I spåren av coronavirusets spridning

Universitets- och högskolerådet (UHR) har precis som all annan verksamhet i landet under en längre tid noga följt utvecklingen av coronavirusets spridning. Covid-19 har status av både allmänfarlig och samhällsfarlig sjukdom och effekterna är redan påtagliga och sannolikt bara i sin linda. WHO har sedan en dryg vecka deklarerat att covid-19 är en pandemi och UHR följer de rekommendationer som kommer från regeringen och Folkhälsomyndigheten. Många samhällsfunktioner är satta under en stark press inte minst sjukvården. Jag vill rikta ett tack till alla som bidrar i det viktiga och svåra arbetet.

Hur påverkas då UHR:s verksamhet? Redan i slutet av februari kunde jag konstatera att mycket av UHR:s verksamhet kan bedrivas på distans tack vare de digitala hjälpmedel som finns. UHR:s har fem huvudsakliga uppdrag: antagning till högskolan, systemstöd, internationell utbytesverksamhet, bedömning av utländska kvalifikationer och analys- och främjande uppdrag. Frågor kring den internationella programverksamheten väcktes tidigt under krisen. UHR:s avdelning för internationellt samarbete har därför sedan en längre tid informerat på de webbtjänster som vänder sig mot målgrupperna för verksamheten. Sedan dess har läget dessvärre förvärrats i världen och i vårt eget närområde.

Avseende UHR:s fem ansvarsområden är antagningen till högskolan den mest samhällskritiska. Det är en stor verksamhet som förra året omfattade cirka 870 000 ansökningar fördelat på flera antagningsomgångar. Systemstödet för denna verksamhet är därför också kritisk. Den så kallade samordnade antagningen till högskolan genomförs på uppdrag av nästan 40 lärosäten. I detta arbete har UHR sedan länge ett nära samarbete både med lärosätena och med Sveriges universitets- och högskoleförbund (SUHF). I den situation som nu råder är det viktigt att säkra upp att det finns tillgänglig kapacitet såväl på lärosätena som på UHR. Detta har gjorts genom att en särskild, gemensam organisation mellan myndigheten och SUHF har etablerats. UHR:s nära samarbete med SUHF har därmed intensifierats allt i syfte att säkra höstens antagning. Internt på UHR har jag fattat beslut om att denna verksamhet, om det visar sig nödvändigt, ska få de personella resurser som krävs. Det kollegiala stödet mellan alla ingående parter, internt och externt, är stort vilket på många sätt känns bra.

Den 13 mars fattade jag det extraordinära beslutet att ställa in vårens högskoleprov. Det var inte ett lätt beslut att fatta eftersom det påverkar enskilda individer. Det har heller aldrig tidigare hänt sedan starten 1977. Beslutet följde Folkhälsomyndighetens rekommendationer i kombination med förbudet att samla fler än 500 personer på samma ställe. Vårens prov hade nästan 70 000 anmälda; det genomförs vid samma klockslag på cirka 120 orter och i cirka 2500 lokaler varav många finns på campusområdena. Alla anmälda fick information på fredagseftermiddagen om beslutet och därefter har cirka 700 personer kontaktat UHR med synpunkter på beslutet inklusive hanteringen av anmälningsavgiften. I den sistnämnda frågan för jag en dialog med Utbildningsdepartementet. Jag har stor förståelse för att det är en besvikelse för många att inte få skriva provet i vår. Saker och ting ändras i en aldrig tidigare sedd takt. Bland annat har regeringen och Folkhälsomyndigheten i onsdags beslutat att rekommendera att alla lärosäten går över till digital- eller distansundervisning och många lärosäten bedriver därmed ingen campusförlagd utbildning.

Avslutningsvis vill jag än en gång rikta ett stort tack till alla som på olika sätt bidrar till att ta oss ur denna djupa kris och som samtidigt tänker framåt – post-Corona. Till dess måste varje individ själv fatta väl avvägda beslut genom att hålla sig uppdaterad. Glöm inte bort att hålla kontakt med nära och kära – de digitala hjälpmedel vi använder i jobbet går också att använda i privatlivet. Gör det!

