UHR:s rektorsråds första möte 2020

Varje år i januari samlas alla landets universitets- och högskolerektorer på Steningevik för att diskutera gemensamma frågor. Mötet arrangeras av Universitetskanslersämbetet tillsammans med Sveriges universitet och högskoleförbund (SUHF). Sedan länge bjuds även ansvarigt statsråd in till del av mötet för att rektorerna ska få en bild av politikens prioriteringar inom framför allt högre utbildning och forskning. I år var således statsrådet Matilda Ernkrans inbjuden. Eftersom statsrådet kommer till dessa överläggningar är mötet alltid välbesökt, det var därför ett bra tillfälle att samla UHR:s rektorsråd i anslutning till detta möte. Rektorsrådet* som består av fem rektorer går nu in på sitt andra år och den här gången fick jag möjlighet att diskutera frågor som ligger högt upp på UHR:s agenda.

Inledningsvis diskuterades det initiativ som togs av EU-ledarna i det så kallade Europeiska rådet i Göteborg 2017 och som på svenska beskrivs som Europauniversitet eller på engelska som European University Network (EUN). Kommissionen genomför två pilotomgångar för att testa olika samarbetsformer mellan universiteten inom unionen. Den första pilotomgången blev klar förra året och sex svenska lärosäten var framgångsrika i sina allianser och är nu med i detta stora och viktiga projekt. Projektet finansieras genom Erasmus+ och därför är det också en angelägenhet för UHR även om vi inte har ett specifikt och utpekat ansvar för programmet men däremot ett generellt informationsansvar. På rektorsrådet diskuterades vad UHR skulle kunna göra framöver för sprida informationen till fler lärosäten. EUN kommer att vara en bärande del i nästa programperiod inom Erasmus och som startar 2021 och sträcker sig över sju år.

Internationella frågor står högt på lärosätenas agendor och här kan UHR spela en viktig roll inom till exempel Forum för internationalisering som UHR enligt regleringsbrevet ska vara ordförande i. Tillsammans med SUHF:s expertgrupp för internationalisering har diskuterats om de förslag som lämnades i internationaliseringsutredning och som inte kräver regeringsbeslut skulle kunna drivas vidare under våren 2020. Ett sådant arbete har påbörjats inom UHR kunde jag informera rådet om.

En längre diskussion hade rådet kring det regeringsuppdrag som UHR har fått avseende att utveckla ett nationellt behörighetsprov. UHR:s uppdrag från regeringen utgår från förslag i den så kallade Tillträdesutredningen. Provet ska mäta grundläggande behörighet för tillträde till högskolan och ska alltså mäta de kompetenser som de som lämnar gymnasieskolan eller motsvarande har. Förutom ämneskunskaper i svenska, engelska och matematik ska provet också mäta vissa kognitiva förmågor som vetenskapligt förhållningssätt. Inom UHR har en projektgrupp bildats och arbetet har inletts. Rådet diskuterade vilka forskare på landets lärosäten eller möjliga andra provkonstruktörer som kan bidra in i detta arbete. Det förtjänas att påpeka att förutom grundläggande behörighet krävs också vanligen särskild behörighet för tillträde till högskolan.

Avslutningsvis diskuterades möjliga teman på de seminarier som UHR planerar att anordna under Almedalsveckan.

UHR:s rektorsråd fick en bra start på sitt andra levnadsår!

 

  • I rådet ingår rektorerna för Göteborgs universitet, Högskolan Kristianstad, Kungl. Konsthögskolan, Luleå tekniska universitet och Mittuniversitetet.

 

UHR och ett nytt år – 2020

Det nya året är bara några dagar gammalt och redan har det hänt stora saker i vår omvärld. Det stora perspektivet måste vi alltid bära med oss även om fokus i den här bloggen ligger på högskolepolitik i vid mening och om myndighetens uppdrag.

