UHR lanserar en ny webbtjänst

Idag lanserade UHR en ny webbtjänst – Bedömningstjänsten – som gör det lättare för alla med en utländsk utbildning att antingen läsa vidare eller ta sig in på arbetsmarknaden. Bedömningstjänsten visar vad 36 länders examina motsvarar i det svenska utbildningssystemet. Tjänsten är lika viktig för individen som vill vidare, som för arbetsgivare som snabbt kan få en uppfattning om vad en arbetssökande med en utländsk utbildning motsvarar i det svenska utbildningssystemet.

Redan förra sommaren presenterade UHR en pilot och idag har tjänsten lanserats i närvaro av bland annat representanter för lärosäten och andra systermyndigheter, Länsstyrelsen i Stockholm och intresseorganisationer. I Bedömningstjänsten, som är enkel och självinstruerande, finns information om vad en utländsk gymnasieutbildning, eftergymnasial yrkesutbildning och högskoleutbildning motsvarar i Sverige. Svaret kan laddas ner som en pdf som sedan kan bifogas till en arbetsansökan. UHR:s förhoppning är att framför allt arbetssökande och arbetsgivare kan ha nytta av tjänsten. De personliga utlåtandena som UHR sedan tidigare utfärdat finns självklart också kvar.

Den digitala Bedömningstjänsten är ett ytterligare bidrag till att ta tillvara på den utländska kompetens som finns i Sverige och tjänsten kommer successivt att byggas ut med fler länders examina.

Myndighetsdialog 2019

Igår genomfördes den årliga myndighetsdialogen med Utbildningsdepartementet.

Från departementet deltog statssekreterare Malin Cederfeldt Östberg och berörda tjänstemän bland annat departementsrådet Kerstin Jacobsson och UHR:s kontaktperson kanslirådet Anna Beijmo. Från UHR deltog Maria Linna Angestav, Susanne Wadsborn Taube och jag själv.

Statssekreteraren inledde med att ge en bild av det politiska läget och vilka frågor som är prioriterade framförallt i relation till januariavtalet. Kompetensförsörjning ligger högt på agendan. Det gäller bland annat utbyggnaden av högskolan men också studiestödsfrågor. Statsrådet Matilda Ernkrans ansvarar numera för studiestödet och därmed för CSN.

Efter inledningen gjorde jag en överflygning  över UHR:s ansvarsområden och lyfte fram det som varit särskilt tongivande under 2018. Avseende antagning och systemstöd nämnde jag den samordnade antagningen som ett gott exempel på statlig samverkan. UHR har inte bara ansvar för lärosätenas samlade antagning, utan myndigheten bistår även Skolverket, MSB och Rekryteringsmyndigheten. Den virtuella organisationen (VO) för masterantagningen är ett annat bra exempel på statlig samverkan. Effektiviseringar och förbättringar i systemstödet pågår kontinuerligt.

Bedömningsverksamheten av utländska examina har under året utvecklat effektiviseringar bland annat avseende elektroniska utlåtanden. Produktionen av utlåtanden ökade även mot slutet av året och har fortsatt på en hög nivå under 2019. Det är stora volymer: sedan 2015 har 106 195 bedömningar genomförts och av dessa var 33 542 ärenden från Syrien.

Inom det internationella området har UHR intensifierat arbetet med att öka intresset för mobilitet via de program som myndigheten ansvarar för. Debattartiklar, brev till berörda myndigheter, möten i Almedalen med mera har genomförts under 2018. EU-kommissionen utsåg dessutom UHR till ett av de bästa nationella kontoren för Erasmus+ under 2018 – ett gott betyg för vårt arbete.

Analyserna som UHR genomför berör bland annat antagningsstatistik, och genomlysningar som UHR gjort på uppdrag från regeringen som #metoo-uppdraget eller lärarbehörighetsprovet. REKO-uppdraget avslutades i slutet av 2018.

