gjorde att vi tog höjd för att värna antagningen till hösten som UHR:s mest prioriterade uppgift under pandemin. Ett 20-tal medarbetare från olika delar av UHR har gått in och arbetat på antagningsavdelningen – mycket uppskattat – allt i syfte att klara höstens antagning. Det nära samarbetet med lärosätena har också självklart varit en framgångsfaktor, vilket gör att vi ligger bra till med höstens stora antagningsomgång.

De insatser UHR gjort internt sedan pandemin slog till och från det att alla medarbetare rekommenderas att arbeta hemifrån, den 16 mars, redovisades också. Vinjetten ”Hemma hos UHR” med fina filminsatser av olika medarbetare gjorde lite extra intryck på styrelsen.

Högskoleprovet ägnade styrelsen en del tid åt genom att diskutera utmaningar och möjligheter med höstens prov. Vi hade förberett olika frågeställningar kring olika scenarion. På fredag har vi möte med tjänstemän på Utbildningsdepartementet kring frågan och jag har bett dem att också bjuda in företrädare för de 21 lärosäten som är ansvariga för att genomföra själva provdagen, vilket känns väldigt angeläget.

Några andra stora punkter handlade om verksamhets- och ekonomiuppföljning efter första tertialet 2020, liksom om förslag till ny styrmodell för UHR. Den ska jag fatta beslut om medan styrelsen fattar beslut om myndighetens vision – som ligger fast – och om övergripande prioriteringar och mål. Det sistnämnda dokumentet följer i allt väsentligt det som styrelsen fastställde i höstas inför 2020. I korthet ska effektivisering, digitalisering och kvalitetssäkring prioriteras för att understödja regeringens mål om Sverige som ledande kunskapsnation.

Två föreskrifter fastställdes av styrelsen liksom UHR:s svar på Internrevisionens två rapporter inom det internationella området. Det blev avslutningsvis en bra övergång till presentationen om UHR:s uppdrag att vara nationellt programkontor för Erasmus+ och NordPlus-programmen och att UHR också ansvarar för Sidas mobilitetsprogram inom biståndsverksamheten. Det här var en fördjupning som styrelsen hade önskat för att förstå hur UHR arbetar med att öka söktrycket.

Många aktiviteter genomförs och har genomförts och dessa börjar få genomslag. Trots rådande Coronatider visar genomförda ansökningsomgångar ett ökat söktryck – och inte minst de strategiska partnerskapen inom alla sektorer av Erasmus+ har stor ökning med 60 procent. Det fick vår norska ledamot, prorektor vid Norges största universitet, NTNU, att lovorda UHR:s insatser och betydelsen av att de strategiska partnerskapen används för utvecklingen av utbildningen. ”Viktigt att styrelsen får möjlighet att följa denna utveckling” menade prorektor Berit Kjeldstad.

Styrelsens ordförande tackade alla som bidragit till styrelsemötet och framförallt till allt som görs på myndigheten och därmed allt som händer på UHR. En bra dag på jobbet som dessutom inleddes med ett fullmatat morgonmöte för alla UHR:are!

Mötesbord med dator, surfplatta, mobiltelefon, anteckningsblock, pappersmappar, kaffemugg och vattentillbringare
Min arbetsplats under styrelsemötet.

Viktiga möten med Utbildningsdepartementet och riksdagen

I går onsdagen den 27 maj var UHR inbjudna till Utbildningsdepartementet på årlig myndighetsdialog. Syftet är att följa upp föregående år och att blicka framåt avseende myndighetens verksamhetsutveckling och särskilda framtids- och utvecklingsfrågor. Från departementet deltog bland annat statssekreterare Malin Cederfeldt Östberg, som också ledde mötet, samt departementsrådet Therese Ahlqvist, biträdande enhetschef Bente Björk och UHR:s kontaktperson Per-Anders Nilsson Strandberg. Från UHR deltog styrelseordförande Catharina Elmsäter Svärd, avdelningschef Tuula Kuosmanen, ekonomichef Malena Sandh och jag själv.