På den utbildningspolitiska arenan avseende högre utbildning och forskning finns det en hel del att se framemot. Inte minst den forskningspolitiska propositionen som aviserats till i höst. UHR var inte som många andra myndigheter och organisationer inbjuden att göra ett inspel till propositionen, men det gjorde vi ändå. Vi tog fasta på behovet av forskning om forskning och om högre utbildning. Stora resurser tillförs detta politikområde men det är mycket som inte är beforskat. I grannländer som till exempel Norge och Nederländerna finns analys- och forskningsfunktioner som har ett sådant uppdrag. Inom UHR:s ansvarsområden finns flera frågor som skulle behöva följas över tid. Ett sådant exempel är när ungdomar från studieovana hem väljer att inte studera på högskolan eller i annan eftergymnasial utbildningsform och hur det påverkar kompetensförsörjningen i landet. Även de bakomliggande orsakerna till att allt färre män väljer att studera vidare på högskolan skulle behöva studeras. Ett viktigt verktyg för att utveckla kvaliteten i all utbildning och forskning är de program för internationalisering som UHR administrerar. Programmens syfte är att bidra till ökad kvalitet i utbildningen, ge viktig internationell kompetens och stärka individers samt landets konkurrenskraft på en global marknad. Skarpa skrivningar för att uppnå synergier mellan Erasmus+ nya programperiod och Horizon Europe är av vikt. Kopplingen mellan utbildning och forskning är central och blir allt viktigare och var också ett viktigt tema i förra forskningspolitiska propositionen Kunskap i samverkan – för samhällets utmaningar och stärkt konkurrenskraft (2016/17:50). Det är önskvärt att det följs upp i den kommande propositionen. Gapet mellan högre utbildning och forskning måste minska. En ökad samverkan och mobilitet mellan olika akademiska institutioner och discipliner är av vikt för att kunna ta sig an de stora utmaningarna i dagens och framtidens samhälle samt att denna samverkan och mobilitet blir föremål för forskning.

UHR har i årets regleringsbrev fått ett grannlaga uppdrag att utveckla ett nationellt behörighetsprov för grundläggande behörighet. Förslaget till detta prov presenterades i den så kallade Tillträdesutredningen – Tillträde för nybörjare – ett öppnare och enklare system för till tillträde till högskoleutbildning (SOU 2017:20). Den grundläggande behörigheten är gemensam för all högskoleutbildning, medan den särskilda behörigheten är specifik för den sökta utbildningen. Grundläggande behörighet anses de ha som bland annat slutfört en högskoleförberedande examen i gymnasieskolan eller motsvarande inom den kommunala vuxenskolan. Enligt den sondering UHR hittills har gjort finns inget motsvarande prov i något annat land – det är alltså oplöjd mark som ligger framför oss. Nu intensifieras arbetet med att identifiera vilka provkonstruktörer framförallt vid landets lärosäten som kan bidra till att utveckla detta prov. En försöksverksamhet ska enligt ett tidigare regeringsbeslut pågå mellan 2022 och 2023.

I mars ska två externa experter, men som arbetar internt på Utbildningsdepartementet, komma med förslag på utveckling av lärarutbildningarna. Det är en del av 73-punktsprogrammet mellan regeringspartierna, Centern och Liberalerna. Det blir intressant att se vad som föreslås – med tanke på den korta tid de fått till sitt förfogande kommer väl en del vara sådant som föreslagits tidigare. I denna punkt, nummer 56, ska även antagningskraven till lärarutbildningarna höjas. UHR rapporterade i våras ett regeringsuppdrag avseende konsekvenserna av höjda särskilda behörighetskrav till de tio största examina där också lärarutbildningarna ingick. Vi avvaktar ett eventuellt uppdrag inom detta område.

I mitt föra blogginlägg beskrev jag en del utvecklingsprojekt som UHR arbetat med under 2019 och som till del kommer att finnas kvar även under 2020. Internt genomförs i år också en flytt av huvudkontoret en stor sak i sig; förra året flyttades Visbykontoret till nya lokaler. För UHR är visionen den viktiga ledstjärnan: Utbildning, utbyte, utveckling – för alla som vill vidare. I år med särskilt fokus på effektivisering, digitalisering och kvalitet inom myndighetens ansvarsområden. Allt i syfte att bidra till det utbildningspolitiska målet att Sverige ska vara en ledande kunskapsnation och ett av världens främsta forskningsländer.

Året som gått och ett nytt decennium står för dörren

Snart kan vi lägga ytterligare ett år till handlingarna och blicka framåt mot 2020 och därmed också ett nytt decennium.

2019 är mitt andra år som generaldirektör för Universitets- och högskolerådet (UHR). Det har inneburit en hel del arbete internt för att styra upp olika processer samtidigt som verksamheten inom myndighetens fem huvudsakliga områden utvecklats. Jag vill passa på att ge några axplock av vad som hänt under 2019.