Därefter diskuterades UHR:s verksamhetsutveckling generellt och mer specifikt kring vissa verksamhetsfrågor som säkerheten kring högskoleprovet men också ekonomin runt provet. Högskoleprovet är avgiftsfinansierat och avgiften är reglerad i förordning där det också anges hur den ska fördelas mellan UHR och de lärosäten som genomför provet.

Som myndighet under regeringen bidrar UHR till det utbildningspolitiska målet, det vill säga att Sverige ska vara en ledande kunskapsnation.  UHR:s vision Utbildning, utbyte, utveckling – för alla som vill vidare understödjer väl det övergripande målet och är en viktig ledstjärna i vårt dagliga arbete.

Vårändringsbudgeten för 2019

I onsdags presenterade regeringen vårändringsbudgeten (VÄB) för 2019. Detta är den första budget som sittande regering lägger på riksdagens bord. I VÄB:en får UHR 15 miljoner för två uppdrag: det ena är för att stimulera utveckling av distansutbildning, och det andra för att utveckla betygsdatabasen Beda för komvux. 

Regeringen tar samtidigt tillbaka den ytterligare satsningen på 20 miljoner kronor för 2019 för bedömning av utländsk utbildning som låg i M-KD-budgeten och som riksdagen fattade beslut om före jul. Nu tar regeringen tillbaka dessa medel med motiveringen att UHR inte längre behöver tillskott för att förbättra bedömningen av utländsk utbildning.

De båda uppdrag som UHR nu får medel för går att spåra tillbaka till sommaren 2018. Då fick UHR uppdraget att utreda juridiska förutsättningar för Beda; det uppdraget rapporterades i december. Nu ger regeringen UHR i uppdrag att utveckla betygsdatabasen Beda ”i syfte att möjliggöra utvecklingen av en betygsdatabas till stöd för reformen om rätt till behörighetsgivande utbildning inom komvux”. Det andra uppdraget som rör distansutbildning kom i en regleringsbrevsändring i somras och därefter skulle resurserna aviseras i budgetpropositionen för 2019.  Det blev inte så eftersom övergångsregeringen följde principen att inte föreslå nya satsningar i budgetproposition för 2019. I VÄB:en återkommer regeringen med satsningen som i regleringsbrevet gick under rubriken ”Utlysning av kvalitetsmedel”.

Det är positivt att regeringen nu ger klartecken för UHR:s fortsatta arbete på dessa båda områden. Under 2019 får myndigheten tio miljoner kronor för att stimulera utvecklingen av distansstudier och fem miljoner kronor för att utveckla betygsdatabasen Beda. Vårändringsbudgeten avser innevarande år och därför kommenteras inte budgetunderlaget för 2020-2022 där UHR bland annat äskat ytterligare tio miljoner kronor för att klara högskoleprovets underskott.

Slutredovisning av regeringsuppdraget avseende bedömning av reell kompetens

Universitets- och högskolerådet (UHR) fick i regleringsbrevet för budgetåret 2016 i uppdrag att bidra till en varaktig struktur för lärosätenas bedömning av reellkompetens. Uppdraget omformulerades något i en ändring av regleringsbrevet för 2016 då myndigheten fick i uppdrag att samordna en pilotverksamhet med syfte att etablera en varaktig struktur för stöd till universitets och högskolors arbete med bedömning av reell kompetens och till lärosätenas samarbete i fråga om bedömningen.

Pilotverksamheten som upphörde 31 december 2018 har engagerat såväl statliga universitet och högskolor som enskilda utbildningsanordnare med tillstånd att utfärda vissa examina. Tjugotre lärosäten har varit engagerade och totalt beviljades nitton projekt medel. Lärosätena har slutrapporterat sina resultat och UHR har valt, trots att det inte ingick i regeringsuppdraget, att ta fram en sammanfattande slutrapport. De olika delprojektens resultat kan tjäna som inspiration till andra lärosäten.