Jag inledde med en kort resultatbedömning av 2019 inom våra fem huvudsakliga kärnuppgifter: antagning, systemförvaltning, bedömningsverksamheten, den internationella verksamheten inklusive de EU-uppdrag får från Statsrådsberedningen och analysverksamheten. Jag påminde också departementet om att UHR gick in i 2019 med en ekonomisk utmaning. Målet var en ekonomi i balans senast våren 2020 men att tack vare kostnadsmedvetna medarbetare och budgetansvariga chefer nåddes resultatet redan hösten 2019. Låt mig här bara nämna några av de saker jag tog upp igår och som UHR utvecklade eller prioriterade under 2019:

Inom antagning och systemförvaltning har ett antagningsråd inrättats tillsammans med Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF), en processkartläggning är genomförd och implementerad i myndigheten och samarbetet med 38 lärosäten och en rad andra myndigheter har utvecklats vidare, ASTA och en AI-komponent i antagningen har utvecklats och körs i skarpt läge. Här lägger jag alltid till att denna komponent har utvecklats som ett examensarbete av studenter vid Umeå universitet. Inom bedömningsverksamheten har handläggningstiden minskat mycket under de gångna åren och även mellan 2018 och 2019 – med bibehållen kvalitet. Bedömningstjänsten lanserads 2019 med initialt 36 länder och nu med 50 länder och att elektroniska utlåtanden har införts. Den internationella verksamheten har under 2019 och 2020 bland annat prioriterat att öka söktrycket i Erasmus+ genom många aktiviteter; vi ser en dramatisk ökning i år även under pandemin, vilket är positivt men behöver också förstås givet den pågående situationen. Statsrådsberedningen och EU-ministern Hans Dahlgren är engagerad i UHR:s EU-samarbete för lärare och skolledare liksom det långsiktiga arbetet avseende rekrytering till EU-institutionerna. Analysverksamheten arbetar med flera återkommande regeringsuppdrag men också med specifika uppdrag och jag lyfte särskilt arbetet med regeringsuppdraget kring sexuella trakasserier i högskolan som presenterades förra året.

En stor del av tiden ägnades åt högskoleprovet men också andra coronarelaterade frågor liksom åt de särskilda regeringsuppdrag som UHR väntar på besked om som Beda eller uppdrag som vi arbetar med som Nationellt behörighetsgivande prov och om uppdraget att utreda krav på betyget C i undervisningsämnena som särskild behörighet till ämneslärarutbildningarna. Det är också ett svårt uppdrag eftersom det i uppdraget står att UHR ska göra olika typer av samhällsekonomiska bedömningar. Detta ligger långt utanför UHR:s ansvarsområden, vilket både styrelseordföranden och jag kommenterade. Uppdraget är del av januariavtalet.

Statssekreteraren avslutade med att kommentera att UHR har ett komplext uppdrag och tackade för en väl utförd myndighetsdialog. Det är ett stort arbete som har gjorts under 2019 vilket departementet är väl medveten om, det finns en hög kärnkompetens, ni är flexibla att ställa om som till exempel med den pågående antagningskampanjen och era rapporter håller generellt hög kvalitet sa statssekreteraren vidare. Fina ord som vi alla ska ta åt oss av!

I dag den 28 maj var UHR och Universitetskanslersämbetet (UKÄ) inbjudna till riksdagens Utbildningsutskott. Det var för första gången tillsammans och för första gången via ett telefonmöte. UHR:s uppdrag var att samlat redogöra för antagningen till höstens kurser och program, sommarkurser och åtgärder som vidtagits med anledning av pandemin. UKÄ redovisade bland annat avhopp och genomströmning generellt i högskolan och mer specifikt kring de olika lärarutbildningarna.