Inom antagning och systemförvaltning, som är vårt stora uppdrag där ca 800 000 ansökningar till högskolan på ett automatiserat sätt tas om hand årligen, har en AI-process utvecklats. Det underlättar i en av våra många antagningsprocesser och särskilt roligt är det för mig med min bakgrund i högskolan att grunden för detta utgår från ett examensarbete av några studenter vid Umeå universitet. Jag är stolt över att UHR kör en AI-process i skarpt läge.

Bedömningsverksamheten som erkänner utländska utbildningar och examina, ca 20 000 ärenden per år, har under året infört elektroniska utlåtanden och dessutom lanserat den så kallade Bedömningstjänsten på UHR.se. I tjänsten jämförs 36 länders kvalifikationer och examina med svenska motsvarigheter. Denna tjänst underlättar för så väl personer med utländska kvalifikationer som för arbetsgivare. Självklart finns utlåtandeverksamheten kvar men i vissa fall kan det räcka med att veta vad en utländsk utbildning betyder i det svenska utbildningssystemet.

Inom den internationella verksamheten arbetar vi med att möjliggöra för hela utbildningskedjan att ta tillvara de möjligheter som olika mobilitetsprogram ger. Det gäller NordPlus och Eramsus+ men självfallet även de Sida-finansierade programmen. UHR bidrar också med att på olika sätt påverka utformningen av det nya Erasmus+ programmet vars nya programperiod startar 2021 och gäller i sju år.

Inom myndighetens analysfunktion har flera intressanta rapporter publicerats och den jag särskilt vill lyfta är den som behandlar sexuella trakasserier i högskolan; ett regeringsuppdrag som UHR fick i anslutning till #metoo-rörelsen 2017. Rapporten har resulterat i att jag och medarbetare blivit inbjudna till olika konferenser runt om i landet.

Strax är det dags att stänga böckerna för innevarande år och jag ser framemot att fortsätta att arbeta för att uppfylla UHR:s vision: Utbildning, utbyte, utveckling – för alla som vill vidare i kombination med styrelsens övergripande prioritering kring effektivisering, digitalisering och kvalitet. Verksamhetens utveckling under 2020 kommer därför att präglas av dessa ledord.

God Jul och Gott Nytt År!

Karin Röding
Generaldirektör

 

 

 

Årets sista styrelsemöte

I går hölls UHR:s sista styrelsemöte för 2019. Det är en engagerad styrelse med ordförande VD Catharina Elmsäter-Svärd i spetsen. På dagordningen fanns bland annat två verksamhetspresentationer från Systemförvaltning och systemstöd samt Antagning och studentstöd. Berörda avdelningschefer visade på hur nära dessa både avgiftsfinansierade verksamheter fungerar tillsammans och vad det betyder för våra uppdragsgivare och inte minst för de sökande.

Styrelsen fick en ekonomisk och verksamhets rapportering efter tertial två. Prognosen ger vid handen att UHR kommer att ha en ekonomi i balans vid årsskiftet. Det är en omfattande insats som gjorts på myndigheten och där alla bidragit. På styrelsen tackade jag därför alla som gjort detta resultat möjligt och det gör jag med glädje igen genom denna kanal.

Den strategiska inriktningen för 2020 och som ska understödja UHR:s vision bygger på tre begrepp: effektivitet, digitalisering och kvalitet. När en ny styrmodell finns på plats under 2020 kommer styrelsen att fatta beslut om en långsiktig strategi.

Mötet avslutades med en avrapportering av det egeninitierade uppdraget att digitalisera högskoleprovet. Många fördelar, en hel del utmaningar inklusive den ekonomiska insatsen. Men vägen framåt måste vara digital menar jag och styrelsen.

UHR:s ordförande berättar i bifogad länk om viktiga frågor från styrelsemötet men också vad som åstadkommits i myndigheten. Det vill jag gärna bjuda på. Håll till godo!

https://youtu.be/KUnpRH7Oyv8?rel=0 

SUHF:s expertgrupp för internationalisering och UHR

Idag var jag och Maria Linna Angestav, avdelningschef för UHR:s internationella avdelning, inbjudna till Sveriges universitets- och högskoleförbunds (SUHF) expertgrupp för internationaliseringsfrågor. Gruppen leds av rektor för Uppsala universitet, Eva Åkesson, och har i övrigt ledamöter som speglar den svenska högskolan.