Majoriteten av de nitton projektansökningar som kom in till UHR handlade om projekt för tillträde medan ett fåtal ansökningar handlade om tillgodoräknande. Majoriteten av delprojekten har kommit långt inom de områden de beviljats medel för, vilket är positivt. Några av projekten anger att de har haft svårt att nå sina mål på grund av att antalet individer som har ansökt om att få sin reella kompetens bedömd är varit låg. De lärosäten där en ökning av antalet ärenden förekommit har använt sig av breda nätverk i det omgivande samhället för att nå ut med information om möjligheten att pröva en individs reella kompetens.

UHR bedömer att lärosätenas långsiktighet i arbetet med bedömning av reell kompetens beror på vilka incitament de identifierar för detta. Rekryteringsläget till utbildningar vid lärosäten spelar stor roll, liksom lärosätenas ersättningsnivåer för utfört arbete. Dock har vissa lärosäten, exempelvis Malmö universitet, kopplat verksamheten med bedömning av reell kompetens till sina uppdrag inom breddad rekrytering och integrationsarbete och därmed har frågan fått en strategisk betydelse. Pilotverksamheten har totalt sett skapat metoder, modeller och samarbeten för att effektivisera och höja kvaliteten på reellkompetensbedömningar.

Sammanfattningsvis kan sägas att pilotverksamheten har rönt både intresse och engagemang bland lärosätena. Flera projekt som berört flera lärosäten beskriver att de har för avsikt att fortsätta att samverka efter projekttidens slut och några avser att godta varandras bedömningar.  Ett flertal projekt har tagit fram metodstöd, kartläggningsmodeller och även sett över roll- och ansvarsfördelning för bedömningsarbetet där akademiska bedömare får en nyckelroll. Fullföljs de intentioner som redovisas av många lärosäten uppnås en varaktig struktur för bedömning av reell kompetens.

Materialet finns på uhr.se under Lika möjligheter. Liksom slutrapporten Nationellt uppdrag för utvecklingen av validering – NUKUV-projektet – som inte finansierades inom ramen för pilotprojektet. Det projektet hade som syfte att främja akademins roll inom validering och involvering av ledningarna i det arbetet.

 

Samverkansgrupp SUHF-UHR

I dag har det första mötet i samverkansgruppen, för det utökade uppdraget, mellan Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF) och UHR ägt rum. Samverkansgruppen har funnits länge och har tidigare haft särskilt fokus på den samordnade antagningen särskilt när NyA var nytt. Gruppen konstaterade i höstas att SUHF och UHR har många andra beröringspunkter varför uppdraget borde breddas. Förutom att uppdraget breddats har också gruppen blivit större. SUHF har tre rektorer med i gruppen och UHR deltar med tre istället för två avdelningschefer dvs. Susanne Wadsborn-Taube, Per Zettervall och numera också Tuula Kuosmanen.

På dagens agenda fanns några regeringsuppdrag bland annat kartläggning av lärosätenas arbete för att förbygga sexuella trakasserier som presenterades av Alexandra Sjöstrand. Susanne Wadsborn-Taube redogjorde för hur långt UHR kommit i uppdraget att höja kraven på särskild behörighet.

Vidare diskuterades UHR:s och lärosätenas delade ansvar kring högskoleprovet och de utmaningar som finns. Kostnaderna överstiger intäkterna för såväl UHR som de lärosäten som arrangerar provet. De åtgärder som vidtagits för att minimera fusket har varit nödvändiga men har också gjort provet dyrare. UHR har tagit upp frågan med regeringen bland annat genom att beskriva situationen i budgetunderlaget. Kan UHR och SUHF gemensamt för regeringen påtala den ekonomiska situationen vore det en styrka.

Mötet under ledning av rektor för Chalmers tekniska högskola, professor Stefan Bengtsson, var konstruktivt och informativt vilket borgar för en fördjupad dialog med högskolesektorn i de viktiga frågor som UHR ansvarar för.