 

Möte i samverkansgruppen mellan UHR och SUHF

Ett par gånger per termin träffas den sedan länge etablerade samverkansgruppen mellan Sveriges universitets- och högskoleförbund och UHR. Igår hade vi det första mötet för 2020. Samverkansgruppen tillkom i en tid av införandet av ett nytt antagningssystem och då det fanns ett behov av att samråda kring olika delar av det system som fortfarande går under benämningen NyA. Sedan 2019 har SUHF och UHR gemensamt konstaterat att det är bra att prata också om andra saker som rör våra respektive verksamheter även om relaterade frågor kring antagningsverksamheten alltid har en given plats på samverkansmötena.

Gruppen leds alltid av SUHF:s vice ordförande och som sedan något år tillbaka är Stefan Bengtsson tillika rektor vid Chalmers tekniska högskola. Jag är gruppens vice ordförande. Per Zettervall är både ledamot och sekreterare i gruppen och därutöver är Susanne Wadsborn- Taube och Tuula Kuosmanen ledamöter. SUHF är representerade med såväl rektorer, universitets- och högskoledirektörer och en studieadministrativ chef.

Förutom utbyte av aktuell information från UHR och SUHF hade vi igår en hel del fokus på konferenser som arrangeras under året som Kvalitetsdrivet och NUAK samt olika insatser som respektive organisation planerar i Almedalen. UHR har i år ett par egna seminarier bland annat tänker vi några seminarier på det internationella spåret som European University Initative (EUI). EUI är ett pilotprojekt inom Erasmus+ och som säkert blir ett bärande element i nästa programperiod. Inom ramen för UHR:s uppdrag kring breddad rekrytering planeras också ett seminarium som hittills har arbetsnamnet Hur når vi killarna? SUHF har som vanligt något seminarium tillsammans med Sveriges förenade studentkårer (SFS) och också några högskolepolitiska seminarier som ännu inte är helt spikade.

Avslutningsvis diskuterades hur olika delar av högskolesystemet skulle kunna arbeta vidare med en del av de förslag som Agneta Bladh presenterade i Internationaliseringsutredningen (SOU2018:78) och som inte är avhängigt av beslut från regeringen. Här har UHR redan gjort en del fotarbete men flera organisationer behöver också fundera. Med en ny programperiod för Erasmus+ från 2021 som helt säkert får en ökad budget även om långtidsbudgeten ännu inte är beslutad är det viktigt att dessa frågor diskuteras i olika fora. Ett ökat svenskt deltagande i programmet betyder att flera individer och organisationer får möjlighet att ta del av mobilitetsutbudet och därmed får Sverige som nation ”återbäring” på en del av den medlemsavgift som är förknippat med medlemskapet i unionen.

Decenniets första möte i UHR:s styrelse

Februarimötet för myndighetsstyrelser har en ganska given form. Årsredovisningen för det gångna året ska fastställas, liksom budgetunderlaget och innan styrelsen i vårt fall kan göra det måste styrelsen informeras om UHR:s interna styrning och kontroll under året. Dagens möte inleddes med information om större händelser, både externa och interna, sedan styrelsen sammanträdde senast. Jag inledde med att informera om att UHR sedan den 1 januari 2020 är medlem i eSam. eSam är ett medlemsdrivet program för samverkan mellan 27 myndigheter och SKR. eSam syftar till att tillvarata digitaliseringens möjligheter för att underlätta för privatpersoner och företag och för att använda gemensamma resurser på ett effektivt sätt. UHR har deltagit på ett möte på Kammarkollegiet där inbjudna myndigheter redovisade erfarenheter av omlokalisering. Kammarkollegiet genomför en uppföljning av dessa erfarenheter och som vara ett viktigt underlag inför kommande omlokaliseringar. Tre seminarier om sexuella trakasserier i akademin har genomförts på initiativ av Karolinska institutet, KTH och Malmö universitet. UHR har informerat om slutsatserna i rapporten ”Sexuella trakasserier i högskolan”. Initiativet syftar till att bedriva forskning inom området och andra lärosäten har därför inbjudits att delta. Vidare har UHR deltagit i SUHF:s expertgrupp för internationalisering där bl. a. EU:s initiativ European Universities Initiative diskuterats.

Några stora frågor internt är UHR:s flytt till nya lokaler i Solna strand i september och beslut om en ny samlad kommunikationsenhet med nytt uppdrag senast 1 januari 2021. Men även regeringsuppdraget att ta fram ett nytt nationellt behörighetsgivande prov för grundläggande behörighet är en betydande uppgift för myndigheten.