Jag berättade inledningsvis om UHR:s hela uppdrag och sedan fokuserade Maria och jag på det internationella området. Sverige har en utmaning i det att alla resurser som kommer från EU till olika mobilitetsprogram inom Erasmus+ inte utnyttjas. Det innebär att Sverige inte får full valuta för den ersättning som betalas till unionen samtidigt som alltför många människor inte heller kommer i åtnjutande av de möjligheter som Erasmus+ ger.

Ett stort fokus för Europas lärosäten och därmed även Sveriges är på pilotomgångarna inom den nya satsningen European University Initiative (EUI). EUI kommer att vara ett bärande element i det nya programmet. I den första omgången var sex svenska lärosäten framgångsrika och fick sina ansökningar beviljade. Inget av projekten leds dock av ett svenskt lärosäte. Expertgruppen efterfrågade mer stöd och ställde frågor om vad UHR kan bidra med. UHR har inte ett formellt uppdrag men vi kan sprida den information som vi får dels från kommissionen, dels från Utbildningsdepartementet. Det går dessutom att koppla mobilitetsprogrammen till EUI och det är viktigt att UHR informerar om dessa möjligheter. Det bör också finnas kopplingar till den kommande forskningspolitiska propositionen. Jag lovade att ta upp EUI med Utbildningsdepartementet.

I avvaktan på regeringens beredning av och beslut kring Agneta Bladhs internationaliseringsutredning finns säkert möjligheter att ta egna initiativ för att hitta än bättre samarbetsformer mellan alla oss aktörer på den inhemska internationella arenan. Forum för internationalisering som UHR leder bör inleda ett sådant arbete på det nya året tyckte såväl expertgruppen som jag.

Ett givande möte där vi avslutningsvis konstaterar att det går att göra än mer tillsammans.

Arbetsgivardagen 2019

Idag arrangerade Arbetsgivarverket den årliga arbetsgivardagen dit alla myndighetschefer bjuds in. Dagen inleddes med att civilminister Lena Micko gav sin syn på statlig förvaltning och myndigheternas roll. Statsrådet underströk i sin presentation förvaltningens betydelse för demokratin och vikten av statlig närvaro i hela landet. Mindre reglering och ökad tillit lever vidare i regeringens förvaltningspolitik – oklart för mig hur det tar sig i uttryck.

Därefter vidtog det årliga årsmötet för alla myndighetschefer det så kallade arbetsgivarkollegiet som jag hade fått i uppdrag att leda. Förutom val till olika positioner inklusive Arbetsgivarverkets styrelse diskuterades olika strategiska frågor.

Den tredje delen av dagen fokuserade på Arbetsgivarverkets kommande strategi. Den bygger vidare på innevarande strategi som fastställdes när jag satt i Arbetsgivarverkets styrelse med fokus på attraktiv arbetsgivare, utveckling och innovation samt ledarskap. UHR:s ledningsgrupp har redan för ett år sedan föreslagit att ledarskap bör bytas ut och ersättas med chefskap. Det är helt i enlighet med de diskussionerna som myndigheten har haft och där vi identifierat tre roller och vad dessa betyder: medarbetarskap, ledarskap och chefskap.

Sist på programmet före avslutningen stod statsministern. Det är första gången på de sju gånger jag deltagit i kollegiet som statsministern adresserar alla myndigheter och dess chefer. Statsministern inledde med att tacka alla statstjänstemän som upprätt höll statens viktiga funktioner under den relativt långa perioden med en övergångsregering. Vidare att alla anställda i staten har arbeten som är helt avgörande för den offentliga sektorns förtroende hos medborgarna.

Statsministern betonade vikten av Sveriges lönebildningsprocess som är unik i världen och inom EU. Den måste värnas. Sveriges regering vill också flytta fram positionerna inom EU-systemet och här har UHR ett viktigt uppdrag att attrahera fler svenskar till EU-institutionerna. Statsministern adresserade också den organiserade kriminaliteten, integration och klimatomställningen vilket jag twittrat om. Statsministerns sista ord till oss myndighetschefer var: Klimatomställningen måste ses som en möjlighet inte som ett ok.

Nye generaldirektören för Arbetsgivarverket Gunnar Holmgren avrundade en givande dag med följande ord: Attraktivitet i och för staten bygger på tillit, delaktighet, en sundhetsbaserad och utvecklingsbaserad arbetsmiljö.

En bra dag i Arbetsgivarverkets regi!

Internationella dagarna i Göteborg

I år har UHR genomfört de årliga IDA-dagarna tillsammans med Chalmers och Göteborgs universitet. Temat i år var Hållbar internationalisering som många lyfte som ett tänkbart tema vid förra årets konferens. Det var ett tema som lockade det största deltagandet någonsin.