Efter våra presentationer gavs ledamöterna möjlighet att ställa frågor. För UHR:s del handlade det bland annat om sökande till sommarkurserna, förstahandssökande till lärarutbildningarna men också förstås om det inställda högskoleprovet och tankarna kring höstens prov. Mötet löpte på väl under fin ledning av utskottets ordförande Gunilla Svantorp.

Jag tog i vintras initiativ till att utskottet borde bjuda in UKÄ och UHR samtidigt när det handlar om frågor som hakar i varandra. Jag hoppas och tror att ledamöterna fick en mycket bättre samlade bild av antagna till högskolan och vad som sedan händer med studentpopulationen under utbildningstiden – det kändes så i alla fall

Två viktiga möten i demokratins och statens tjänst genomförda!

UHR:s antagningskampanj ur ett italienskt perspektiv

Universitets- och högskolerådet (UHR) tar ibland emot svenska eller utländska doktorander. Det brukar vara uppskattat och lärorikt för båda parter. Som en myndighet med nära relationer till högskolesektorn känns det dessutom relevant och viktigt. I år UHR haft nöjet att ha en italiensk doktorand tillika journalist, Daniela Cundrò, på myndighetens Bedömningsavdelning. Daniela Cundrò lämnade University for Foreigners i Perugia i januari och kom till UHR för ett tre månaders utbyte. Hon har specialiserat sig på internationalisering av kommunikationsprocesser och håller på med en doktorsavhandling om interkulturell design, bland annat om hur högskolor kan prestera bättre i en interkulturell kontext och om hur Sverige arbetar med bedömning av utländsk utbildning (ENIC-NARIC). Det Daniela haft fokus på under sin tid på UHR är  hur ett multikulturellt samhälle som det svenska kommunicerar med utländska målgrupper. UHR:s bedömningsverksamhet har till uppdrag att nå ut till personer med utländska examina eller kvalifikationer så att de som vill kan få en bedömning vad deras kvalifikationer motsvarar i det svenska utbildningssystemet. Med en bedömning från UHR kan dessa personer enklare söka sig ut i yrkeslivet eller till en utbildning. Vi ser framemot att ta senare få ta del av Danielas resultat!

Daniela har även hunnit med att tala väl om det svenska högskolesystemet för en italiensk publik via YouTube. I slutet av mars blev Daniela kontaktad av journalistkollegor i Italien vilket resulterade i ett videoklipp på YouTube där Daniela prisar UHR:s informationskampanj ”Vänta inte – sök utbildning i dag…”. I slutet av mars och början av april kunde effekterna av coronapandemin skönjas genom många permitteringar och uppsägningar. Det var därför viktigt för UHR att snabbt nå ut till en grupp som kanske inte primärt hade tänkt söka en utbildning i höst men med en ändrad livssituation ändå kunde se nyttan av att förkovra sig istället för att vara arbetslös.

Målet var alltså att få fler sökande till högskoleutbildningar i ett läge när samhällsekonomin tappar fart och arbetslösheten ökar. Särskilt när regeringen också ökat antalet studieplatser på lärosätena och även på de så kallade sommarkurserna. I de samtal jag fört med Utbildningsdepartementet och ansvarigt statsråd, Matilda Ernkrans, har just satsningarna på UHR:s informationskampanjer varit särskilt uppskattat. Nu får UHR dessutom ett utifrånperspektiv på kampanjarbetet genom en italiensk kollega och expert på kommunikationsprocesser.

– En utomordentlig idé för det svenska högskolesystemet och perfekt anpassat till den rådande situationen, säger Daniela Cundrò på UHR:s intranät. Informationskampanjen nådde målgrupperna och antalet anmälningar slog rekord med totalt 407 000 sökande till höstterminen och till sommarterminen har antalet sökande dubblerats sedan mitten på mars.

Daniela tvivlar på att något annat land hade kunnat genomföra detta lika snabbt och med samma goda resultat. Hon hävdar att framgången beror på tre saker:
* Sverige har ett gemensamt antagningssystem för högskoleutbildning och UHR kan samordna den kommunikation som går ut till målgrupperna
* Svenska universitet och högskolor har samma anmälningsperioder
* Den högre utbildningen i Sverige är avgiftsfri för svenskar och övriga européer.