Inför styrelsens beslut av årsredovisningen för 2019 inledde jag kort med några axplock från det gångna året. Trots den ekonomiska situationen under 2019 har verksamhetsutveckling kunnat bedrivas. Bedömningstjänsten, som finns på uhr.se, jämför svenska kvalifikationer med utländska och omfattar nu 52 länder med närmare 700 kvalifikationer. För att ytterligare effektivisera antagningsprocessen används AI i vissa delmoment. Inom den internationella verksamheten har olika insatser gjorts under året för att öka det svenska deltagandet i olika mobilitetsprogram samtidigt som UHR lämnat synpunkter till EU avseende det nya Erasmus+ programmet med start 2021. Därefter beslutade styrelsen om årsredovisningen och budgetunderlaget som nu tillställs regeringen.

Avslutningsvis konstaterade styrelsens norska ledamot, prorektor Berit Kjeldstad, att UHR skulle kunna lyfta fram vissa delar av årsredovisningen än mer. Exemplet som Berit tog var införandet av ett urval för internationella kurser och program istället för två allt i syftet att fortare kunna meddela beslut till de internationella studenterna. ”Det här borde svenska lärosäten verkligen uppskatta – vi konkurrerar ju om samma utländska studentgrupp” konkluderade prorektor vid Norges tekniska-naturvetenskapliga universitet.

En bra start på styrelseåret 2020!

Möte med SFS

Idag träffade jag Sveriges förenade studentkårers (SFS) presidium dvs. ordförande Matilda Strömberg och vice ordförande Simon Edström. Studenterna vet ganska mycket om UHR:s verksamhet kanske p.g.a. att någon ledande person från SFS alltid har suttit i UHR:s styrelse. Matilda är ledamot i styrelsen liksom tidigare vice ordförande i SFS.

Våra diskussioner idag spände över ett brett fält och flera av diskussionerna handlade inte bara om uppdrag som UHR har men där jag med min bakgrund kunde ge bakgrund och därmed ett längre perspektiv. En sådan fråga handlade om examensordningen som är en bilaga till högskoleförordningen. Jag var huvudman på Utbildningsdepartementet när bilagan reviderades i mitten på 2000-talet. Grunden till förändringsarbetet bottnade i den så kallade Bolognaprocessen. Det var ett stort arbete som gjordes vid den tidpunkten och synpunkter inhämtades från många olika håll i särskilda arbetsgrupper som då tillsattes. Examensordningen är ett av få nationella styrdokument avseende examina i högskola. Vissa förändringar behöver säkert göras – men det gäller att tänka till det kan vara som att öppna Pandoras ask.

Andra mer närliggande frågor handlade om UHR:s arbete med regeringsuppdraget med det nationella behörighetsgivande provet där det interna arbete nu är i full gång. Det är ett spännande uppdrag utan några egentliga förebilder internationellt och därför särskilt utmanande.

Högskolepedagogik är en fråga som alltid ligger studenterna, av naturliga skäl, varmt om hjärtat. Därmed kom vi in på Universitetskanslersämbetets (UKÄ) förslag att låta UHR få ett främjande uppdrag kring pedagogiska frågor. Det tycker jag kan vara en bra idé däremot är jag tveksam till att UHR får i uppdrag att fördela medel till olika pedagogiska projekt i högskolan. Det har prövats genom åren men det får inget strategiskt genomslag och det tror jag behövs för att lyfta frågan. För att få det till stånd tror jag att andra former är bättre. Därefter kan UKÄ utvärdera lärosätenas insatser på området. Det är viktigt med ett cykliskt förlopp i olika typer av utvecklingsinsatser.

Mötet avslutades med att vi bestämde att SFS och UHR möts ett par gånger om året – det ser jag framemot!