Fokus låg på hur internationalisering kan bidra till att skapa hållbar utveckling och därmed bidra till Agenda 2030 och till en socialt, miljömässigt och ekonomiskt hållbar värld. Professor Pam Fredman tillika ordförande i International Association of Universities (IAU) inledde de bägge dagarna. Även om det finns orosmoln runt om i världen underströk Pam Fredman i slutet på sin presentation vilken betydelse akademin och studenterna har för att bidra till Agenda 2030:s övergripande mål: bekämpa extrem fattigdom, minska orättvisor, främja fred och lösa klimatkrisen.

Många fina och intressanta bidrag fick vi lyssna till under de två dagarna och avslutningsvis fick vi lyssna till Sveriges förenade studenters ordförande Matilda Strömberg som också underströk internationaliserings betydelse för Sverige och världen.

I går fick jag också äran att dela ut utmärkelsen Årets Erasmus+ aktör – i år till ett lärosäte. UHR:s externa jury hade bland annat bedöma aktivt och innovativt arbeta med att öka antal studentutbyten, ledningarnas engagemang och ett inkluderande förhållningssätt. Juryns beslut blev Uppsala universitet som bäst mötte de uppsatta kriterierna. Ett stort grattis till alla på Uppsala universitet som bidragit till detta fina resultat!

Nästa år i november ses vi på KTH!

SUHF:s förbundsförsamling och UHR:s rektorsråd

I går var jag inbjuden till Sveriges universitets- och högskoleförbunds (SUHF) förbundsförsamling som i år hade sitt möte på Karolinska institutet. SUHF är en frivillig medlemsorganisation bestående av 37 universitet och högskolor. Förbundsförsamlingen är SUHF:s högsta beslutande organ och består av rektor och förvaltningschef från varje lärosäte som är medlemmar i förbundet. Förbundsförsamlingen möts två gånger per år. Skälet till att jag var inbjuden står att finna i att jag i början av året träffade SUHF:s presidium (ordförande, vice ordförande och generalsekreterare) för att berätta om UHR:s verksamhet. Presidiet insåg då att det borde vara av intresse för förbundsförsamlingen att få en samlad bild av myndighetens verksamhet. Presentationen mottogs väl och jag tror att många fler nu har kunskap om de fem huvudsakliga ansvarsområden som UHR ansvarar för och att vi dessutom har vissa kärnuppdrag som vårt namn till trots omfattar hela utbildningssektorn.

Senare på dagen möttes UHR:s rektorsråd för tredje gången och på dagordningen stod framför allt tre presentationer. Carina Hellgren informerade om trendrapporten kring antagning till högre utbildning höstterminen 2019. Det blev många bra diskussioner och kommentarer från de rektorer som deltog i rådets möte. På motsvarande sätt fick Kerstin Alverholt ta emot intressanta reflektioner från gruppen avseende det regeringsuppdrag som UHR rapporterade i somras kring högre särskilda behörighetskrav till de tio största utbildningarna som leder till yrkesexamina. UHR utredde fyra modeller och gjorde simuleringar med utgångspunkt från dessa modeller. Resultaten av simuleringarna visade generellt att både antalet behöriga sökande och antalet antagna skulle minska kraftigt vid höjda behörighetskrav samtidigt skulle antalet avhopp minska. Dock inte i samma omfattning som minskningen av antalet antagna.

Rådet avslutade sitt mötet med att Petra Nord presenterade bedömningstjänsten i skarpt läge. Det är ett imponerande arbete bakom tjänsten som går att hitta på UHR.se; idag är det 36 länders kvalifikationer som jämförs med de svenska examina och ytterligare 15 länders kvalifikationer kommer att finnas tillgängliga senast i början på nästa år. När sedan tjänsten översätts till engelska blir det ett viktigt instrument också för alla i vår omvärld. Petras presentation renderade i en applåd från UHR:s rektorsråd!

Det är angeläget att UHR berättar och på olika sätt informerar om våra rapporter och tjänster så att de som är i behov av dessa faktiskt både vet att de finns och var de finns. Nu har vi ytterligare ambassadörer för myndighetens verksamhet.

Högskoleprovet genomfördes på 120 provorter

Igår klockan 16.30 avslutades höstens högskoleprov utan några större rapporterade incidenter. UHR har publicerat frågorna på Studera.nu idag, på onsdag 23 oktober publiceras facit.