Tack Daniela Cundrò för din tid på UHR – lycka till med din avhandling – och tack för att du fångade upp UHR:s antagningskampanj och spred dina tankar vidare i ett videoklipp på YouTube!

 

Rekordmånga söker högskoleutbildning

Drygt 407 000 personer har anmält sig till höstens högskoleutbildningar när anmälningstiden gick ut vid midnatt – en ökning med 13 procent eller nästan 47 000 personer jämfört med höstterminen 2019. Höstens siffror – de högsta sedan den samordnade antagningen infördes – är en ökning med drygt 16 000 sökande jämfört med den tidigare toppnoteringen hösten 2014.

Att antalet sökande till högskolan ökar kan vara en effekt av coronaviruset och den situation som råder i samhället och på arbetsmarknaden. Det är väntat och positivt att fler väljer att utbilda sig, förkovra sig eller kompetensväxla i tider som dessa. Det innebär att fler människor kommer att kunna stå bättre rustade när konjunkturen vänder uppåt igen.

Bland de utbildningar som får fler sökande finns flera utbildningar inom vårdområdet. Till sjuksköterskeprogrammen ökar antalet sökande med 34 procent eller runt 5 200 personer jämfört med förra höstterminen. Läkarprogrammen har 26 procent flersökande och utbildningarna till biomedicinsk analytiker ökar med 22 procent.

Det är glädjande att fler väljer dessa samhällsviktiga utbildningar och yrken, där det finns en stor efterfrågan på kvalificerade medarbetare. Den som väljer en vårdutbildning har goda utsikter på arbetsmarknaden.

Antalet sökande ökar i alla åldrar, men den största procentuella ökningen syns bland dem som är 19 år och yngre. Nästan 34 900 personer i den ålderskategorin har sökt till högskolan hösten 2020 – en ökning med 28 procent eller nästan 7 700 personer jämfört med förra höstterminen. Det är därför viktigt att slutbetygen från gymnasieskolan kommer in i tid och på rätt sätt genom betygsdatabasen Beda. Det har vi goda förhoppningar om att så kommer att ske genom de kontakter UHR har med SKR och Skolverket.

UHR har bedrivit aktiva kampanjer genom olika kanaler för att nå ut med sista ansökningsdatum. Det har fungerat väl. Sista dygnet kom nästan 70 000 ansökningar in i systemet.

Media har också varit aktiva och jag har haft möjlighet att delta i två olika morgonsoffor och i P1 Morgon idag. Då har jag också kunnat berätta om regeringens satsningar på en permanent utbyggnad av högskolan till hösten och under 2021. Viktiga satsningar när det är rekordmånga som söker sig till högskolan.

Karin Röding i TV4 morgonsoffan

Tillträdesreglerna ligger fast

Inför hösten blir det fortfarande en tredjedel av platserna på högskolor och universitet som avsätts för de som söker in med resultat från högskoleprovet, detta trots att vårens högskoleprov ställdes in.

Matilda Ernkrans, minister för högre utbildning och forskning, uttalar sig för Ekot på Sveriges radio efter regeringens beslut den 9 april.

– Vi gör inga förändringar när det gäller urvalsgrupperna, och det är helt enkelt för att det är det mest rättvisa att göra i det rådande läget, säger Matilda Ernkrans.

Regeringen behåller fördelningen att minst en tredjedel av platserna går till sökande med högskoleprov.

– Det är inte lämpligt att göra stora ändringar i reglerna eftersom det ofrånkomligt är så att då skapar man nya orättvisor för andra grupper, säger Matilda Ernkrans.

Det är fortfarande oklart hur det blir med återbetalning till de 70 000 person som betalat anmälningsavgift för det inställda högskoleprovet den 4 april.