Matilda Strömberg, Karin Röding, Simon Edström

UHR:s rektorsråds första möte 2020

Varje år i januari samlas alla landets universitets- och högskolerektorer på Steningevik för att diskutera gemensamma frågor. Mötet arrangeras av Universitetskanslersämbetet tillsammans med Sveriges universitet och högskoleförbund (SUHF). Sedan länge bjuds även ansvarigt statsråd in till del av mötet för att rektorerna ska få en bild av politikens prioriteringar inom framför allt högre utbildning och forskning. I år var således statsrådet Matilda Ernkrans inbjuden. Eftersom statsrådet kommer till dessa överläggningar är mötet alltid välbesökt, det var därför ett bra tillfälle att samla UHR:s rektorsråd i anslutning till detta möte. Rektorsrådet* som består av fem rektorer går nu in på sitt andra år och den här gången fick jag möjlighet att diskutera frågor som ligger högt upp på UHR:s agenda.

Inledningsvis diskuterades det initiativ som togs av EU-ledarna i det så kallade Europeiska rådet i Göteborg 2017 och som på svenska beskrivs som Europauniversitet eller på engelska som European University Network (EUN). Kommissionen genomför två pilotomgångar för att testa olika samarbetsformer mellan universiteten inom unionen. Den första pilotomgången blev klar förra året och sex svenska lärosäten var framgångsrika i sina allianser och är nu med i detta stora och viktiga projekt. Projektet finansieras genom Erasmus+ och därför är det också en angelägenhet för UHR även om vi inte har ett specifikt och utpekat ansvar för programmet men däremot ett generellt informationsansvar. På rektorsrådet diskuterades vad UHR skulle kunna göra framöver för sprida informationen till fler lärosäten. EUN kommer att vara en bärande del i nästa programperiod inom Erasmus och som startar 2021 och sträcker sig över sju år.

Internationella frågor står högt på lärosätenas agendor och här kan UHR spela en viktig roll inom till exempel Forum för internationalisering som UHR enligt regleringsbrevet ska vara ordförande i. Tillsammans med SUHF:s expertgrupp för internationalisering har diskuterats om de förslag som lämnades i internationaliseringsutredning och som inte kräver regeringsbeslut skulle kunna drivas vidare under våren 2020. Ett sådant arbete har påbörjats inom UHR kunde jag informera rådet om.

En längre diskussion hade rådet kring det regeringsuppdrag som UHR har fått avseende att utveckla ett nationellt behörighetsprov. UHR:s uppdrag från regeringen utgår från förslag i den så kallade Tillträdesutredningen. Provet ska mäta grundläggande behörighet för tillträde till högskolan och ska alltså mäta de kompetenser som de som lämnar gymnasieskolan eller motsvarande har. Förutom ämneskunskaper i svenska, engelska och matematik ska provet också mäta vissa kognitiva förmågor som vetenskapligt förhållningssätt. Inom UHR har en projektgrupp bildats och arbetet har inletts. Rådet diskuterade vilka forskare på landets lärosäten eller möjliga andra provkonstruktörer som kan bidra in i detta arbete. Det förtjänas att påpeka att förutom grundläggande behörighet krävs också vanligen särskild behörighet för tillträde till högskolan.

Avslutningsvis diskuterades möjliga teman på de seminarier som UHR planerar att anordna under Almedalsveckan.

UHR:s rektorsråd fick en bra start på sitt andra levnadsår!

* I rådet ingår rektorerna för Göteborgs universitet, Högskolan Kristianstad, Kungl. Konsthögskolan, Luleå tekniska universitet och Mittuniversitetet.

UHR och ett nytt år – 2020

Det nya året är bara några dagar gammalt och redan har det hänt stora saker i vår omvärld. Det stora perspektivet måste vi alltid bära med oss även om fokus i den här bloggen ligger på högskolepolitik i vid mening och om myndighetens uppdrag.