Hur många av de nära 52 000 anmälda som verkligen skrev provet står klart den 26 november när provresultaten publiceras. Bortfallet brukar vara tio procent så prognosen är att cirka 47 000 skrev provet under söndagen.

Det är en omfattande insats som görs runt om i landet när provet genomförs. Jag vill tacka alla som har bidragit till att genomföra provet inte minst alla de personer som de 21 lärosätena har på plats i de många lokalerna där provet skrivs. Provet genomförs också på fem orter utomlands.

I dag läggs provfrågorna ut och på onsdag kommer svaren att publiceras. Den 26 november kommer UHR att fatta beslut om de slutliga provresultaten.

Kontinuerligt görs förändringar allt i syfte att förhindra fusk. Till gårdagens prov hade UHR tagit fram två versioner av det första provpasset, med olika frågor. Avsikten var att försvåra och avslöja eventuellt fortsatt brottslig verksamhet där ligor skickar svar på frågorna via mobil till provfuskare.

Sedan tidigare har det varit känt att det så kallade kontrollpappret tagits bort. Det fyller inte längre någon funktion eftersom provdeltagarna numera kan se sina svar den 26 november. Dessutom kan provledarna fokusera på svarshäftet och får mer tid att övervaka provet.  

I dagarna skickar UHR in sitt remissvar på utredningen Kontroller vid högskoleprovet (SOU 2019:37). Myndigheten kommer bland annat att stödja det nya förslaget med att använda radiovågsdetektor.

Att värna högskoleprovets genomförande är att skydda ett av många viktiga välfärdssystem i landet. Det avser UHR att fortsätta att göra tillsammans med andra myndigheter. I gårdagens Rapport sa en av de som skrev provet i en intervju att han absolut inte ville fuska – ”Dessutom verkar de ha bra koll”. Det är den ambitionen vi har.

Se inslaget i Rapport (inslaget börjar cirka 10 min 18 sek in i sändningen).

Ökade resurser för att motverka fusk på högskoleprovet

Regeringen konstaterar i budgetpropositionen att det krävs ökade resurser till Universitets- och högskolerådet, UHR, för att förstärka arbetet med att upptäcka, utreda och förebygga fusk på högskoleprovet. UHR får en årlig resursförstärkning på 15 miljoner kronor för 2020-2022.

Jag har under min tid på UHR tagit upp med Utbildningsdepartementet underfinansieringen av högskoleprovet. Provet är avgiftsfinansierat och avgiften regleras i förordning. Vid eventuella underskott ska UHR finansiera det med myndighetens förvaltningsanslag. Myndighetens anslag är inte stort eftersom mer än 50 procent av myndighetens omslutning finansieras av avgifter för tjänster som erbjuds eller genom bidrag. De insatser som myndigheten har gjort för att stävja fusket har kostat mer än vad som täcks av den 180 kronor som UHR får av den avgift på 450 kronor som de skrivande betalar. I juni skrev jag till regeringen om läget och igår kom det glädjande beskedet att regeringen tillskjuter 15 miljoner kronor som en årlig resursförstärkning 2020-2022.

Högskoleprovet är sedan 1977 en del av antagningssystemet till högre utbildning. Högre utbildning är också en del av landets välfärdssystem eftersom högre utbildning är kostnadsfri för de flesta i Sverige och berättigar till studiemedel. Regeringen skriver vidare i budgetpropositionen för 2020 (prop. 2019/20: 1): att högskoleprovet ”fyller i dag en viktig funktion som en väg in till högskolan. Det har under senare år uppdagats att det förekommer organiserat fusk vid högskoleprovet. Det är angeläget att fusk på högskoleprovet stoppas och att ingen som fuskat sig till ett resultat på provet kommer in på bekostnad av en sökande vars resultat baseras på faktiska kunskaper och förmågor. Fler åtgärder för att förhindra fusk är därför nödvändiga.”

Den som antas genom att ha fuskat på högskoleprovet kommer i åtnjutande av det generalla välfärdssystemet skrev jag till regeringen. Att stävja fusket är därför en fråga om rättvis antagning och att ingen på felaktiga grunder ska ta en utbildningsplats från någon annan. Denna satsning från regeringen och ansvarigt statsråd Matilda Ernkrans ger UHR än större möjligheter att arbeta med att förebygga, upptäcka och utreda fusket på högskoleprovet.