Träff med SUHF:s presidium

I fredags träffade jag Sveriges universitets- och högskoleförbunds presidium dvs. ordförande Astrid Söderbergh-Widding, rektor Stockholms universitet, vice ordförande Stefan Bengtsson, rektor Chalmers tekniska högskola och generalsekreterare Marita Hilliges, för årlig avstämning.

Jag redogjorde för UHR:s ansvar avseende Brexit. I det ingår att bland annat uppdatera information på de stora kanalerna antagning.se och studera.nu. Vidare lämnar UHR information direkt till lärosätena om påverkan på berörda utbytesprogram. Det UHR gör inom Brexit har också stämts av med Utbildningsdepartementet som är nöjda.

Jag gav också en lägesrapport avseende högskoleprovet och de ärenden som är under beredning på myndigheten. Flera av de regeringsuppdrag som UHR nyligen har rapporterat eller kommer att rapportera till regeringen berör landets antagnings- och tillträdessystem. Här konstaterar jag att lärosätenas ledningar inte deltar i dessa diskussioner trots att kommande beslut kan vara av strategisk karaktär. Det rektorsråd som jag inrättade i november är ett försök att råda bot på detta.

UHR har många kontaktytor mot olika delar av högskolesektorn vilket är bra. För en del frågor av mer övergripande och strategisk karaktär behövs andra fora – om detta var SUHF:s presidium och jag överens. Det kommer att innebära fler kontakter under 2019.

Styr- och resursutredningen – utredaren besöker UHR

Idag hälsade jag Pam Fredman, regeringens särskilda utredare för styr- och resursfrågor i högskolan välkommen till UHR.

Betänkandet presenterades för statsrådet Matilda Ernkrans den 1 februari men det var Helene Hellmark-Knutsson som under förra mandatperioden tillsatte utredningen.

Utgångspunkten för utredaren är att högskolans styrning ska vara långsiktig, samordnad och dialogbaserad. Det är ett ramverk för den framtida styrningen som mycket vällovligt presenteras i betänkandet och av Pam Fredman idag. Det jag särskilt fäster avseende vid är att utredningen är angelägen om att forskning och utbildning tätare kopplas samman. Enligt högskolelagen ska högskoleutbildning vila på vetenskaplig eller konstnärlig grund, då behövs också en styrning som ger incitament i den riktningen. I Sverige har dessa två kärnverksamheter tillåtits glida isär vilket inte gagnat kvaliteten för utbildningen och sannolikt inte heller för forskningen. Utredningen föreslår flera saker inom det här området som till exempel ett samlat anslag som är värda att tas vidare.

Utredaren föreslår ett särskilt uppdrag till UHR kring vissa riktade utbildningssatsningar inom högskoleområdet. Utredaren menar att UHR redan idag hanterar viss bidrag inom det här området och att UHR därför borde vara förstahandsalternativet för detta uppdrag. Samtidigt konstaterar utredningen att detta uppdrag inte får komma i konflikt med UHR:s serviceuppdrag till lärosätena.

Det blir intressant att följa förslagens fortsatta beredning där en remissrunda först måste komma till stånd. Efter två tidigare utredningar med förslag på annan styrning av högskolan än 1993 års reform men som inte resulterat i några egentliga förändringar hoppas jag att Pam Fredmans förslag blir tredje gången gillt.

UHR informerar Utbildningsutskottet

Idag har jag och två medarbetare, Tuula Kuosmanen och Susanne Wadsborn-Taube, varit i riksdagens Utbildningsutskott för att informera om antagning till högre utbildning i allmänhet och till lärarutbildningarna i synnerhet.

Vi redogjorde för antagningssystemets tre bärande komponenter: grundläggande behörighet, särskild behörighet och urval som måste göras om det finns fler sökande än det finns studieplatser till den sökta utbildningen. Urvalsinstrumenten är betyg, resultat på högskoleprovet eller av lärosätet lokalt beslutade urvalsgrunder till exempel test eller intervjuer.