På den utbildningspolitiska arenan avseende högre utbildning och forskning finns det en hel del att se framemot. Inte minst den forskningspolitiska propositionen som aviserats till i höst. UHR var inte som många andra myndigheter och organisationer inbjuden att göra ett inspel till propositionen, men det gjorde vi ändå. Vi tog fasta på behovet av forskning om forskning och om högre utbildning. Stora resurser tillförs detta politikområde men det är mycket som inte är beforskat. I grannländer som till exempel Norge och Nederländerna finns analys- och forskningsfunktioner som har ett sådant uppdrag. Inom UHR:s ansvarsområden finns flera frågor som skulle behöva följas över tid. Ett sådant exempel är när ungdomar från studieovana hem väljer att inte studera på högskolan eller i annan eftergymnasial utbildningsform och hur det påverkar kompetensförsörjningen i landet. Även de bakomliggande orsakerna till att allt färre män väljer att studera vidare på högskolan skulle behöva studeras. Ett viktigt verktyg för att utveckla kvaliteten i all utbildning och forskning är de program för internationalisering som UHR administrerar. Programmens syfte är att bidra till ökad kvalitet i utbildningen, ge viktig internationell kompetens och stärka individers samt landets konkurrenskraft på en global marknad. Skarpa skrivningar för att uppnå synergier mellan Erasmus+ nya programperiod och Horizon Europe är av vikt. Kopplingen mellan utbildning och forskning är central och blir allt viktigare och var också ett viktigt tema i förra forskningspolitiska propositionen Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft (2016/17:50). Det är önskvärt att det följs upp i den kommande propositionen. Gapet mellan högre utbildning och forskning måste minska. En ökad samverkan och mobilitet mellan olika akademiska institutioner och discipliner är av vikt för att kunna ta sig an de stora utmaningarna i dagens och framtidens samhälle samt att denna samverkan och mobilitet blir föremål för forskning.

UHR har i årets regleringsbrev fått ett grannlaga uppdrag att utveckla ett nationellt behörighetsprov för grundläggande behörighet. Förslaget till detta prov presenterades i den så kallade Tillträdesutredningen – Tillträde för nybörjare – ett öppnare och enklare system för till tillträde till högskoleutbildning (SOU 2017:20). Den grundläggande behörigheten är gemensam för all högskoleutbildning, medan den särskilda behörigheten är specifik för den sökta utbildningen. Grundläggande behörighet anses de ha som bland annat slutfört en högskoleförberedande examen i gymnasieskolan eller motsvarande inom den kommunala vuxenskolan. Enligt den sondering UHR hittills har gjort finns inget motsvarande prov i något annat land – det är alltså oplöjd mark som ligger framför oss. Nu intensifieras arbetet med att identifiera vilka provkonstruktörer framförallt vid landets lärosäten som kan bidra till att utveckla detta prov. En försöksverksamhet ska enligt ett tidigare regeringsbeslut pågå mellan 2022 och 2023.

I mars ska två externa experter, men som arbetar internt på Utbildningsdepartementet, komma med förslag på utveckling av lärarutbildningarna. Det är en del av 73-punktsprogrammet mellan regeringspartierna, Centern och Liberalerna. Det blir intressant att se vad som föreslås – med tanke på den korta tid de fått till sitt förfogande kommer väl en del vara sådant som föreslagits tidigare. I denna punkt, nummer 56, ska även antagningskraven till lärarutbildningarna höjas. UHR rapporterade i våras ett regeringsuppdrag avseende konsekvenserna av höjda särskilda behörighetskrav till de tio största examina där också lärarutbildningarna ingick. Vi avvaktar ett eventuellt uppdrag inom detta område.

I mitt föra blogginlägg beskrev jag en del utvecklingsprojekt som UHR arbetat med under 2019 och som till del kommer att finnas kvar även under 2020. Internt genomförs i år också en flytt av huvudkontoret en stor sak i sig; förra året flyttades Visbykontoret till nya lokaler. För UHR är visionen den viktiga ledstjärnan: Utbildning, utbyte, utveckling – för alla som vill vidare. I år med särskilt fokus på effektivisering, digitalisering och kvalitet inom myndighetens ansvarsområden. Allt i syfte att bidra till det utbildningspolitiska målet att Sverige ska vara en ledande kunskapsnation och ett av världens främsta forskningsländer.

Året som gått och ett nytt decennium står för dörren

Snart kan vi lägga ytterligare ett år till handlingarna och blicka framåt mot 2020 och därmed också ett nytt decennium.

2019 är mitt andra år som generaldirektör för Universitets- och högskolerådet (UHR). Det har inneburit en hel del arbete internt för att styra upp olika processer samtidigt som verksamheten inom myndighetens fem huvudsakliga områden utvecklats. Jag vill passa på att ge några axplock av vad som hänt under 2019.

Inom antagning och systemförvaltning, som är vårt stora uppdrag där ca 800 000 ansökningar till högskolan på ett automatiserat sätt tas om hand årligen, har en AI-process utvecklats. Det underlättar i en av våra många antagningsprocesser och särskilt roligt är det för mig med min bakgrund i högskolan att grunden för detta utgår från ett examensarbete av några studenter vid Umeå universitet. Jag är stolt över att UHR kör en AI-process i skarpt läge.