– Det får vi återkomma till, när det gäller avgiften till högskoleprovet, säger Matilda Ernkrans.

Det är ett bra besked som statsrådet lämnat. UHR kommer att analysera höstens antagning inom ramen för de regeringsuppdrag myndigheten har att lämna trendrapporter kring antagning till högre utbildning.

Ett utbildningspaket som också inkluderar UHR

I går presenterade finansministern och samarbetspartierna ett stort åtgärdspaket till följd av pandemin orsakad av Covid-19. En del av innehållet berör utbildningsväsendet, vilket är bra. Sverige har under många decennier när tiderna varit svåra ofta investerat i utbildning. Skälen har nästan alltid varit att olika sorts utbildning allt från omställning till kompetensutveckling – kan bidra till att landet står bättre rustat när krisen är över. Denna kris är dock inte lik någon annan i modern tid.

https://www.regeringen.se/artiklar/2020/03/satsningar-inom-utbildningsomradet/

I länken går att läsa vilka satsningar som presenterades igår. Låt mig här fokusera på den högre utbildningen. Det innebär bland annat att regeringen bedömer att det på grund av det rådande läget finns ökat behov av högre utbildning. Regeringen ger därför lärosätena i uppdrag och tillför resurser att öka antalet studenter både till höstens antagning 2020 och till 2021.

Vidare ges lärosätena i uppdrag att anta fler studenter till sommarens bortåt 400 sommarkurser. UHR har i dialog med Utbildningsdepartementet argumenterat för att en sådan satsning bör kunna hanteras utan att riskera höstens antagning, vilket i dagsläget är såväl lärosätenas som UHR:s främsta prioritet. Till hösten handlar det om att över 500 000 ansökningar ska hanteras och bortåt 300 000 nya studenter ska antas.

Vidare föreslår regeringen riksdagen att UHR ska få ytterligare 10 miljoner kronor bland annat för att kunna hantera en ökad arbetsbelastning till följd av utbyggnaden av antalet platser på sommarkurserna och till höstens antagningar. UHR kommer noga att analysera vilka förväntningar regeringen därutöver har på de nya resurser som föreslås tillföra myndighetens anslag.

Antagningen hösten 2020

Jag har under eftermiddagen lyssnat till statsministerns presskonferens där nya restriktioner presenterades. Det gäller bland annat att sammankomster över 50 personer förbjuds. Vi har vant oss vid alltmer tilltagande restriktioner allt i syfte att minimera smittspridningen i landet.

Samtidigt planerar många av oss för post-Corona eller i alla fall att vissa funktioner i samhället ska fungera även efter sommaren; en sådan viktig funktion är antagningen till landets universitet och högskolor.

Det är med tillfredsställelse jag konstaterar att det finns en uppslutning internt att prioritera och kraftsamla kring detta. Vi räknar med 500 000 ansökningar kanske fler i spåren av alla varsel. Det är viktigt att studenterna får möjlighet att bli antagna och att lärosätenas digitala eller reella campus fylls inför ett nytt läsår.

Det som är än mer glädjande är den uppslutning som finns på alla våra lärosäten att hjälpas åt – både sinsemellan och med UHR. Sveriges universitets- och högskoleförbund arbetar dessutom väldigt nära UHR i olika konstellationer för att klara uppdraget.

Många tror att det enbart råder konkurrens mellan lärosätena – och visst finns det inom olika områden. Men det är viktigt att påpeka att den statliga samverkan inklusive de enskilda utbildningsanordnarna är stor. När 40-talet lärosäten kraftsamlar med oss på UHR att klara höstens antagning värmer det mitt högskolehjärta.

Avslutningsvis vill jag citera en av mina GD-kollegor att i tider som dessa måste vi hålla huvudet kallt, hjärtat varmt och ha rena händer. Jag adderar till dessa kloka ord att vi också måste hålla kroppen i rörelse för att orka.

Försök att njut av våren trots allt!

Blommande körsbärsträd i Stockholm