Vi redogjorde också vilken roll UHR har som ansvarig för den samordnande antagningen i relation till lärosätenas roll som antagningsmyndigheter. Vidare regleras många tillträdesfrågor i författningarna och UHR har dessutom att fatta beslut om vissa föreskrifter avseende särskild behörighet. Vi visade också en del antagningsstatistik.

Vår presentation la särskilt vikt vid att förklara skillnaden mellan särskild behörighet och urval. Det råder ofta missuppfattningar om vad dessa två komponenter i antagningssystemet står för.

Efter vår presentation vidtog en 30 minuter lång frågestund med många olika frågeställningar från riksdagsledamöterna i Utbildningsutskottet.

Min egen reflektion kring tillträdes- och antagningsfrågor efter att ha sysslat med dem i decennier och till och med disputerat på del av systemet är att dessa frågor är både mycket tekniska och samtidigt mycket politiska.

Foto: Roger Haddad

Första mötet i UHR:s rektorsråd

Idag har jag hälsat UHR:s rektorsråd välkommen till sitt första möte. Det blev ett intressant och givande möte som byggde både på information av mig kring UHR:s uppdrag i stort och särskilda genomgångar i specifika sakfrågor bland annat internationella frågor och de regeringsuppdrag som myndigheten fick under 2018.

Rektorerna bidrog med sina perspektiv och de utmaningar de har inom till exempel det internationella området. De olika tillträdesfrågorna som utreds på myndigheten som viktade högskoleprovresultat väckte stort intresse.

Rektorerna konstaterad att UHR:s verksamhet i många stycken är strategisk för lärosätenas ledningar men att det inte varit helt uppenbart tidigare. Deras bedömning precis som min egen är att UHR ska vara representerad i alla de möten som rektorerna har inom ramen för SUHF och där UKÄ också deltar. Den frågan hade jag redan lyft med Anders Söderholm så det kändes bra.

Jag planerar att träffa rektorsrådet tre gånger per år. Nästa möte planeras till i början av maj.

Sara Arrhenius, KKH; Håkan Pihl, HKr; Birgitta Bergvall-Kåreborn, LTU. Eva Wiberg, GU deltog på telefon. Anders Fällström, MiU är utsedd från 1 februari.

Nytt statsråd i Utbildningsdepartementet

Matilda Ernkrans blir minister med ansvar för högre utbildning och forskning i Stefan Löfvens nya regering. Anna Ekström blir utbildningsminister med samlat ansvar för förskolan, grund- och gymnasieskolan och vuxenutbildningen.

Matilda Ernkrans har gjort ett bra arbete som ordförande i Utbildningsutskottet sedan mars 2018 då hon efterträdde Lena Hallengren som då utsågs till statsråd. Matilda Ernkrans har varit riksdagsledamot sedan 2002 och mellan 2010 fram till 2018 var Matilda Ernkrans ordförande i Miljö- och jordbruksutskottet. Jag tycker att det känns bra i det läge som Sverige befinner sig i att statsrådet för högre utbildning och forskning har en lång och gedigen erfarenhet från riksdagen även från ledande positioner som ordförande i två utskott och då inte minst Utbildningsutskottet.

Anna Ekström blir statsråd med ett samlat ansvar för alla skolfrågor och vuxenutbildning och dessutom Utbildningsdepartementets departementschef. Att vara departementschef innebär att statsrådet avgör interna administrativa frågor men inga sakfrågor, vilket är viktigt att ha i åtanke. Anna Ekström lärde jag känna för nästan 20 år sedan och sedan dess har våra vägar korsats många gånger.

Jag fick en mycket bra uppfattning av Matilda Ernkrans och inte minst på det sätt hon ledde utskottet när  UHR i november presenterade myndighetens verksamhet för Utbildningsutskottet. Jag ser framemot att utveckla samarbetet med den nya ministern för högre utbildning och forskning.