Bedömningsverksamheten som erkänner utländska utbildningar och examina, ca 20 000 ärenden per år, har under året infört elektroniska utlåtanden och dessutom lanserat den så kallade Bedömningstjänsten på UHR.se. I tjänsten jämförs 36 länders kvalifikationer och examina med svenska motsvarigheter. Denna tjänst underlättar för så väl personer med utländska kvalifikationer som för arbetsgivare. Självklart finns utlåtandeverksamheten kvar men i vissa fall kan det räcka med att veta vad en utländsk utbildning betyder i det svenska utbildningssystemet.

Inom den internationella verksamheten arbetar vi med att möjliggöra för hela utbildningskedjan att ta tillvara de möjligheter som olika mobilitetsprogram ger. Det gäller NordPlus och Eramsus+ men självfallet även de Sida-finansierade programmen. UHR bidrar också med att på olika sätt påverka utformningen av det nya Erasmus+ programmet vars nya programperiod startar 2021 och gäller i sju år.

Inom myndighetens analysfunktion har flera intressanta rapporter publicerats och den jag särskilt vill lyfta är den som behandlar sexuella trakasserier i högskolan; ett regeringsuppdrag som UHR fick i anslutning till #metoo-rörelsen 2017. Rapporten har resulterat i att jag och medarbetare blivit inbjudna till olika konferenser runt om i landet.

Strax är det dags att stänga böckerna för innevarande år och jag ser framemot att fortsätta att arbeta för att uppfylla UHR:s vision: Utbildning, utbyte, utveckling – för alla som vill vidare i kombination med styrelsens övergripande prioritering kring effektivisering, digitalisering och kvalitet. Verksamhetens utveckling under 2020 kommer därför att präglas av dessa ledord.

God Jul och Gott Nytt År!

Karin Röding
Generaldirektör

 

 

 

Årets sista styrelsemöte

I går hölls UHR:s sista styrelsemöte för 2019. Det är en engagerad styrelse med ordförande VD Catharina Elmsäter-Svärd i spetsen. På dagordningen fanns bland annat två verksamhetspresentationer från Systemförvaltning och systemstöd samt Antagning och studentstöd. Berörda avdelningschefer visade på hur nära dessa både avgiftsfinansierade verksamheter fungerar tillsammans och vad det betyder för våra uppdragsgivare och inte minst för de sökande.

Styrelsen fick en ekonomisk och verksamhets rapportering efter tertial två. Prognosen ger vid handen att UHR kommer att ha en ekonomi i balans vid årsskiftet. Det är en omfattande insats som gjorts på myndigheten och där alla bidragit. På styrelsen tackade jag därför alla som gjort detta resultat möjligt och det gör jag med glädje igen genom denna kanal.

Den strategiska inriktningen för 2020 och som ska understödja UHR:s vision bygger på tre begrepp: effektivitet, digitalisering och kvalitet. När en ny styrmodell finns på plats under 2020 kommer styrelsen att fatta beslut om en långsiktig strategi.

Mötet avslutades med en avrapportering av det egeninitierade uppdraget att digitalisera högskoleprovet. Många fördelar, en hel del utmaningar inklusive den ekonomiska insatsen. Men vägen framåt måste vara digital menar jag och styrelsen.

UHR:s ordförande berättar i bifogad länk om viktiga frågor från styrelsemötet men också vad som åstadkommits i myndigheten. Det vill jag gärna bjuda på. Håll till godo!

https://youtu.be/KUnpRH7Oyv8?rel=0 

SUHF:s expertgrupp för internationalisering och UHR

Idag var jag och Maria Linna Angestav, avdelningschef för UHR:s internationella avdelning, inbjudna till Sveriges universitets- och högskoleförbunds (SUHF) expertgrupp för internationaliseringsfrågor. Gruppen leds av rektor för Uppsala universitet, Eva Åkesson, och har i övrigt ledamöter som speglar den svenska högskolan.

Jag berättade inledningsvis om UHR:s hela uppdrag och sedan fokuserade Maria och jag på det internationella området. Sverige har en utmaning i det att alla resurser som kommer från EU till olika mobilitetsprogram inom Erasmus+ inte utnyttjas. Det innebär att Sverige inte får full valuta för den ersättning som betalas till unionen samtidigt som alltför många människor inte heller kommer i åtnjutande av de möjligheter som Erasmus+ ger.

Ett stort fokus för Europas lärosäten och därmed även Sveriges är på pilotomgångarna inom den nya satsningen European University Initiative (EUI). EUI kommer att vara ett bärande element i det nya programmet. I den första omgången var sex svenska lärosäten framgångsrika och fick sina ansökningar beviljade. Inget av projekten leds dock av ett svenskt lärosäte. Expertgruppen efterfrågade mer stöd och ställde frågor om vad UHR kan bidra med. UHR har inte ett formellt uppdrag men vi kan sprida den information som vi får dels från kommissionen, dels från Utbildningsdepartementet. Det går dessutom att koppla mobilitetsprogrammen till EUI och det är viktigt att UHR informerar om dessa möjligheter. Det bör också finnas kopplingar till den kommande forskningspolitiska propositionen. Jag lovade att ta upp EUI med Utbildningsdepartementet.

I avvaktan på regeringens beredning av och beslut kring Agneta Bladhs internationaliseringsutredning finns säkert möjligheter att ta egna initiativ för att hitta än bättre samarbetsformer mellan alla oss aktörer på den inhemska internationella arenan. Forum för internationalisering som UHR leder bör inleda ett sådant arbete på det nya året tyckte såväl expertgruppen som jag.

Ett givande möte där vi avslutningsvis konstaterar att det går att göra än mer tillsammans.

Arbetsgivardagen 2019

Idag arrangerade Arbetsgivarverket den årliga arbetsgivardagen dit alla myndighetschefer bjuds in. Dagen inleddes med att civilminister Lena Micko gav sin syn på statlig förvaltning och myndigheternas roll. Statsrådet underströk i sin presentation förvaltningens betydelse för demokratin och vikten av statlig närvaro i hela landet. Mindre reglering och ökad tillit lever vidare i regeringens förvaltningspolitik – oklart för mig hur det tar sig i uttryck.

Därefter vidtog det årliga årsmötet för alla myndighetschefer det så kallade arbetsgivarkollegiet som jag hade fått i uppdrag att leda. Förutom val till olika positioner inklusive Arbetsgivarverkets styrelse diskuterades olika strategiska frågor.

Den tredje delen av dagen fokuserade på Arbetsgivarverkets kommande strategi. Den bygger vidare på innevarande strategi som fastställdes när jag satt i Arbetsgivarverkets styrelse med fokus på attraktiv arbetsgivare, utveckling och innovation samt ledarskap. UHR:s ledningsgrupp har redan för ett år sedan föreslagit att ledarskap bör bytas ut och ersättas med chefskap. Det är helt i enlighet med de diskussionerna som myndigheten har haft och där vi identifierat tre roller och vad dessa betyder: medarbetarskap, ledarskap och chefskap.

Sist på programmet före avslutningen stod statsministern. Det är första gången på de sju gånger jag deltagit i kollegiet som statsministern adresserar alla myndigheter och dess chefer. Statsministern inledde med att tacka alla statstjänstemän som upprätt höll statens viktiga funktioner under den relativt långa perioden med en övergångsregering. Vidare att alla anställda i staten har arbeten som är helt avgörande för den offentliga sektorns förtroende hos medborgarna.

Statsministern betonade vikten av Sveriges lönebildningsprocess som är unik i världen och inom EU. Den måste värnas. Sveriges regering vill också flytta fram positionerna inom EU-systemet och här har UHR ett viktigt uppdrag att attrahera fler svenskar till EU-institutionerna. Statsministern adresserade också den organiserade kriminaliteten, integration och klimatomställningen vilket jag twittrat om. Statsministerns sista ord till oss myndighetschefer var: Klimatomställningen måste ses som en möjlighet inte som ett ok.

Nye generaldirektören för Arbetsgivarverket Gunnar Holmgren avrundade en givande dag med följande ord: Attraktivitet i och för staten bygger på tillit, delaktighet, en sundhetsbaserad och utvecklingsbaserad arbetsmiljö.

En bra dag i Arbetsgivarverkets regi!